Category Archives: Creativity

Presentationcraze

Först har vi Journey of Mankind. Lite lo-fi men ändå: ett sätt att förklara invecklade saker. Funkar dock halvkravligt – vilket pinpointar problemet med att faktiskt göra något snyggt och pedagogiskt. Det måste alltid göras tvärfackligt: låt aldrig ad:s själva bestämma över invecklade dataströmmar – men låt aldrig forskare (och planners…) bestämma hur något ska visa sig. Några som fattat det är Gapminder.

Se hur Hans Rosling, som använder Gapminder-programvaran för att berätta om KI:s historia. Och Sveriges hälsohistoria. Det är sex minuter som går fort (via Erik). Och kolla presentationen hos Google. Mycket kick-ass. Båda personerna visar också att bra programvara är en sak men den som gör presentationen måste ha karisma.

Lite off-topic men mycket intressant informationshantering är “katastrofkartan“.

Vilken planning gör du?

Nina försvann inte speciellt länge. Och hennes nya Not Another Planning Blog är minst lika bra som i Reklamchock!!! ((Hittade en gammal postning där Nina (då Nikita?) skriver om vad hon tycker om mig: Superb marknadsföring av Researcher. Jag har uppenbarligen blivit snällare :).))

Och som ny planner har hon lagt upp en schysst positionering för olika uppdrag:

1. Storfräsarplanning (eller copy, eller projektledning, eller vad som helst). Man jobbar med otroligt svåra saker för sanslöst stora, tunga och komplicerade kunder. Innefattar ofta lååånga möten, lunch i konferensrummet, powerpointpresentation och inte sällan kavaj.

2. Onsdagsplanning. Den mer bekväma mellannivån av arbete. Frågor i stil med “Vad tycker egentligen vår målgrupp om anti-rynkkräm?” och “Vad händer egentligen med My Space?” besvaras på den här nivån. I onsdagsplanning innefattar även bloggande, läsande av andra bloggar och poppsykologiska böcker. Och fika med APG.

3. Kycklingplanning. “Vilket år uppfanns den moderna pokern?”, “Vad hette den där killen som föreläste den där gången?” och “Kan du hitta den där filmen som DDB gjorde för McDonald’s?” är typexempel på den mindre roliga kycklingplanningen. För copywriters innebär det att skriva texten i utbudsannonser.

Aha… det är därför jag alltid har kavaj ;)

Most Hated Advertising Techniques = effektiva

Det här är rätt kul:

    Develop your message with absolutely no conceptual idea. You think: “Let’s just wing it. We’ll try a bunch of tips and tricks I read in a blog.

  • The boss won’t see the ad anyway, so why bother developing a strategy and spending time articulating it in a meaningful manner? We can always change it on the fly.”
    How did you get your job? Creating any advertising without forethought is like inviting a complete stranger into your home, letting him throw up on the rug, then trying to ignore the smell.
  • Load the ad with lots of really annoying flashing colors. You think: “Those are so pretty. They just make people so happy. I bet people will click on the ads because the colors will catch their eye.”
    More like, they make most people sick. This technique comes from the same folks who enjoy sticking a flashlight in your face after dark or staring at pinwheels close up for hours. At least think of the users with visual impairments and exercise some mercy here.
  • Cram as many words as possible into a small space. You think: “We better get the client’s money’s worth. We’re pretty sure people will lean in to read the copy.”
    Yikes! Here’s a test. Try printing your ad, and flash it in front of the building janitor for two seconds. If he gets the message, then, by golly, run with it.
  • Use abbreviations and code words to slam even more words in there. You think: “By filling our ad with three-letter acronyms and clever shorthand, people will be eager to decipher the meaning and buy our stuff.”
    R U NTS? Was that a fun use of your time? Lavish abbreviation use is the lazy man’s approach to good copywriting. If you can’t be succinct, take a crack at romance novels. (One exception: ads for SMS, a step in civilization’s downfall. Do people converse that way for real?)
  • Let’s not bother with a clear call to action. You think: “Surely people will take in our clever ad, and click anywhere to learn more.”

(Why I Love Online Badvertising)

Läs mer i följande artiklar: Rebuking the Most Hated Advertising Techniques

Relevant Banners Reduce User Ire

Net ads are hated, but they work; room for improvement

Ads That Annoy Also Succeed

Länkdump om kreativitet och produktivitet

En relativt grundläggande how-to-göra-allt-på-rätt-sätt: How to be Ultra Productive

Dan har läst boken “How Advertising Works” och det är hårda siffror:

reklam som har det som krävs för att vinna priser i kreativa tävlingar är i snitt 2,5 gånger så bra på att skapa affärsresultat som reklam som inte har det. Riktigt kreativ reklam är alltså 250% effektivare än “vanlig” reklam.

(Fabriken)

Copyblogger har testat och recenserat copywriterprogrammet Glyphius och gör klart att det hela handlar om att faktiskt kunna benchmarka sin egen kreativitet mot andras.

Nya idéer som borde bli något: Sällan har en säng känts mer genial är en historia om hur en möjlig affärsidé faktiskt kommer fram i samband med en viss situation.

En lång mycket läsvärd artikel om att skriva bra copy: Who Needs Headlines?

BoR:ed – Vågat och modigt att berätta om sitt arbete

Bloggen Please Copy Me är en mycket mycket matnyttig blogg, fr a inriktad just på copywriting men även när det gäller den operativa delen av reklamjobbandet. I postningen Hur man övertygar en kund att övertyga en arbetsgivare att övertyga sin chef briefar han ett av sina egna projekt och låter oss följa med i sitt arbetssätt. Modigt.

BoR:ed om Åke, kläder, kooperationens kundtänkande och doftsensationer

Pash förklarar att Åke i Norrlands Guld-reklamen är lika norrländsk som Pontus Gårdinger: dvs inte alls.

TBFKEM har hittat en slogan som inte riktigt är klockren:

Vi har kläderna du behöver för att göra ett bra jobb

Den tatuerade mamman förfäras en smula över att Nike använder doft som marknadsföringskanal.

Det hon iofs refererar till är knappast nytt och inte heller speciellt upprörande – att använda dofter är ju faktiskt inarbetat redan idag i såväl bilbransch som inom matbransch. För att inte tala om den rätt halvmytologiska åsikten om att man bör använda sig av nybakade bullar när man ska sälja sin bostad. En person som jobbar mycket med tänkandet runt att använda fler sinnen i varumärkandet är Martin Lindström och hans företag BrandSENSE.

Björn Wallin har försökt att hyra släpkärra inom kooperationen och fått vara med om en riktig katastrof när det gäller att skapa trovärdighet och relation runt ett varumärke. Jösses.

Log in brand on check out

Ett tips för kommunikatörer och informatörer fr a inom NGO:s och andra ideella organisationsformer: Strat.com – en sommarkurs om strategisk kommunikation och varumärken, och om de nya mediekanaler som finns att använda. Teori och praktik i skön miljö på Breidagård i slutet av augusti. Läs mer hos Cumpan totalkommunikation. Och inte för inte så är jag en av kursledarna…

BoR:ed – Håkansson och kycklingen

En av de nya idéerna för Researcher är att kolla vad som bloggar skriver om reklam – och då inte nödvändigtvis reklambloggarna utan de där som kallas “dagbok på nätet”. Jag kommer att använda mig av Johan Larssons utmärkta tjänst Bloggar.se och plocka upp de som taggar sina meddelanden “reklam”. Det kan förhoppningsvis ge lite perspektiv på våra teoretiska perspektiv om marknadsföring och en insikt om att de väl uttänkta strategiska idéerna liksom de höga kreativa infallen helt enkelt inte alltid faller på plats.

Först ut är en personifiering som uppenbarligen inte varit helt igenom tänkt. “Sugbloggen” berättar om sitt “möte” med kycklinguppfödaren Bo Håkansson:

Kommer hem och ska snitsa upp paketet och då ser jag till min förvåning en bild på en svettig jävla gubbe. I blå slaktaruniform. Med ett stelt leende. Jag tänke “wtf är det en bild på en ful snubbe för?” Vad har han med min kyckling att göra?

Jo ser ni. Det är en bild på uppfödare Bo Håkansson. Va fan! Vad har han på paketet att göra?

Lärdom: se fan till att den som ska personifiera och skapa relation faktiskt har de faktorer som gör att konsumenten kan känna tillit och förtroende. Här har onekligen det gått åt pipan. Nästa fråga: är det alltid en fördel att personifiera ett varumärke eller en produkt? Jag tycker inte det – det måste på något sätt finnas en relevans för konsumenten att vilka koppla en person till en produkt. I det här fallet antar jag att det handlar om att man ska känna att “han Håkansson verkar trevlig så hans kyckling måste ju vara god”. Idén antagligen hämtad från Milkos och Arlas reklam som bygger på vem som föder upp kossorna som ger mjölken. Problemet är att dels har Milko och Arla castat sina bönder (jag vet inte ens om Milkos personer ens är mjölkbönder på riktigt)från säker källa (vi snackar kassaskåpssäker) får jag veta att Milkos huvudpersoner inte är bönder på riktigt, och sett till att både koppla relevans, förtroendeskapandet och kommunikationen. Dokumentariteten (wow… finns det ordet?) får inte gå ut över att personifieringen faktiskt kommunicerar.

Så slutsatsen blir rätt tänkt – fel exekverat.

Logotävling

Reklam- och designhistoriska föreningen har funnits sedan 1996 och ser som sitt kall att samla in och visa upp svensk reklam och design. I samarbete med CAP&Design, Resumé, Sveriges reklamförbund och Bold.se utlysern de nu en logotyptävling för föreningen, som av allt att döma har beslutat sig för att bli en institution att räkna med.

(Rita designhistorisk logga – IDG.se)

Det är Gustaf på Miami som ligger bakom. Så tävla på. Lars Hall är juryordförande.

Det funkar inte alls.

Nej, det blev verkligen inte vackert:

dsc00316.JPG

Det ser mycket billigt ut – de har tagit bort hela den exklusiva känslan av Ramlösa och istället mer eller mindre klistrat in Vichy Nouveau på logotypen. Det är simpelt tryck och faktiskt verkar det som om de försämrat papperskvaliteten.

Tyvärr – ingen kommer att vinna på det här. Dåligt betyg Carlsberg.

Björn M på JMW har drabbats av den stora förvirringen – och hans bild i postningen Förvirring i butikshyllan säger väl allt – det handlar om att trycka ner Ramlösa från premiumpositionen till något som med bästa vilja kan sägas vara måttligt bättre än ICA:s EMV-vatten…

Från business till knapp – och tillbaka igen

Jonas Söderström (bloggare ((en av den “gamla bloggosfären”)) och informationsarkitekt) tipsar mig om konferensen Från Business to buttons som går i Malmö den 14-15 juni.

Temat är hur man använder design för att skapa bättre affärer.

Ett urval ur det som kommer att erbjudas är Brandon Schauer från Adaptive Path ((företaget hamnade på 49:e plats på PC Worlds lista över nätets femtio viktigaste. Läs mer här.)), företaget som hittade på gjorde Ajax-tekniken populariserad och därigenom fick fart på web 2.0. Karen McGrane och Kevin Kearney berättar om hur redesignen av New York Times gick till och håller också ett seminarium om hur framtidens medieplattformar kommer att se ut. Jens Jonasson från Yahoo delar med sig av företagets designtankar bakom de olika sajterna i Yahoo!-konglomeratet. Och för första gången kommer Cooper Interaction Design till Sverige och kommer att prata om hur de tagit fram tekniken med att arbeta med personas i designprocessen.

Själv skulle jag kunna tänka mig att åka på konferensen bara för den sista delen. För mig som planner är deras tanke med personas oerhört matnyttig även utanför projekt som handlar om design och re-design.

Storytelling som egen nisch

Att ljuga ihop en historia är knappast något nytt men i marknadsföringsgrenen “storytelling” menar Erik Nissen Johansen att det finns ytterligare saker att göra. di.se har gjort en lång intressant artikel om honom och hans byrå Stylt Trampoli som skapat en egen nisch i att skapa historier runt varumärken.

Alla projekt börjar med ett manus, en historia. Dramaturgin bygger på något som folk vet, tror sig veta och känner igen.

Att använda platsen

Igår gjorde jag en djupdykning i min annonssamling eftersom Saatchi & Saatchi gjort “penntestet” till reklam för Wonderbra och jag hade för mig att det faktiskt gjorts förut. Och jag hittade ett gäng bilder – men eftersom jag har lite ont om tid så fick det gå till Adland och dabitch fick lov att bli min spökskrivare :).

Check it out på Adland: The double page spread phenomenon. ((Ps. Inse vilken bakvänd trackback det blir – jag tbar en artikel som jag researchat :D))

The art of proof-reading

Ibland blir det inte riktigt rätt. I sin stora annonskampanj för sitt hundraårsjubileum har Skultuna halkat lite snett i sina försök att skriva gammalsvenska.

artofproof-reading.jpg

Att använda “salig X” vet de flesta betyder “den som dött”. Förutom copywritern som skrivit den här annonsen. Och visserligen har Claes-Bertil Ytterberg förklarat att han tänker gå i pension till sommaren men mig veterligen innebär det inte detsamma som att “gå till saligheten”…