Monthly Archives: March 2007

Både print och digitala nyheter för unga akademiker

Leave a reply

JMG i Göteborg har gjort en undersökning om unga akademikers medievanor som visar att samtidigt som de undersökta är mycket aktiva i att använda internetversionerna av nyhetsmedier så prenumererar de också i högre grad på en morgontidning än personer i den åldersgruppen i allmänhet.

Samtidigt är variationen stor mellan akademiker från olika utbildningsområden. Ekonomer och jurister samt teknologer är de som i allra högst grad tar del av nätnyheter. Men medan de två första grupperna också är flitiga morgontidningsprenumeranter är andelen teknologer som har prenumererad morgontidning mycket låg.
– När det gäller medieanvändning går det inte riktigt att prata om akademiker som en enhetlig grupp. Det är inte den höga utbildningen i sig som i första hand avgör vilka medier akademiker använder, utan snarare vad de utbildat sig till, säger Jonas Ohlsson.

(Newsdesk)

Annie goes SVT

Leave a reply

Nyheten att Annie Wegelius är utsedd till programdirektör för SVT gör mig glad. Hon tillhör mina förebilder. Vän av ordning skulle självklart påpeka att hennes misslyckanden är många – men det visar snarare att hon ibland varit för tidig eller ändå vågar satsa på något hon tror på. (svt.se)

De:sign16

Leave a reply

En intressant artikel om amerikansk arkitektur post 9/11: Design Strikes a Defensive Posture

Den tyska tidningen PC Professionell väljer att göra en re-design som är minimalistisk så långt det känns möjligt. En “papperstidning för webbgenerationen” som det sägs. Själv blir jag fundersam om man jämför tidningens cleana utseende med Web 2.0-designens godiskänsla… (IDG.se)

Casa Cor är en ny affärsidé som en gång per år samlar ihop svenska designers och arkitekter som sedan får fritt spelrum i ett hus, vilket sedan blir en utställningslokal under sex veckor för att sedan rivas.

Casa Cor ska bli Sveriges nya design- och inredningsmecka. Vi utmanar den traditionella mässindustrin. Det krävs mer än volym för att besökare ska minnas något annat än bara trötta fötter. Casa Cor husets härliga inredningar kommer att kittla besökarnas sinnen och skapa en skön ”vill-ha-känsla”, säger Lotti Ander, delägare, Casa Cor Sverige.

(Newsdesk)

Svenskt mode har haft en explosiv utveckling både när det handlar om kännedom och intjäningsförmåga. Mötesplats Mode och Design har tagit fram ett program för en långsiktig utveckling i positiv riktning:

1. Skapandet av den samlande knutpunkt som modeindustrin saknar idag, en
plattform som kan utgöra grunden för andra åtgärder.
2. Aktivt nätverksbyggande för att i betydligt större ut – sträckning para
ihop design- och entreprenörskompetenser.
3. Etablering av en ny modearena för icke etablerade designföretag för att
skapa alternativ i exponering, information och i modeutbud.
4. Ett utvecklat arbete med stödverksamhet och mentorskap med inriktning på
förstärkningar i affärsmannaskapet och möjligheter att ²slipa² affärskoncept
i etableringsfasen.
5. Initiering av en produktions- och marknadsföringsorganisation av det slag
som finns i andra länder och inom andra branscher, som förslags- och
musikindustrin.
6. Långsiktigt strategiarbete för att skapa ett rikare kulturliv, en bättre
modediskurs och att öka kopplingen till samhällsfrågor som etik, hållbarhet
och konsumtion.

(Mode Och Design)

Sport- och fritidskedjan Stadium släpper sitt nya butikskoncept Stadium XXL som utvecklar Stadium-konceptet vidare. Tillsammans med Teark och Sthlm Design Lab har bland annat ett helt nytt grafiskt program tagits fram. I konceptet ligger också att butikerna kommer att vara flera gånger större än tidigare – flaggskeppsbutiken i Göteborg är på 4000 kvm i två plan, uppdelad i “stuff”, “stage” och “energy”. Kolla in det mesta på stadiumxxl.se.

På förekommen anledning

Leave a reply

Researcher är inte kopplad till Heimer & Company Reklambyrå. Den startades innan jag började på byrån och är en högst privat finansierad blogg om reklam och media. Detta är en mycket viktig del – inget som skrivs här är därmed någon annan än min personliga åsikt, och de kopplingar jag gör är endast mina privata. Byrån lever ett eget liv och Researcher ett annat.

Fint att jobba på Donkan

Leave a reply

McDonald’s har tagit intryck av Jeep och Jacuzzis insikter och insett att en generisk term inte är så bra för varumärket och i England försöker sig företaget på att påverka Oxford Dictionary att ta bort uttrycket [[mcjobs]] ur ordboken.

Vi tycker att det är föråldrat, inte verklighetsförankrat och dessutom kränkande mot de talangfulla, hårt arbetande människorna som tjänar allmänheten varje dag.

(Realtid.se)

Saker jag inte hunnit med

Leave a reply

Jag har haft en hel del att göra på jobbet vilket innebär att jag helt enkelt inte hunnit skriva så mycket. Så jag dumpar ett gäng länkar som jag hade tänkt skriva om:

I tidningen Mama har man valt att kalla en samlagsställning för “Öresundsbron”. Något som fått Brokonsortiet att surna till:

Självklart är vi inte glada när vårt varumärke missbrukas.

Men konsortiet har fått lov att inse att det inte handlar om ett varumärkesintrång då konsortiet och själva brons varumärke stavas med danskt ö. (Aftonbladet)

Vidare kan man fundera om man ens skulle kommit förbi immaterialrättsjuristen med att försöka få det till ett reellt intrång eftersom det handlar om en metafor – och en bro är inte direkt en “produkt” som är utan allmänintresse och därmed också har ett generiskt värde som metafor i andra situationer.

You Tube väljer att starta en egen prisgala – user generatedversionen av Oscarsgalan. Och på måndag den 26 mars kommer vinnarna att koras på YTAwards. (DN)
Mickey B har samlat ihop storyn om hur Armani totalt misslyckas med att göra reklam som inte upprör folk: Mode som upprör, Armani i trubbel efter reklam om sexturism.
Man kan lugnt säga att GB fått en rejäl buzz runt sin nya glass “Girlie”. På Knuff finns det 226 länkade blogginlägg om det – och de flesta anser att Sveriges Konsumenter – organisationen som valt att “rasa” mot glassläppet är ute och cyklar, även om vissa pk-feminister tenderar att gå på SK:s linje. (DN)

Själv är jag mest fascinerad över hela upplägget – GB insåg självklart att de skulle få spö för glassen, räknade med att det skulle skapa uppmärksamhet i media och därmed också tjäna på det utifrån två linjer: dels en normal uppmärksamhets-pr men också genom att målgruppen för glassen är tweenies, och de ogillar när vuxna säger åt dem vad de ska tycka och tänka – så de kommer att köpa glassen bara för att den nu är ogillad av vuxenvärlden. Samtidigt har Sveriges Konsumenter, vars namnbyte knappast gjort dem mer kända, positionerat sig i medvetandet hos oss konsumenter. Everybody wins, förutom de personer som tror att det här är på riktigt.

Elias påpekar att GB själva verkar ha PR-huvudet under armen: Folk är idioter. Visst?

Internetradiostationerna, vars utbud börjat att intressera annonsörer, kan komma att förlora mycket av sin position då amerikanska copyrightorganisationer vill öka royaltyn för den musik som sänds. Ökningen kan bli till det dubbla vilket kommer att få många stationer att stänga. (Realtid.se)

Logotävling

Leave a reply

Reklam- och designhistoriska föreningen har funnits sedan 1996 och ser som sitt kall att samla in och visa upp svensk reklam och design. I samarbete med CAP&Design, Resumé, Sveriges reklamförbund och Bold.se utlysern de nu en logotyptävling för föreningen, som av allt att döma har beslutat sig för att bli en institution att räkna med.

(Rita designhistorisk logga – IDG.se)

Det är Gustaf på Miami som ligger bakom. Så tävla på. Lars Hall är juryordförande.

En Metallica född

Leave a reply

Blir intressant att följa den här historien: Metallica i den heliga andens namn eftersom bandet Metallica tillhör dem som gärna lägger stora pengar på immaterialrättsjurister som jagar såna som inkräktar på varumärket.

(Faktanot: Aftonbladet är ute och cyklar i rubriksättningen – det finns ingenting i dopordningen som kopplar samman namnet med något religiöst. Man döper inte till ett namn utan namnet är i dopordningen egalt.)

Mer om det på Metallica klingar illa, enligt Skatteverket

Bra saker från underifrån

1 Reply
Jerry Silfwer skriver en blogg som är läsvärd. Bland annat smäller han på RvdB och dennes lätt Guillouska uttalande om att “bloggare är kastrerade journalister”. Ett uttalande som i sig blir nästan absurt eftersom det innehåller följande:

Bloggare kännetecknas av telefonskräck och av att de inte orkar hitta eget källmaterial

Särskilt om man betänker Dagens Medias egna hårda arbete med att hitta eget källmaterial och deras teknik när det gäller telefonintervjuer. Dock – Silfwer gör en mycket snygg och genomtänkt postning som är en snygg slapping mot RvdB:

Rolf kanske borde hitta en ödmjukare stans och fråga sig vad som egentligen är dagens media?

Bulls eye.

Bloggaren TBFKEM gör mig uppmärksam på artikeln Mat i minoritet som visar på hur svenska handlare (och reklamare) missar att göra reklam specifikt riktad mot målgrupper som kan tänkas vara intresserade av mat från “sin” kultur och istället gör det till en ytterligare del i ett mellanmjölkigt svenskt utbud. TBFKEM analyserar det hela:

Aktörerna i svensk reklam är så homogena; svensk heterosexuell medelklass i yngre medelåldern, såtillvida det inte är en produkt som specifikt riktar sig till ett äldre segment (rynkkrämer). Det är som om de ansvariga tror att om man har äldre kvinnor, mörkhyade, homosexuella, handikappade i en reklam så skräms alla andra konsumenter bort.

Tyvärr har hon nog alltför rätt. De som faktiskt till viss del vågat att testa det är Tele2, vars reklam visserligen var anskrämligt ful och jag irriterades över det lite lätt flagranta fördomsfulla i att skriva medvetet dålig svenska, men som ändå på något sätt handlade om att rikta sig mot någon annan än medelsvensken.

Tidigare har TBFKEM gjort en solklar analys av “kupongeländet“:

Kunderna gillar inte alls att klippa kuponger. Kunderna gillar låga priser. Det bästa sättet att få låga priser är att klippa de fåniga kupongerna. Det är därför det kommer in så många kuponger varje vecka.

Bloggaren är inte köpt

14 Replies

Alexander Mason, medieanalytiker på Observer ((som snart byter namn till Cision)), oroar sig för bloggosfären och att många bloggare kan komma att börja att skriva för att öka trafiken till sina AdSense- och Tradedoubler-bestyckade och därmed styras av det istället för något (av Mason icke-definierat) intressant för läsarna. Mason menar att det är ett stort problem ännu i sin linda och ser att det negativa är:

I förlängningen innebär detta att det finns en risk att etablerade medier som DN och SvD kommer att styra bloggosfärens innehåll allt mer. Den alternativa agendan som bloggosfären vill representera riskerar att endast bli en förlängning av de traditionella mediernas agenda.

Det Mason ser som möjligheten är att bloggosfären kommer att genomgå en självsanering för att därmed behålla “trovärdighet och rätten att sätta sin egen agenda”. (Aftonbladet ((Med den uselt och felaktiga rubriken: “Bloggaren är köpt”. Inte oväntat från Aftonbladet.)). Bisonblog skriver också om det och har gett ett annat perspektiv här.)

Alexander Mason går fel. Dels förutsätter han att bloggosfären fortfarande är intresserade av “den alternativa agendan”. Mason utgår från ett perspektiv av bloggosfären som ett gräsrotsjournalistiskt “annat” men missar att bloggosfären är gigantisk och där den “alternativa agendan” drivs av några få – inte av alla. Hans oro är utgår helt enkelt utifrån en felaktig förutfattad mening om vad bloggandet är – inte utifrån vad som faktiskt sker.

Sedan verkar han missa att bloggandet alltid kommenterat det som händer – och därmed till viss del “styrts” av vilka nyhetsvärderingar som mainstreammedia gör. Det är inte konstigt – och själv kan jag snarare oroas om bloggare var ointresserade av att ge sitt perspektiv på de nyheter som många andra läser. Det är snarare att det är här den “alternativa agendan” finns – att personer enkelt kan göra sin åsikt hörd om de nyheter som alla andra också får till livs. I det fallet är Twingly och Knuff möjligheter för den agendan.

Slutligen verkar Mason leva i en isolerad svensk bloggosfär eftersom de frågor han tar upp är enkla att kontrollera genom att titta på de stora amerikanska bloggarna som gör pengar på sin annonsering. Dessa bloggar har inte nämnvärt förändrat sitt innehåll eller uppenbart valt att självcensurera sig – eftersom de insett att det är innehållet som drar läsare tillbaka. En blogg måste helt enkelt hålla sin egen agenda, och välja att vara öppen med sina eventuella kopplingar till annonsörer och nätverk eftersom man annars förlorar sina återkommande läsare. Det är enkel medieteori som även är tillämplig på bloggandet: om läsaren inte gillar det som skrivs kommer de inte läsa det. Och då är det strunt samma vilka annonsörer eller stealth marketing-produkter som man försöker att använda – det ger inga pengar om ingen läser postningarna. Jag har tidigare skrivit om detta (bland annat här) – och menat att en bloggare gör bäst i att spela med öppna kort för trovärdigheten är hans/hennes viktigaste tillgång.

Så vad Mason gör i sin debattartikel ((förutom att försöka att fylla platsen som “bloggexpert” efter att Sigge Eklund försvunnit in i Bonniersfärens hemliga rum))är att misstänkliggöra alla de bloggare som ligger på diverse listor, och därmed göra bloggosfären en otjänst genom dåligt researchad kritik.

Den alltid lika briljanta A. von Achtersnurra skriver ungefär som jag om Masons debattinlägg: Skriver du sämre om du får betalt?

Har vi hört den förut?

Leave a reply

Vi har hört det förut: reklambyråerna ska dö. Nu är det designbyråerna som tror sig funnit den heliga graalen. Det var inte länge sedan PR-byråerna försökte dödförklara reklambyrån. Problemet är väl att alla såna prognoser helt enkelt slår tillbaka på den som prognosticerar. (Resumé)

Det finns ett gammalt synsätt i den här kritiken – att det är antingen eller. När dagens mediavärld handlar om både-och. Du kan inte välja bort någon del av kommunikationen med marknaden utan måste integrera såväl PR som design i marknadsmixen. Och hellre än att en designbyrå anser sig vara världsbäst på reklam, eller en reklambyrå anser sig vara världsbäst på design så bör man hitta sätt att arbeta ihop.

Dumpat

Leave a reply

Kjell A Nordström och Jonas Ridderstråle är smarta affärsmän. De väljer att nu, när IT-haussen är på sin höjdpunkt med web 2.0, user-generated frenzy och en marknadskommunikation som blir mer och mer digital, re-lansera sin bok “Funky Business” genom att vidareutveckla resonemangen, uppdatera exemplen och sätta sina idéer i den nya kontexten:

All gnutta av gråhet har blivit borttagen. Värden är annorlunda men vi är funkiga för evigt. Funkiga för evigt. Forever Funky Forever Funky Forever Funky”

(di.se)

Fortune har frågat över tretusen företagsledare och andra personer på ledande poster om vilka företag de beundrar mest. Listan är en blandning av ekonomisk framgång, CSR och bra stories:

  1. General Electric
  2. Starbucks
  3. Toyota
  4. Berkshire Hathaway
  5. Southwest Airlines
  6. FedEx
  7. Apple
  8. Google
  9. Johnson & Johnson
  10. Procter & Gamble

(Ekonominyheterna)

Pontus Schultz är en person med lång erfarenhet av nätet ((Han var med på Visiontiden och var med och drog igång DagensPS och Attention.)) – och en hel säck med personlig integritet så när han säger Därför kommer Zennströms nya satsning att floppa så är det bara att lyssna. För det är onekligen många beska sanningar som kommer ur hans tangentbord.

Hur lyckas man kapitalisera ett företag vars hela idé bygger på CSR? di.se har låtit läsarna fråga God Els vd Stefan Krook. Han är riktigt rolig ibland:

Vi har dock ingen PR-byrå, ingen informationschef, faktiskt inte ens en marknadschef. Det är billigt.

Starbucks väljer att sträcka ut sitt varumärke på ett relativt oväntat sätt: genom att starta ett eget skivbolag. Lattejätten har sedan flera år sålt både skivor och digitalt nedladdad musik men nu väljer man att gå head-to-head med de stora mediejättarna. (di.se)

Nina analyserar Läkerol Dark. Och gör det rätt intressant. Hon gillar det ur tre perspektiv:

  • uppmärksamhetsperspektiv
  • saliensperspektiv
  • överraskningseffekt

Läs själva på Reklamchock!!.

Ibland är inte allt samma sak

1 Reply

Det intressanta med nyheten om att Blocket lägger till en videouppladdningstjänst är dels att det faktiskt finns någon sorts mening med det – att kunna spela in en video på det man vill sälja (tänk er själva hur jobbigt det blir att inte köpa den där gulliga katten nu…). Dels att Dagens Media inte verkar tänka i de banorna utan skriver

Köp- och säljsajten Blocket är den senaste i en lång rad av nätaktörer som startar en funktion för uppladding av videoklipp.

Jamenvafan… det är en jävla skillnad mellan de sajter som skaffar en uppladdningstjänst för att folk ska ladda upp vad som helst och Blocket som har en idé bakom som förbättrar deras grundkoncept. (Dagens Media)

NA inte Tena

Leave a reply

tenaladygona.jpgJag förstår inte kopplingen:

Vi ser den här som en varumärkesbyggande kampanj, men vi stöttar den också med en vanlig försäljningskampanj och telemarketing. Vi vill väcka uppmärksamhet på marknaden.

(Dagens Media)

Vad hon pratar om? Nerikes Allehandas nya kampanj (av Spenat) där bland annat en bild på en tjej i en biostol är med – som har kissat ner sig fullständigt. Varumärkesbyggande? Jaha… Om det vore en annons för Tena Lady…

Farbror Freij, Miami och några skyltar

Leave a reply

Stockholms Trafikmyndigheter har fått spel på Miamis kampanj för Sveriges Dykbransch. ‘Farbror Freij’ på Trafikkontoret menar att det gerillabyrån från Göteborg att

Antingen har de gjort en fuling eller också är de inkompetenta.

Gustaf Rydelius på Miami Guerilla Advertising förklarar att det helt enkelt var en chansning.

Det hade blivit en lång byråkratisk process. Det var enklare att sätta upp dem först och sen ta ner dem om det inte var okej.

Och Resumés reporter ställer en slutfråga som är rena goddag yxskaft:

Är inte kampanjen misslyckad då?

(Resumé)

Visserligen är jag en smula biased när det gäller Miami eftersom det är mina kompisar men jag kan inte hjälpa att jag ändå funderar över två saker:

  • Om det varit en Stockholmsbaserad byrå typ Ogilvy eller Storåkers, som knappast alltid väljer att söka alla tillstånd, så undrar jag om Farbror Freij på Trafikkontoret ens vågat att öppna munnen.
  • Har man någon gång gått i Stockholm, eller ens försökt att köra bil där så blir uttalandet om att Stockholm är restiktivt med skyltning lätt löjeväckande.

Däremot är det en intressant diskussion generellt – hur ska man förhålla sig till laglighet och tillståndsgivande när det handlar om gerilla? Själv menar jag att man så långt som det är möjligt bör söka rätt tillstånd eftersom det annars alltid finns ett stort risktagande när det gäller varumärkets värde. Å andra sidan – det finns också inom vissa målgrupper och för vissa varumärken en omvänd situation – det ger ett högre värde för varumärket om man vågar göra något som inte är tillåtet. Vi har sett ett antal exempel på såna kampanjer, både stageade och riktiga. Saatchi&Saatchis sprängning i vattnet mitt i Köpenhamn som är en viral för Quiksilver, droga5:s graffitti på flygplan etc.

Problemet med de som frankt nu förklarar att det a) är fel att inte söka tillstånd b) menar att kampanjen inte ger något är att de inte ser saker kontextuellt: vilken är målgruppen, vilka traditionella medier läser de (och kommer dessa media att skriva om kampanjen). Vidare glömmer de att gerilla handlar om korta inhopp – det stora värdet ligger i att få buzz runt kampanjen. Det handlar om överraskning – vilket innebär att man ibland inte kan vänta eller låta myndigheterna styra exekutionen. Och det är i detta som även Resumés reporter visar sin okunskap i marknadsföringsfrågor ((vilket tyvärr inte längre förvånar någon – varken när det gäller Resumé eller Dagens Media.))eftersom han ställer frågan om kampanjen är misslyckad.

Det funkar inte alls.

1 Reply

Nej, det blev verkligen inte vackert:

dsc00316.JPG

Det ser mycket billigt ut – de har tagit bort hela den exklusiva känslan av Ramlösa och istället mer eller mindre klistrat in Vichy Nouveau på logotypen. Det är simpelt tryck och faktiskt verkar det som om de försämrat papperskvaliteten.

Tyvärr – ingen kommer att vinna på det här. Dåligt betyg Carlsberg.

Björn M på JMW har drabbats av den stora förvirringen – och hans bild i postningen Förvirring i butikshyllan säger väl allt – det handlar om att trycka ner Ramlösa från premiumpositionen till något som med bästa vilja kan sägas vara måttligt bättre än ICA:s EMV-vatten…