Först har vi Journey of Mankind. Lite lo-fi men ändå: ett sätt att förklara invecklade saker. Funkar dock halvkravligt – vilket pinpointar problemet med att faktiskt göra något snyggt och pedagogiskt. Det måste alltid göras tvärfackligt: låt aldrig ad:s själva bestämma över invecklade dataströmmar – men låt aldrig forskare (och planners…) bestämma hur något ska visa sig. Några som fattat det är Gapminder.

Se hur Hans Rosling, som använder Gapminder-programvaran för att berätta om KI:s historia. Och Sveriges hälsohistoria. Det är sex minuter som går fort (via Erik). Och kolla presentationen hos Google. Mycket kick-ass. Båda personerna visar också att bra programvara är en sak men den som gör presentationen måste ha karisma.

Lite off-topic men mycket intressant informationshantering är “katastrofkartan“.