Monthly Archives: July 2007

Relationsmarknadsföringens baksida

Expressen berättar om den mängd streetmarketers och gerillaevents som sker i Göteborg och kommunen förklarar att de ska bli mer strikta när det gäller tillstånd för “försäljning och marknadsföring på gatan”. Det här är kanske den mest solklara baksidan med relation marketing och one-to-oneformen: att när det är många som använder sig av den blir den en starkare integritetskränkning på grund av det direkta intrånget i den personliga sfären hos individen. Faran är att den här formen av marknadsföring snabbt tappar sitt värde genom att de säljare som används, precis som när det gäller telemarketing, är för dåligt utbildade och alltför pushiga vilket snabbt degenererar varumärkets värde.

Crosslinking: Om Styreplan

När Dagens Media och andra skrev om att en ny community sett dagens ljus blev jag nyfiken. Men senare fundersam. Jag har skrivit om det på Researchers systerblogg Deep.edition:

Dump on you – andra delen.
Om det inte är “the next thing” vad är det då? där jag analyserar det som dittills kommit fram utifrån det som PR-byrån Tactiq kommunicerat.
Styreplan.se avkräver evig icke-exklusiv rätt av innehåll där jag går igenom sajtens EULA och hittar samma märkliga perspektiv på upphovsrätt och nyttjanderätt som Metrobloggen har.

Spot the difference 9

Välgjort. BBC2 och bronsvinnare i Cannes – Elvis line up. (via Influx)

Galet väljobbad (gammal men jag har precis som Dan missat den) viral för Ray Ban.

Ok. Hoppas de inte fick betalt för det här manuset för Xider… Och bloggen detvaintejagdetvasossarna skriver roande om spoten. Intressant statistik kan man hitta i faktumet att alkoholreklamen ökar kraftigt

The Witch tycker det ser ut som Snygg-Lars. Vilket bevisar att reklamen nästan gått om normala TV-serier i att göra folk igenkända och infackade.

Men att de fått jävligt bra betalt för det här! Det här är copy som “känns”.

Rätt Pris Matmarknad

Vi har gjort en ny reklamfilm. För en livsmedelshandlare.

[coolplayer width="480" height="380" autoplay="0" loop="0" charset="utf-8" download="1" mediatype=""]
Rätt Pris Matmarknad
[/coolplayer]

Reklambyrå: Heimer & Company Reklambyrå
Niclas Strandh: planner, copywriter
Magnus Larsson, AD
Helené Eriksson, projektledare
Produktionsbyrå: Matiné Film & Television
Mats Omne, regissör
Torbjörn Allard, fotograf
Göran Thorén, redigerare
Helena Lindgren, projektadministratör
Mats Stjernlöf och Fanny Omne, VO

BoR:ed – Donkan, mobiltelefoni, reklammusik och shampoo

Lovvis har hört en McDonald’s reklam på radio och omtolkar den. Helt klart ett exempel på hur invecklat de nya digitala informationsvägarna är om man vill skydda sitt varumärke.

Ett ytterligare exempel finns hos Ulrika R som också visar hur företag kan hantera sånt här: genom att söka på sitt varumärke och ta direkt kontakt och försöka lösa problemen som omskrivs. Och se till att lösa det (vilket Tele2 verkar ha misslyckats med).

King fortsätter med att välja kända gamla låtar till SJ:s reklamfilmer och precis som I Got Style så får jag positiva vibbar inför nya spoten med Bowies Heroes. Något de inte lyckats med varje gång.

A. von Achtersnurra vägrar att tro att Doves produkter faktiskt kan ge henne hollywoodsvall.

Plockdump

Red Bull ska slå KFC:s rekord i att skapa världens största utomhusannons berättar Realtid.se. På fälten runt Heathrow och Gatwick ska loggan svepa ur kycklingvingarna ur Guinness Rekordbok.

En intressant analys gör Pia Gripenberg i Världsmarknadens mobiljättar har mycket att lära av lillen Iphone. Men hon glömmer att iPhone inte har en “pek och tryckskärm” utan en skärm som helt styrs av rörelser på den. Det är ungefär lika revolutionerande som när man visade sin soptunna.

Idag beräknas ungefär 80 % av all skickad e-post vara spam. Om utvecklingen fortsätter kommer det handla om närmare 99 % om några år. Problemet är antagligen störst för de seriösa marknadsförare som försöker att använda e-posten som en riktig marknadsföringskanal.

En oerhört intressant artikel från CIO där Sven Hamrefors får lägga ut texten om omvärldsanalys inom företagsvärlden. Läsvärd minst sagt: Från Business Intelligence till intelligent bissniss

Dagligvaruhandeln blir mer och mer komplex att förstå sig på: dels ökar Lidl starkt samtidigt som fler och fler väljer premiumprodukter. Det hela börjar att likna hur konsumenter inom mode fungerar: att blanda billigt och dyrt i en egen personlig mix. Läs lite siffror runt DVH: Lillen Lidl tar sjumilakliv och Billig matkasse är alltmer värd

Att “snygga människor” säljer är väl en gammal sanning som konstant bevisas, oavsett feminister och andra politiskt korrekt personers försök att falsifiera det hela. Nu senast är det Magnus Söderlund på Handels som gjort en undersökning, vilken refereras här: Sant att skönhet säljer. Problemet är helt enkelt att den skönhet som bevisats sälja är den skönhet som den som utformat undersökningen anser som skönhet:

Hälften av deltagarna fick se en variant av annonsen med en vacker kvinna, den andra hälften en med en kvinna som var mindre attraktiv.

Så beviset är bevis på att skönhet bygger på en sorts social överenskommelse om vad som är vackert. Inte att skönhet ad hoc faktiskt säljer.

BoR:ed – PR, Lafa, ont i magen och goda bakterier

Informatören beskriver hur en PR-byrå kan sägas göra alla fel i boken: PR gone wrong. Dubbelt upp. Hans slutsats är att PR-människor ibland försöker för mycket. Min är nog snarare att det finns för många som inte lärt sig läxan.

Den sk “tiarafeministen” hissar Stockholms Landstings och Lafas sommarkampanj mot klamydia. Och jag gillar den också. Stöddig med glimten i ögat istället för statliga pekpinnar. Lafas reklambyrå är Ester.

Mer hiss (det tillhör inte vanligheterna om man säger så…) får Verums hälsofil av Niklas på bloggen “Livet på Ölandsgatan 10″. Byrå är Saatchi & Saatchi Sthlm och kampanjen väger tungt in på TV-medieköp. Själv är jag lite mer skeptisk – visst fungerar men det känns som något man sett förut. Idén har gjorts både inom reklam och underhållning (ta spermierna i Woody Allens tappning). Själv blir jag fundersam över den målgrupp man valt, och att man där valt ett smärre krigstema om än med gulliga bakterier.

Hannaholivia påpekar att reklamen för medel mot diarré är rätt äcklig per definition. Och Syrrans granne påminner om den förra gången som lös mage var på tapeten. Och Yellybean har samlat en del mindre smakfulla reklamfilmsexempel. Jag kan mest reagera över den lätt “tyska” stil som reklamen för Imodium och liknande medel håller men samtidigt kan jag tycka att de skapat reklam som svarar på konsumentfrågan “vad är vinsten för mig att använda produkt X?”