Aftonbladet.se väljer att satsa på en prenumerationstjänst där spel, hälsa och nöje blir bakom det virtuella vändkorset. Många har försökt tidigare men få har lyckats med att ta betalt för en sajts innehåll. Flera tidningar har istället valt att låta sina papperstidningsprenumeranter få tillgång till allt på nätet medan ‘free-riders’ får klara sig med det allra senaste (ex. DN och DI).
Problemet med det är att nyheter är färskvara och fördelen med att ha tillgång till hela arkivet på sajten är ändå relativt måttlig. Knappast något som gör att man köper sig en prenumeration.
Andra väljer att ge betalande fler och bättre tillämpningar på sajten (ex. Lunarstorms PRO). Eller att man slipper reklam om man betalar (ex. Bloggers tjänst Blogspot).
Men jag tror liksom Pontus Schultz att just prenumerationerna kommer att öka i takt med att nätet blir i var mans ägo och den vardagliga mediakällan. Det som behöver utvecklas är “mikrobetalningar” och säkra certifikat.
Titta igenom det [Aftonbladet.se; N/. kommentar] och skåda framtiden på nätet.
Kalle Jungkvist och gänget bakom Aftonbladet.se har gjort det igen. Gått i täten på en väg som experterna sågat. Betalning på nätet har varit dött som ett dotcomlik, men kommer att bli en av de viktigaste trenderna för de stora mediehusen de närmsta åren.
Jag är övertygad om att prenumerationen som modell för konsumtion av media är något som folk förstår och kan tänka sig att använda också på nätet.
Förutsättningen är förstås kvalitet och begåvad förpackning.
Det finns två dominerande trender i media just nu. Den ena är att de stora medierna befinner sig i en generisk dödsdans. De är så rädda för att inte vara viktiga att de satsar allt sitt krut på att göra exakt samma nyheter, bevaka exakt samma presskonferenser och ha exakt samma nyhetsförmedlande agenda som alla andra. Nyanserna är minimala.
Samtidigt minskar intäkterna för nästa alla, och det verkar inte bara vara en konjunkturförändring utan också en strukturell förändring. Det betyder att den spiralen kan bara gå nedåt. Kvaliteten sjunker.
Men, säger, men, den som först kliver av tåget och satsar på kvalitet på utvalda saker kommer att stå ut rejält. Och kunna ta betalt för det. Kvalitet är fördjupning och en orientering i det nya medielandskapet, att förstå sin roll i nyhetsförmedlningskedjan. […]
Den andra stora trenden i medievärlden just nu, som få vågat hoppa på, är rationalisering för att skapa rörlighet. SVT har länge lidit av kolossjukan och politikernas tröttsamma detaljstyrning. Att göra regionalpolitik av styrningen av ett medieföretag är katastrof. Det är just det kravet på lokal produktion har varit på SVT. När världen börjat snurra allt snabbare, osäkerheten om vartåt tv-världen går blivit större och konkurrensen hårdnat, har det kravet blivit allt mer katatrofalt.
(Pontus Schultz i DAGENS PS)
“Don’t worry. It’s not pornography. It’s shot in black and white, so obviously it’s art.”
Tidningen som alla tjejer läste och som de flesta killar läste i smyg har kommit tillbaka. Starlet, den lilla tidningen som mest hade noveller och tecknade serier har kommit i en uppdaterad version för 2000-talet, men med känslan från 70- och 80-talet är kvar. 
Heterogeniteten hos stora målgrupper innebär att man som varumärkesbyggare måste hitta andra sätt att marknadsföra sin produkt. Ett exempel är Telia och Retail&Brands