Om reklam, media och framtiden. 2003-2008
…och pil i sin kuvös…
Det här är nog bland det dråpligaste jag läst. Claes de Faire, Vigs handplockade “skjutjärnsjournalist”, dissar Johan Norberg för att denne skulle vara självgod. Läser inte CdF sina egna texter? Eller husses?
*mohahaha*
1 comment » | OT, Persona
Eftersom både E24 och Martin J skriver om hur stora modebloggarna är kan Johans inlägg om diverse bloggtopplistors glädjesiffror vara viktigt att föra fram. Att jämföra Bloggtoppens siffror med siffror från KIA-index är fullkomligt vansinnigt.
Varför? Jo, för såna här artiklar visar dels på hur illa ställt det kan vara mer researchen inom media, vilket för min del skapar ifrågasättande av deras övriga artiklar om ekonomi. Dels är det ren desinformation gentemot annonsörer och reklamköpare som kan få för sig att de betalar för fem gånger så stor räckvidd mot vad den verkligen är.
Det hela håller på att utveckla sig till en rewind av haussen runt webben som skedde under 98-00, och som sedan skapade en ganska svårartad backlash för marknadsföring på Internet – något som egentligen först nu gjort nätet till ett reellt medium, med någorlunda vettiga siffror både vad gäller räckvidd och impact.
Det är lätt att glömma, både för oss inom bloggosfären men uppenbarligen också för journalister, att bloggen är ett format för att nå early adopters. Bloggen kan inte användas som massmarknadsföringsinstrument, oavsett hur upphottade vissa listor väljer att sina siffror att vara, utan är ett media för att skapa buzz. Liksom att det är ett format för att bygga relationer med befintliga kunder. Men att oreflekterat mena att bloggen är själva grejen gör bara bloggandet en björntjänst.
En intressant aspekt är också det som Jarno Vanhatapio, VD för Nelly, påpekar:
Omvandlingstrafiken, den del som verkligen handlar, är avsevärt högre än vid annonsering på till exempel Aftonbladet.se.
Självklart. Konstigt vore annars. Men – problemet är att det bara säger att bloggläsare har en högre grad av ‘conversion’ – däremot så säger det inget om själva antalet köp. Om fler köp nominellt kommer via bloggar än genom annonsering via Aftonbladet så är det snarare en diskussion om annonseringen via banners på Sveriges största sajt som borde föras. Om inte så är vi åter tillbaka i en diskussion om målgruppen. Att bloggar handlar om något annat än säljinriktad marknadsföring.
Martin Sjöström på Whyred förstår det hela, även om också han gärna framhåller att säljet skapas via bloggarna (utan att faktiskt ge några incitament mer än sitt ord):
Visst påverkar de försäljningen – det är definitivt mer än en känsla jag har. De får saker att snurra.
(E24)
Min bloggarkollega Fredrik Wass påpekar i en kommentar på sin blogg att:
Men vad som ändå är intressant i det här sammanhanget är att modeföretag märker direkt inkommande trafik som leder till köp från flertalet bloggar. Det handlar ju lika mycket om kvalitets- som kvantitetsbesökare. Dvs med rätt besökare kan det som skrivs få stor påverkan även om antalet är lågt. Jag tror många skulle tjäna på att inte stirra sig blinda på besökssiffror utan istället titta på profilen hos de som läser.
En ganska bra bild av den begreppsförvirring som finns just runt både bloggar, besöksstatistik och vad ett format bör användas till.
Problemet – som Martin J också tar upp – är att det blir svårare och svårare för läsaren att avgöra om en bloggare verkligen gillar det han/hon skriver om, eller om han/hon är köpt av företaget självt eller ett företag som specialiserat sig på buzz. Förtroendekapitalet hos en bloggare är högt men kan också snabbt försvinna om det visar sig att hon eller han inte är ärlig när det gäller de produkter och märken han eller hon skriver om (tidigare postning om detta: Buzzmarketing går fel).
Detta problem innebär i sin tur att företag som satsar sitt varumärkesarbete i att bli känt via bloggar också riskerar mycket mer eftersom en bloggare som förlorar “ansiktet” också drar med sig de varumärken han eller hon skrivit upp. Och det spelar ingen roll om varumärket inte har “köpt” bloggarens åsikter – om en bloggare visar sig vara alltför köpt får alla varumärken samma negativa släng av sleven. Så tyvärr är Jarno Vanhatapios synpunkt när det gäller bloggen Engla’s Showroom inte speciellt säker: viktigt att hennes blogg fortsätter att handla även om konkurrenterna, annars försvinner trovärdigheten. Trovärdigheten ligger i Englas person och att hon skriver utifrån sitt eget intresse – inte i hur många varumärken hon skriver om.
Fördelen med bloggen är samtidigt det som är risken: att det blir ett sorts “lovemark”. Bloggarna skapar sina personliga varumärken som många gånger är mycket värda för läsarna – en bloggare kan ha en mängd tillskyndare som, ifall “älsklingsbloggen” hotas eller dissas, helt enkelt ger sig på den som talar illa om personen via kommentarer och egna bloginlägg. Det har skett regelrätta flame wars där läsare hos Engla, Lassbo och andra modebloggare fyllt kommentarsfält med försvar.
Jag vill inte påstå att någon av bloggarna skulle göra såna saker för att öka sina siffror på exempelvis bloggtoppen etc. men det kan vara viktigt att tänka på att det faktiskt går att fejka siffror själv.
9 comments » | Analysis, Blog, Buzz, Marketing, PR, Relation marketing, Stats, Strategy, Trends
En stor reklamsatsning kommer släppas av Microsoft i samband med att nya systemet Vista (äntligen) släpps till konsument. Releasen av en ny version av Officepaketet är synkronicerat vilket innebär att bolaget kan få synergi i sin marknadsföring, även om förklaringen från företagets håll handlar om att produktcyklerna sammanfaller. Fr a kommer svenska Microsoft att satsa på kundevent inriktade mot företag och offentliga organisationer. Vista självt kommer att finnas till försäljning som standalone-produkt först efter årskiftet. (IDG.se)
Det nya Windowssystemet har varit på väg att bli ett “vaporware” efter oräkneligt antal förseningar. Det intressanta är att Windows nu ska konkurrera i en helt ny marknadssituation både när det gäller Windows och kontorspaketet Office då det finns ett antal fullt utbytbara system såväl inom operativdelen som inom kontorsdelen, system som släppts under open source. Framgången för Firefox innebär också att många fått upp ögonen för andra program än de som kommer från Redmond.
Martin J påpekar att det skett en ninjainvasion i reklamen: ICA, Swedbank och Mazda. (Martin Jönsson SvD)
Comment » | Advertising, OT, Trends
Ray Ban relanserar sina Wayfarer och har lärt sig av den fullständigt misslyckade relanseringen år 2002. Vad har de lärt sig? Att man inte kan gå ifrån ett vinnande koncept – eller att man kan använda ett känt och älskat varumärke till ett annat löfte (i detta fall – en annan design) (di.se)
…när det handlar om användargenererat innehåll. Det fick Virgin lära på det hårda sättet efter att deras försök att låta användarna av b3tas sajt göra reklam för Virgin Money. Efter att ett antal mer eller mindre skumma reklamförslag med Richard Branson i huvudrollen. (Adland)
2005 använde vi, enligt MMS, media på följande sätt:
I mätningen av uppmärksamhet kring olika medieformer dominerar internet under nästan hela dagen – och det är först framåt 22 som tv går om. Uppmärksamheten för radio är generellt låg och är bara störst under tidiga morgonen. Sedan blir det mest skvalfaktor, jämfört med webb och tv.
MMS berättar nu om en ny mätmetod som bättre ska spegla hur mediekonsumtionen faktiskt ser ut. De kallar det ADL – A Day In Life – och ska se hur medieanvändningen ser ut över dagen och framförallt kunna visa på hur olika media spiller över varandra tidsmässigt. (Martin Jönssons blogg Svd)
En bra blogg om språk: Skumma förkortningar och synonymer som tar upp hur språket har en dynamik – men också att olika sätt att skriva måste till för olika format och kommunikationsgrenar. (via Beta Alfa)
Glöm inte att läsa intervjun med Acnes Jonny Johansson på Ekonominyheterna.
Fast så speciellt “hemlig” är väl knappast Jonny J. Han har vunnit Guldknappen och citeras flitigt i affärs- och designpress genom åren.
Åtta miljoner för snö. Det är en låg kostnad för att göra reklam för sina övriga anläggningar. Det anser Skistar som går in och garanterar snö i Hammarbybacken i Stockholm. (di.se)
Skön attityd. Snygga kläder. Perfekt branding: “Cojak by passion”.
(tipstack till Cipher ((Ett exempel på Internets fascinerande globala närvaro. Cipher sitter i Indien och ger mig tips om ett svenskt varumärke.)))
Det är onekligen en intressant funktion som skapar ett DNA-träd för din sajt. Applikationen tittar helt enkelt hur sajten är uppbyggd kodmässigt. Ett antal stora sajter visar sig ha mycket olika “DNA” – CNN är gigantisk medan Google är mycket liten (titta på dem på bloggen Aharef).
Jag gjorde DNA över mina två bloggar och intressant är att, trots att båda bygger på samma underliggande system, så ser de olika ut.
För att verkligen se skillnaden gjorde jag också ett träd för vår byrås sajt heimercompany.se
(tips från anvandbart.se)
Tidskriftsgalan har gått av stapeln här i Sverige och vinnarlistan är på sina ställen något av en högoddsare:
Årets populärpress: King
Årets fackpress: Kommunalarbetaren
Årets nya medier: Gatbilar.se (spöade Resume.se)
Årets nykomling: Tromb
Årets journalist: Torbjörn Nilsson på Fokus
Årets medierookie: Karin Kärnéus, Stora & små
Årets AD: Kai Ristilä, Plaza
Årets krönikör: Annika Sundbaum Melin, Tove (slog Leif G W Perssons krönikor i Icakuriren)
Årets marknadsföringspris: Situation Sthlm
Det intressanta är att “Ameliaimperiet” helt blev utan priser. Och att Fokus inte vann nykomlingsklassen.
Och M inom Ameliasfären har just nu en märklig reklamkampanj igång – där redaktionen är avporträtterad i underkläderna.
Martin J gör en genomgång av de sajter som nu är hetaste hett: sajter som bygger på att användarna skapar innehållet. Fr a ger han nyckeln till varför vissa köpare är intresserade. Det är inte reklamintäkterna utan att kunna använda ett uppbyggt system, där användarna redan är vana och hemma.
Enkelt – men effektivt. Och när man väl fått publiken att strömma till krävs inte mer än så för att bli ett miljardobjekt, trots att det inte finns minsta reklamplats att skymta någonstans på sajten och därmed heller inte några intäkter. Pengarna kan komma senare, för den köpare som kan placera den i rätt sammanhang.
(E24.se)
Läsare av Researcher vet att jag inte direkt är en av Viggo Cavlings tillskyndare och hans senaste ledare gör mig mörkrädd. Reklam- och pr-branschens viktigaste tidning har en chefredaktör som är grymt okunnig om branschen. Han ser reklamare som något som bara sätter lite färg och form på saker. Hela planningbiten verkar ha gått honom förbi.
Först när detta är klart bör man ta in externa konsulter och sätta igång med att producera marknadskommunikation. Frågor som DR eller print eller logotypens färg blir lätta att besvara om man först gjort sin hemläxa i varumärkeskunskap.
I ett nafs har Viggo alltså förklarat att planners, strateger och byråer som Rewir och andra inte har med saken att göra. Det han totalt missar är att fördelen med att ta in strategisk kunskap utifrån för att faktiskt kunna titta på målgrupper och konkurrens med ett annat perspektiv än inifrån är inte intressant för Viggo.
Nej, tyvärr har vi en chefredaktör som anser att reklambranschens mening är att producera själva reklamen – som tur är så är både branschen och marknadschefer mycket smartare än honom.
Kancept är ett jäkligt smart sätt för designers att testa konceptidéer.
IDG berättar historien om Personsökaren och länkar till de reklamfilmer som gjordes för Telia Minicall. Och det är Åsk Wäppling som AD:at dem. Jepp, allas vår Dabitch från Adland :)
Trevlig byrå som är inriktad på alternativ media och viral marknadskommunikation: CakeGroup.com
Den är onekligen rätt söt: iMac “Better Results”
Promoreklamen för IE7 är visserligen idémässigt kul men fan vet om det inte känns som om man gett upp om att faktiskt vara valet för early adopters och hardcoreusers. Lite “hey, har du ett vanligt liv så kan du använda IE. (Annars använder du antagligen Firefox)”.
Det här är verkligen lysande – en svensk reklamklassiker: Vasakronan. Extra nördroligt blir det att de använder Efti som företaget som är rätt … korkat.
En annan svensk klassiker: Lotto. Det perfekta ligger i slutfrågan: “Vet du vilken årsmodell….”
Norsk ostreklam. Tyvärr rätt förväntad plot. Det hade liksom varit mer överraskande om romantiken fått spira.
För min del helt oförståelig dansk reklam för Stora Bältbron (?). Det intressanta är föraren…
Saxigt värre. Samtidigt – en mycket vågad film där knorren handlar om att Discovercard är bättre än andra – samtidigt så skapas känslan av att kort per se är negativt och alla är glada att slippa dem.
Och så lite pilsnerfilm: Heineken Clone och Heineken Nuts Are Bad
