Category Archives: Re:view

Trista försök att leka kreativ utomhus


Även om jag helst skulle vilja ge cred till att man försöker så känns de senaste utomhuskampanjerna i kreativ anda feltänkta. Säkert är det McDonalds och DDB Sthlms prisade servettgrejer som gett input och inspiration till såväl Glocalnet som Månpockets senaste alster men då Donkans handlade om upplevelse har man både i Glocalnet och i en av Månpockets annonser (där det ser ut som någon målat “Tyskjävel” över Camilla Läckberg) valt att sätta ett fult och nedskräpande/förstörelsetänkande på annonseringen.

Varför? När det gäller Glocalnet så skulle det alltså implicera att de inte satsar på kvalitet i säg klister? Problemet blir att då de flesta busstoppar inte ser ut som deras bakgrund gör blir det fel (varför inte lägga en liten affisch på riktigt) och när det gäller Månpocket så bygger det hela på att leka med ett samhällsproblem – klotter.

Jag kan också fundera över varför JC Decaux och Clear Channel väljer att tillåta detta eftersom det faktiskt implicerar att de inte sköter sina åtaganden – att människor är vana vid att det är illa uppsatta affischer eller att det klottras på deras busstoppar och stortavlor.

Även målgruppernas uppmärksamhet kan man fundera över. Om nu förstörelse och klotter är så vanligt att man som reklamare väljer att använda det i själva kampanjerna – då är ju sannolikheten stor att de som ska möta och beröras av reklamen faktiskt tänker “äh, förstört” och tittar inte. Människor gillar det som faktiskt är helt och rent – reklam som ser ut att ha blivit förstörd bryr man sig inte om; filtreringen fungerar så i våra medvetanden. Jag betvivlar att den “aha”-upplevelse som kreatörerna hoppats på faktiskt sker.

Så det hela bygger på samma grundteorem som gerillareklam gör – men skapas utifrån förväntade och tillvanda förhållanden; därmed slår den antagligen rejält fel. Tror jag. Vad tror ni?

Tummen upp och ner

Bra: Cancerfonden och WW/TBWAs kampanj för en extra dag i livet. Genomtänkt och relevant för “erbjudandet”. Vad skulle du göra med en extra dag – och om man ger pengarna kan fonden skapa förutsättningar för att ge cancerpatienter en extra dag att leva.
Dåligt: Månpocket och Ruth. Så förväntat och trist. Krävs att man vet vad böckerna handlar om för att koppla “förstörelsen” – och vilket kändisskap som Camilla Läckberg och Pascalidou behöver bygga vet jag inte. Likt den kampanj där författare hade T-shirts med “upprörande” citat på.

Hur tänkte de här?


Borlänge har börjat att informera och visa för sina egna medborgare hur Borlänge faktiskt växer. Ett bra tänk i grunden. Bland annat satsar man på veckovis info-annonsering i tidningarna liksom att bussa runt intresserade innevånare för att visa allt som byggs och så vidare. Intern place branding, att omskapa borlängebornas egna bild av staden. Det är bra tänkt.

Tyvärr verkar marknadsföringskunnandet sluta där. Förutom att man skriver yxigt i dessa annonser så är bildvalet fullkomligt surrealistiskt. En byggskylt. En byggskylt?

Det är någon som tänkt väldigt konstigt.

Alla pratar miljö – ingen positionerar sig

Alla pratar miljö. En relativt ordinär kampanj Skogen och Klimatet kommer från Skogsindustrierna och Euro RSCG där man låter “skogen” vara berättare. Exekveringen är… katastrofal (sorry Anders) men dels känns det som att man pratar till någon mindre vetande (även om det är tänkt mot barn så är dessa ofta väl medvetna om saker och ting) en hel del av “spelen” fungerar inte under Firefox (eller under Mac) samtidigt som ett totalt misslyckande ändå innebär att man får uppmuntrande “det var bra gjort”. Svarvningen blir lätt roande när ens bordsben visar sig bli ett brännbollsträ men hur många som faktiskt kommer att ladda ner “sin skogsbakgrund” är nog inget som byrån ska använda som effektmätning…

Det hela känns faktiskt lite …gammalt. Och inte helt igenom tänkt för att appellera till vad jag antar är en ung målgrupp. Det blir inte roande spånigt (pun nonintended) utan faktiskt lite löjligt. Det vinner man inga trä- och pappersambassadörer för. Och för att återknyta till min första mening: att positionera sig i miljösegmentet och fortfarande vara unik är i princip omöjligt. Miljö är idag en hygienfaktor snarare än en differentieringsfaktor. Intressantare hade varit att visa vad skogsindustrin gör för samhället i stort – där klimat och miljö är en del av det hela. Fr a – i en tid där man som arbetsgivare måste bygga lojaliteterna mycket tidigare – borde man satsat sin flis (pun intended) på att berätta om hur spännande det kan vara att satsa på ett jobb inom skogsindustrin, de möjligheter som finns och hur man som individ (“jag”) faktiskt kan bli en del av framtidens goda samhälle genom att jobba inom skogsnäringen.

Bäst just nu och en ny blog

Vi börjar med det sista i rubriken. Jag har uppenbarligen missat Reklammusik.se. Utseendemässigt ser den i princip ut som en feber-sajt men har uppenbarligen kopplingar till OmTV och idiot.se. Struntsamma. Om de gör sitt jobb så gillar jag det :)

Så vilka är bäst just nu?

1. Folksam.

Använder klassiska “Cars” med Gary Numan. Inte nog med att det ger oss 35+:are en hård känsla av nostalgi, filmen är byggd på ett jävligt smart sätt. Igenkänning och skruvat på en och samma gång.

2. Sony Ericssons nya walkmanmobil

Skönt användande av en bra låt. Depeche Mode “Enjoy the silence”. Och låter andra göra en cover på den. Det hela skapar en starkare känsla av att alla kan använda telefonen. Och en communitykänsla. Synd att det inte arbetas vidare med att faktiskt skapa en community för musikälskare med Walkmanmobiler…

Hur sexigt är svett, bacon och Scan egentligen?

Scans reklam för “lätta” produkter bygger på en bra idé: att låta frisk och sund livstil kopplas ihop med köttbullar och bacon. Men exekveringen? “Hej, har du något som passar min sunda livsstil” sägs med ett flirtigt tonfall från en kvinna som är svettig och uppenbart ska tänkas som ett motionsfreak. Visserligen har Hot Shots skapat en bild av bacon som något sexigt men ändå.

Innehåll är kung…

…men även ytan har ett värde.
Jag får en adress till en ny faktaresurs, fr a inriktad mot skolvärlden, av en kompis. Och blir beklämd när jag inser att man utvecklar en sajt med hur mycket fakta och matnyttig kunskap med teknik som vi andra använde på 90-talet. Och ett utseende som knappast kommer få skolelever som är vana vid communities, 3D-världar och fräscht formgivna sajter att fastna.

Varför inser inte statliga verk att man behöver balansera innehåll med kanalval med form och design?

ScreenShot049
www.faktalabbet.se

För övrigt verkar tyvärr interaktivitetsaspekten inte vara så hög.

De:sign 18

Det är mycket mobiltelefoner just nu – det är många leverantörer som helt klart är skitskraja för Iphonesläppet. Så Sagem har bland annat tagit hjälp av en designer från Porsche.

Levi´s tappade i princip hela sitt varumärkes värde genom att stretcha sitt varumärke alltför långt när det gällde kläder. Nu väljer de att göra det ännu värre genom att låta sin logotyp finnas på mobiltelefoner. Visst – Prada har gjort det, men det är en viss skillnad på märkenas position…

John Bark har släppt skisserna som ledde honom fram till tidningen Citys nya form: Vägen till Citys nya logotyp

Tja, allt är alltid information. Erik har hittat en digital Moleskine

Lidbom har hittat vad som måste sägas vara Årets Omslag i kategorin Retro-OPK-Sexualiserat: Morgonens samtalsämne: Scanbikes senaste omslag

Spot the difference 7

Eh… make love make pillowwar – and drink Absolut. (via Erik). Schysst exekvering men det känns lite som en jäkligt svag koppling mellan varumärket och reklamfilmen. Ad for peanuts påpekar att det klart finns vissa likheter med Xbox360-reklamen.

Sony leker vidare men nu lämnar de mastodontiska färgbomber eller miljoners bollar och snarare låter fantasin flöda i nåt av de mest surrealistiska man sett på länge. Och det är coolt att välja Iron Maiden som tune…

Och det verkar som om den rådande trenden är LSD för att skriva reklammanus. Renaults spot för Megané GT Difficult Road är lätt syrad. (hattip Nina)

…ja kära nån… Pop Rocks – NSFW och NSFA (dvs. not safe for advertising)…

Alltså. Det är nåt lurt med den här reklamen för vädret på Channel 9. Ah… klockradion fungerar under hela orkanen trots att resten av strömmen gått… (hattip Banal)

Länkdump om kreativitet och produktivitet

En relativt grundläggande how-to-göra-allt-på-rätt-sätt: How to be Ultra Productive

Dan har läst boken “How Advertising Works” och det är hårda siffror:

reklam som har det som krävs för att vinna priser i kreativa tävlingar är i snitt 2,5 gånger så bra på att skapa affärsresultat som reklam som inte har det. Riktigt kreativ reklam är alltså 250% effektivare än “vanlig” reklam.

(Fabriken)

Copyblogger har testat och recenserat copywriterprogrammet Glyphius och gör klart att det hela handlar om att faktiskt kunna benchmarka sin egen kreativitet mot andras.

Nya idéer som borde bli något: Sällan har en säng känts mer genial är en historia om hur en möjlig affärsidé faktiskt kommer fram i samband med en viss situation.

En lång mycket läsvärd artikel om att skriva bra copy: Who Needs Headlines?

BoR:ed – Håkansson och kycklingen

En av de nya idéerna för Researcher är att kolla vad som bloggar skriver om reklam – och då inte nödvändigtvis reklambloggarna utan de där som kallas “dagbok på nätet”. Jag kommer att använda mig av Johan Larssons utmärkta tjänst Bloggar.se och plocka upp de som taggar sina meddelanden “reklam”. Det kan förhoppningsvis ge lite perspektiv på våra teoretiska perspektiv om marknadsföring och en insikt om att de väl uttänkta strategiska idéerna liksom de höga kreativa infallen helt enkelt inte alltid faller på plats.

Först ut är en personifiering som uppenbarligen inte varit helt igenom tänkt. “Sugbloggen” berättar om sitt “möte” med kycklinguppfödaren Bo Håkansson:

Kommer hem och ska snitsa upp paketet och då ser jag till min förvåning en bild på en svettig jävla gubbe. I blå slaktaruniform. Med ett stelt leende. Jag tänke “wtf är det en bild på en ful snubbe för?” Vad har han med min kyckling att göra?

Jo ser ni. Det är en bild på uppfödare Bo Håkansson. Va fan! Vad har han på paketet att göra?

Lärdom: se fan till att den som ska personifiera och skapa relation faktiskt har de faktorer som gör att konsumenten kan känna tillit och förtroende. Här har onekligen det gått åt pipan. Nästa fråga: är det alltid en fördel att personifiera ett varumärke eller en produkt? Jag tycker inte det – det måste på något sätt finnas en relevans för konsumenten att vilka koppla en person till en produkt. I det här fallet antar jag att det handlar om att man ska känna att “han Håkansson verkar trevlig så hans kyckling måste ju vara god”. Idén antagligen hämtad från Milkos och Arlas reklam som bygger på vem som föder upp kossorna som ger mjölken. Problemet är att dels har Milko och Arla castat sina bönder (jag vet inte ens om Milkos personer ens är mjölkbönder på riktigt)från säker källa (vi snackar kassaskåpssäker) får jag veta att Milkos huvudpersoner inte är bönder på riktigt, och sett till att både koppla relevans, förtroendeskapandet och kommunikationen. Dokumentariteten (wow… finns det ordet?) får inte gå ut över att personifieringen faktiskt kommunicerar.

Så slutsatsen blir rätt tänkt – fel exekverat.