Monthly Archives: December 2006

Ett gäng med årslistor

Lidbom har gjort en genomgående lista över året som gått. Läs Vassa Eggens årskrönika 2006 och hans sammanfattning av årets medietrender: Medieåret 2006. Även hos Martin finns en fast rewind över året som gått inom media: Medieåret 2006 i snabbspolning. Jönsson utser också årets tre viktigaste reklamkampanjer: Folkpartiets löpsedelsreklan, Nikes Joga Bonito och Mentosexperimentet som fick upp marknadens ögon för användargenererat innehåll. (Reklamkampanjerna som vägde tyngst).

Yahoo! Top Searches of 2006
Zeitgeist 2006 – mest sökt på Google.
The Top of Live Search for 2006

Top Ten (Best and Worst) Communicators of 2006

Adtunes har listat årets bästa reklammusik: Top Ad Music of 2006

Resumé har listat andra tidningars mest klickade länkar: Krokodiljägarens död – årets mest klickade nyhet ((Att Resumé själva börjar att platsa i kvällstidningsfacket inser man när man ser klickstatistiken: 1. Mytoman blåste Aftonbladet, 41 166 klick; 2. Tone Bekkestad avstängd från TV4, 27 502 klick; 3. Aftonbladet publicerade namn och bild på våldtagen 13-åring, 26 607 klick; 4. Levi’s: Vi produktplacerar på Andres Lokko, 22 728 klick; 5. Microsoft: Gates citat i Aftonbladet är falska, 22 694 klick.))

Social Networking Awards – The Top Social Networks of 2006 respektive 10 användarsajter som stod i fokus 2006

The Top 11 Word of Mouth Stories of 2006

ERK har haft ett lugnt år. (Resumé)

Influx har listat årets mest intressanta brands: influx’s brands of 2006

Sen har också WSJ utsett Best (and Worst) Ads of ’06 precis som New York Times: How to Lose Cadillac and Other Lessons on Madison Ave. in 2006

Bannerblog återpostar Campaigns lista över digitala kampanjer: Campaign – 2006 wrap up

Fashionista.se har tittat tillbaka på de modetrender som varit under året: 2006 och trenderna

Årets nyordslista har släppts av Svenska språknämnden

Konstigaste krönikan för året står Rolf van den Brink för: Såsom Sandahl, Skugge och Söderqvist

From Ad Land, tecknat sammandrag.
Cool Hunting är extensiva i sina sammandrag: m ss ng p eces’ Top Five 2006 CH Videos, Top Five Songs from CH Video Soundtracks, Get More Exercise, Live Green, Eat Better, Read More Books.

Nu orkar jag inte mer :)

Integrerade maskrosfrön av media

En mycket vettig och genomtänkt översikt av framtiden för medier och medieformaten har gjorts av Beta Alfa i hans postning Det virusvåras för maskrosmedier. Jag citerar några bitar – gå dit och läs:

[...]Lösgör nyheter från mediet — gör dem till sociala objekt.
Etikettera sedan varje nyhet med etiketter som berättar vad det faktiskt handlar om.
Först där efter kan man välja vilka mediearenor som nyheten skall bli en del av. Det kan vara nyhetsflöden, webbtidningen, bloggosfären, videovärlden eller kanske allihop.
Jag ser bilden av en maskros framför mig. När frön från maskrosbollen sprids med vinden — helt utan fysisk kontakt med blomman — men som slår rot överallt i gräsmattan — med en mental kontakt med blomman — en länk.[...]Problemet är att få ekonomi i sina frön. Jag tror att dessa frön antingen får marineras i annonser — eller så skall dessa frön ses som satelliter. Lockbeten till mervärde, det skall löna sig att bjuda på mer om man besöker källan. Kanske är det sammanfattningarna och ingresserna som skall spridas med vinden. De intresserade klickar sig tillbaka till moderskeppet. Därmed får man även enbart de mest intresserade besökarna och kan erbjuda en allt mer nischad och dyrare annonsering.

Beta Alfa startar en sorts teoretisk grund för att använda sig av “bits and pieces” inom marknadsföringen. Det som är viktigt för att få det att fungera måste vara ett starkt övergripande koncept som i sin tur är skalbart, vars essens bygger på en sorts lagerprincip.

Ett namn är svårt att skydda, Manne

Sinner aka Pash har hittat ett mail till Schulman och Stureplan.se där Manne af Klintberg aka Clownen Manne påpekar att han tycker det är fel att någon använt hans artistnamn i en diskussion på Stureplan.se’s forum. Och Sinners slutfråga är onekligen intressant:

Nicknames på Internet. Kan det vara nästa hetsjakt för upphovsrätts-jurister?

(Sinner)

Om man bortser från att mailet visar att Manne af Klintberg uppenbarligen är rätt oinsatt hur Internetdiskussioner faktiskt fungerar så är det en bra fråga: hur ska ett varumärke faktiskt kunna skydda sig från att användas i situationer där skadan kan vara relativt liten men ändå så finns den där. Exempelvis kan man tänka sig att någon i en bloggkommentar kallar sig “Coca Cola Jesus” men skriver oerhört dumma, elaka och nedvärderande saker. Detta kommer sedan att indexeras på sökmotorer vilket innebär att en sökning på Coca Cola kommer att ge en träff på den kommentaren (beroende på om bloggverktyget tillåter indexering av kommentarer). Nu är det knappast någon fara att Coca Cola skulle skadas nämnvärt (de lyckas rätt bra själva att urholka sitt varumärke) men just för ett sånt varumärke som Clownen Manne kan det bli ett problem. Och det finns idag inga legala möjligheter att hantera en sån fråga, och de möjliga sätt att göra det är antingen mycket komplicerade och inskränker mycket av den frihet som varumärken många gånger vinner på när det gäller buzz och onlinemarknadsföring.

Folk på communities är heta

En intressant postning där Beta Alfa refererar till en rapport från Attention Company [pdf] som listar varför personer som använder sig av online-forum är intressanta för företag på många olika sätt:

  • Följer snabbt med, både nyheter och trender.
  • Mer flexibla än gemene man.
  • Öppna kommunikatörer.
  • Vill nå storhet/berömmelse/respekt.
  • Söker efter nya friska och innovativa idéer.
  • I korthet: framtidens ledare.

(Beta Alfa 2.0)

Det är onekligen viktigt i brandinghänseende. Borde vara viktigt för marknadsförare helt enkelt. Också.

Året 2006 – vad tycker ni?

Jag håller på att sätta ihop en lista över det svenska reklamåret. Vad var bäst vad var sämst? Vem var snyggast och vad snackades det mest om?
Och jag insåg att jag har ett minne som en guldfisk.
Så – ge mig era bästa sämsta, buzzen, listningarna, missarna, flipparna – så sätter jag ihop en lista med kredd till den som kommit med förslaget. Var kreativa!
Sen kommer ni överhopas av diverse listor och länkar till listor (jadå dab – jag kommer med en postning om Adlands extensiva årslistning) både här och på systerbloggen deep.edition.

Collins karameller

Please copy me har intervjuat Lasse Collin, platinaäggsvinnare och copywritinggigant i Sverige. Intervjun är fylld av svensk reklamhistoria, tänkvärdheter för reklamare i gemen och för copywriters i synnerhet – och självklart ett gäng “soundbites”. Skönast är Collins avslappnade inställning till språket:

Egentligen är det ju skit samma hur det är skrivet, bara mottagaren förstår vad du menar. Språklära och rättstavning har inte så mycket med kommunikation att göra, det är i viss mening mera en halvfascistisk ordningsfråga.

Jag satt själv och intervjuade en potentiell copywriter och han frågade hur man bäst lärde sig att skriva bra copy. Mitt svar handlade om att veta vad man bryter mot för konventioner och att läsa mycket copy – fr a den copy som skapades i samband med den kreativa revolutionen av DDB och av Arbmans.

Spot the difference 2

Svensk militärreklam? Jodå, de har “spottat” upp sig (pun intended…): Everybody’s everyday is not like ours eller “Small World“. Deras “Africa” känns visserligen välgjord men inte fullt lika kreativ.

Helio. “Don’t call us a phone company, don’t call us a phone”. Nähä. Fan vet om de kan kallas fräscha marknadsförare heller: Scuba, Meet The Parents och Frenchie.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över det här: Peder Fogstrand och Högskoleverket. Och egentligen inte vem som är mest sorglig: den usla reklammakaren som valt att sparka på den brat som redan ligger eller det faktum att “Greven” blivit en komisk clownfigur. Dåligt är det i varje fall och jag hoppas vid Gud, Adobe och Reklamförbundet att det bara är ett spekjobb…

Det här är fullständigt galet. Jag tänker inte berätta vilket varumärke en bedagad Billy Idol gör reklam för men ärligt talat så känns det inte speciellt varumärkesnära… (tipstack till svågern).

Den alltid lika pålitliga Dabitch har självklart lyckats att rota fram fakta. Spoten producerad 2001 och regisserad av Little X.

Nike har gjort tre lysande filmer om sina… golfbollar: Nike Juice it – Ice Sculpture, Cantaloupe, Lava Lamp (via Money Reklambyrå)

Bingo för PReklamen

PR-byrån JMW har släppt sin första reklamkampanj för Party Bingo ((bingo räknas bli 2007 års poker. Fr a är det på nätet som bingo kommer att växa och då fr a hos kvinnor som enligt entreprenörerna inom spelbranschen söker mer sociala spel. (Ekonominyheterna: Bingo på nätet). Ett bevis är att kvällstidningarna väljer att varna för spelet: Nya bingotrenden högrisk för kvinnor)). Och förklarar att de nu, liksom många andra PR-byråer, gör ren reklam för en kund med att:

Vi på JMW har länge missionerat värdet av integrerad kommunikation och att det är idéer, budskap och affärsnytta som vi ska utgå från; snarare än vem som ska göra vad och om det är PR eller reklam som ska användas för att lösa kommunikationsproblemet.

(JMWs blogg)

Jag kan personligen skriva under värdet av integrerad kommunikation men funderar om det till slut inte blir generellt en sämre marknadskommunikation om pr-byråer gör reklam och reklambyråer sköter kunders pr-konton. Snarare tror jag att vi ser en nödvändighet med att samarbeta i lösa nätverk av byråer för att nå effekten hos ett integrerat koncept.

Länkdump: Vad händer i världen 2007

När USA saktar in tar Asien och Europa vid som världsekonomins draglok. Men en tydlig varning för en amerikansk hårdlandning är ändå på sin plats.

Ekonominyheterna: Högrisk i världsekonomin

Vi får också motreaktioner mot den globala informationslavinen – min stad, mina kvarter, mina vänner och närproducerat ökar i betydelse.

Ekonominyheterna: Medietrender

[...]nästa år får sammanlagt 175.000 fler ett jobb. [...] Medan de flesta svenskar får det bättre finns 90.000 personer i riskzonen för att fastna i långtidsarbetslöshet. [...] Bara två gånger de senaste femtio åren har antalet nya jobb ökat så snabbt. Det var i mitten av 70-talet och vid millenieskiftet.[...]Allra mest ökar tillväxten i Stockholm som på nytt får rollen som Sveriges tillväxtmotor. Ams räknar med att hushållen får mer pengar så att den privata konsumtionen kommer att driva på tillväxten. Kommunerna får också mer pengar att röra sig med, vilket betyder att det blir fler jobb också där. Det i sin tur gör att fler kvinnor får jobb, hittills har det varit mansdominerade branscher som bidragit mest till den ökade sysselsättningen.[...]Samtidigt som jobben blir fler ökar arbetskraften. Ökningen blir nästan lika stor som antalet nya jobb, så den öppna arbetslösheten kommer att ligga kvar på ungefär 250.000 personer. Det så kallade obalanstalet alltså summan av öppen arbetslöshet och de personer sm deltar i olika Ams-program minskar däremot från 8,4 procent till 7,3 procent.

DN Ekonomi – Urstark arbetsmarknad

I sin nya marknadsöversikt spår Exportrådet att den svenska exporten ökar med 6 procent i volym under 2007. Året efter dämpas ökningstakten till 4,5 procent. Ökningen i år blir betydligt större, mellan 8 och 9 procent[...]den starkare kronan som gör att de svenska företagens varor blir dyrare på världsmarknaden. [...]dämpningen av exporttillväxten beror också på att den internationella konjunkturen blir lite svagare. Tillväxten i Nordamerika och Västeuropa avtar blir lugnare medan tillväxten i Baltikum blir betydligt snabbare. Kina och Indien fortsätter också att växa snabbt.[...]Central- och Östeuropa ökar med omkring 10 procent om året 2007 och 2008. Till Stillahavsasien ökar exporten med omkring 8 procent.[...]nordiska grannländerna ökar exporten med 7 procent nästa år och 5,5 procent 2008. Men till övriga Västeuropa och Nordamerikan blir ökningen svagare, mellan 4 och 5 procent om året.

DN Ekonomi – Exporten bromsar in

Almegas tjänsteindikator, som mäter företagens produktionsförväntningar, hamnar för årets tredje kvartal på 67. Detta är i nivå med “all time high” året 2000 då tjänsteindikatorn var på 71.

DN Ekonomi – Stark konjunktur i tjänstesektorn

Stockholmsbörsen fortsätter att visa styrka, där ett flertal aktier steg till nya toppnoteringar för året veckan före julhelgen. Trenden är fortsatt positiv sedan i somras och de nya toppkurserna skapar grund för en fortsatt uppgång den närmaste tiden.

di.se: Börsen mot topp i början av 2007

Sysselsättningen ökar med 80.000 nya jobb i år och 90.000 nästa år, spår Ams. Jobbtillväxten är rekordstark och i nivå med det senaste halvseklets toppar i mitten av 70-talet och kring millennieskiftet.Det är också en stark och bred uppgång. Ams spår att BNP växer med 4,4 procent i år och 3,5 procent nästa år.[...]Omkring två av tre nya jobb kommer inom den privata tjänstesektorn. [...]handeln, transporttjänster och restaurangnäringen väntas fortsätta expandera i takt med att den privata konsumtionen sväller med 3 procent i år och accelererar till 3,8 procents ökning 2007

di.se: Bylund spår sysselsättningsbomb

Räntenedgång i kombimation med stigande börskurser och oljepris tyder på att någon marknad har fel i sitt framtidscenario. Och de senaste veckornas kraftiga dollarfall spär på osäkerheten.[...]Lyfter man blicken från finansmarknadernas olika signaler är dock grundtipset att världsekonomin fortsätter att växa starkt också kommande år. Globaliseringen bidrar till ett överflöd av både arbetskraft och kapital. Det måste hända något både kraftfullt och i dag okänt för att rubba den bilden.

di.se: Tvärstopp eller mjuklandning?

Tendenser: Pensionerna ger riskkapital

Förklaringen till nya rekord i riskkapital: pensionsfonderna. (E24.se)

Det man ser är att det än en gång är teknikföretagen som tar hem största riskkapitalinsatserna men vårdsektorn har gått upp rejält. Något som knappast är underligt då vårdföretagen räknas gå med rejäla vinster när baby boom-generationen kommer att kräva mer och mer vård, och samtidigt ha höga förväntningar och ställa stora krav på såväl kvalitet som på komfort i samband med sin vård.

Svenska kyrkans PR: Gud vilken soppa!

I artikeln Gud vilken business så förklarar en av Svenska kyrkans pressekreterare att man inte vill att bilder till artikeln tas inne i domkyrkan:

Den här intervjun ska handla om pengar och inte om det sakrala rummet. Vi är måna om att de bilder som tas i kyrkorummet ska det handla om det som sker där.

Fint och verkar ju vara genomtänkt varumärkes-PR. Problemet för Kristiina Ruuti, pressekreterare på Kyrkokansliet, är att bara några veckor tidigare har det varit helt okej att göra ett inslag om förslaget om “kollektomater” (möjligheten att lämna kollekt med bank- och kreditkort) från Uppsala Domkyrka. Inslaget gick dels i ABC men också på riksnyheterna (se inslaget: ABCs inslag om kollektomater).

PR-mässigt är det en smått monumental miss. Och intressant. ((Artikeln i övrigt är lika märklig. Dock handlar det om idiotiska käpphästar jag försökte att kämpa mot under min tid som präst, exempelvis:

nationella annonskampanjer. Det kostade 30 miljoner kronor. Men Lars Friedner vill inte kalla det marknadsföring.
– Ordet känns ganska främmande för oss. Vi kallar det medlemskommunikation.

Sic!

Liksom det mycket märkliga “det är ingen fara”-mantra som kyrkan ända sedan skiljandet från staten upprepat om medlemsflykten, med en dåres envishet – något som knappast ger en positiv vilja att stödja kyrkan: eftersom de säger att det inte är någon fara så verkar ju kyrkan inte behöva medlemsavgifterna.))

  • Kristiina Ruuti visar att hon inte har koll på allt som händer. Att det ena går igenom men inte det andra är klart problematiskt. Det visar på en pr-mässig inkonsistens.
  • Det visar på en önskan om att inte låta ekonomin vara kopplad till det sakrala – att man skäms lite för det här med pengarna. Det må vara: problemet är att det i “kollektinslaget” inte gjordes några som helst dragningar åt skam utan stolt visade man upp idén för hur man skulle få alla att ge kollekt.
  • Frånvaron av konsistens skapar därmed bilden av att Svenska kyrkan vill mörka sin ekonomi. Att det ligger ett gäng hundar begravna och att det hela handlar om dubbelmoral.

Ruutis försök att skydda varumärkets kärnvärden slår snarare hårt mot samma värden. Hon omintetgör möjligheten till en positiv koppling mellan ett sakralt perspektiv och den världsliga (och för ett företag som kyrkan) nödvändiga ekonomin. Istället skapar hon en än högre dissonans mellan å ena sidan kyrkans idé och kyrkans strukturella verklighet. Hon bygger helt enkelt förutsättningar för en misstänksamhet hos läsaren mot kyrkan som ett storföretag som vill mörka sin ekonomiska status.

Researchers lilla julquiz

Ett litet julquiz. Åsk får inte vara med ;) hon skulle liksom bara vunnit direkt… Vinnare blir den som svarar rätt på frågorna och sedan skriver en perfekt slogan för Researcher.

1. I vilket varumärkes reklamfilm uttrycker en av huvudpersonerna: “Jag vill ha billigt ris. Och jag vill ha det nu!” med en rätt pipig, hes röst?
2. Tysken Thomas Gottschalk har Guinness’ rekord på antal reklamfilmer för samma varumärke – ett rekord som ICA-Stig snart kommer att slå. Vilket varumärke gjorde Gottschalk reklam för?
3. Vilken reklamfilm använder en cover på Tears for Fears “Mad World”?

Vad vinner man? Inget. Det hela beror helt enkelt på den första frågan… :)