Researcher

Onekligen känns det som om Warhol ler åt hela konkarrongen med de “falska” Brilloboxarna. Läs hela historien hos Expressen. Som Anderberg påpekar:

Men frågan är om begreppet “bedrägeri” ens är tillämpart i en värld där originaliteten
konkurrerat ut autenticiteten. Ett äkthetsintyg när det gäller en kopia av en kopia blir ju egentligen en stämpel utan värde. Den enda ovillkorliga segraren är just – ironin.

Är det så att vi idag börjar se en trend där gamla begravda varumärken plötsligt gör comeback? Två exempel: varumärket Halston var hett under sjuttiotalet men försvann sedan. Nu väljer Harvey Weinstein, amerikansk filmproducent, att blåsa liv i varumärket för att konkurrera med Gucci och andra high-endmärken. (Realtid.se)
Det andra exemplet är Ms. Freckles. Mycket omtalat under internetboomen ’99-’00 men som kastade in handduken i oktober 2000 (här kan du läsa en uppsats [pdf] om vilka misstag de gjorde). Nu har varumärket fått en renässans och är en allmän sökmotortjänstsamling.

Det är en intressant tendens – är det så att vi börjar få slut på nya idéer? Eller handlar det om att “den nya svarta” är en nostalgisk tillbakablick på gammal lyx? Både Halston och Ms. Freckles platsar i detta. Halston utifrån en mer traditionell nostalgi över en svunnen storhetstid av disco och frihet från dagens bekymmer. Ms. Freckles utifrån att varumärket fanns under en tid då allt sågs som möjligt, Den Nya Ekonomin handlade om att alla hinder uppfattades som försvunna och IT var frälsningen.
Nån som har ytterligare exempel? Vad tror ni – är det så att vi kommer att, precis som när det gäller gamla rockband som idag plötsligt gör comeback, får se ännu fler gamla halvdöda eller stendöda varumärken väckas till liv?

Leo Burnett och Tre Vänner har gjort en rätt annorlunda pensionsspararfilm för Alecta. Äntligen skulle man vilja säga.

En skön enkel men effektiv copy och film: Toyota Celica It looks fast (hattip Silverfisken)

Bianco Footwear har en så läskig idé i sitt reklamkoncept att man gillar det: Hands are so last year.

Det var ibland bättre förr: Dodge Charger 1970 (hattip Silverfisken)

Kan vi äntligen få ett reklamhistoriskt museum?

Sedan 2001 samarbetar kulturnämnden i Landskrona med reklam- och designhistoriska föreningen för att skapa Sveriges arkiv för reklam och grafisk design i Landskrona. Arkivet har en permanent utställningslokal på Landskrona museum. I samlingarna finns bland annat samtliga bidrag till den nationella reklamtävlingen Guldägget, från 1960 och framåt.
Tillsammans med lokalfrågan har finansieringen varit ett stort problem för reklamarkivet. Hittills har den saken bland annat lösts med hjälp av bidrag från reklambranschen, bidrag från Landskrona kommun och, under fjolåret, ett access-bidrag från statens kulturråd för att göra samlingarna tillgängliga på internet via en databas.
I en skrivelse till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) föreslår kommunalrådet Tutti Johansson Falk (m) att staten, Region Skåne och Landskrona kommun tar ett gemensamt ansvar och går in med 500 000 kronor var för att stötta arkivet. Summan ska betalas ut årligen, under förutsättning att en överenskommelse nås.

(Helsingborgs Dagblad 22 januari 2007 via Gustaf Rydelius
ordförande Reklam- & Designhistoriska Föreningen)

Jag kan ibland fascineras av två saker inom reklambranschen:

1. Vissa reklamare gillar inte reklam. Alls.
2. Många reklamare har dålig koll på sin egen branschhistoria. Eller är helt ointresserade av sånt som inte producerades förra året.

Det första är bara att konstatera, även om det är djupt oroande och ibland tyvärr innebär att branschen inte optimalt skapar bra reklam. Utan skräp. Det andra kan man hoppas att reklam- och designhistoriska föreningen ((Varför man inte kommer in på reklamhistoria.se är mig en gåta däremot))och ett museum som har säker finansiering faktiskt kan råda bot på.

Eftersom jag uppenbarligen endast har två läsare :) så hänvisar jag till Beta Alfas och Dabs årssammanfattningar i kommentarerna.

Lidbom har gjort en genomgående lista över året som gått. Läs Vassa Eggens årskrönika 2006 och hans sammanfattning av årets medietrender: Medieåret 2006. Även hos Martin finns en fast rewind över året som gått inom media: Medieåret 2006 i snabbspolning. Jönsson utser också årets tre viktigaste reklamkampanjer: Folkpartiets löpsedelsreklan, Nikes Joga Bonito och Mentosexperimentet som fick upp marknadens ögon för användargenererat innehåll. (Reklamkampanjerna som vägde tyngst).

Yahoo! Top Searches of 2006
Zeitgeist 2006 – mest sökt på Google.
The Top of Live Search for 2006

Top Ten (Best and Worst) Communicators of 2006

Adtunes har listat årets bästa reklammusik: Top Ad Music of 2006

Resumé har listat andra tidningars mest klickade länkar: Krokodiljägarens död – årets mest klickade nyhet ((Att Resumé själva börjar att platsa i kvällstidningsfacket inser man när man ser klickstatistiken: 1. Mytoman blåste Aftonbladet, 41 166 klick; 2. Tone Bekkestad avstängd från TV4, 27 502 klick; 3. Aftonbladet publicerade namn och bild på våldtagen 13-åring, 26 607 klick; 4. Levi’s: Vi produktplacerar på Andres Lokko, 22 728 klick; 5. Microsoft: Gates citat i Aftonbladet är falska, 22 694 klick.))

Social Networking Awards – The Top Social Networks of 2006 respektive 10 användarsajter som stod i fokus 2006

The Top 11 Word of Mouth Stories of 2006

ERK har haft ett lugnt år. (Resumé)

Influx har listat årets mest intressanta brands: influx’s brands of 2006

Sen har också WSJ utsett Best (and Worst) Ads of ’06 precis som New York Times: How to Lose Cadillac and Other Lessons on Madison Ave. in 2006

Bannerblog återpostar Campaigns lista över digitala kampanjer: Campaign – 2006 wrap up

Fashionista.se har tittat tillbaka på de modetrender som varit under året: 2006 och trenderna

Årets nyordslista har släppts av Svenska språknämnden

Konstigaste krönikan för året står Rolf van den Brink för: Såsom Sandahl, Skugge och Söderqvist

From Ad Land, tecknat sammandrag.
Cool Hunting är extensiva i sina sammandrag: m ss ng p eces’ Top Five 2006 CH Videos, Top Five Songs from CH Video Soundtracks, Get More Exercise, Live Green, Eat Better, Read More Books.

Nu orkar jag inte mer :)

2006 Adland Roundup och Adland’s Adgrunts of the year, the bestest and mostest list. Så självklart: 2006 Adland Roundup: Top Ads of 2006Part 1 och Part 2 [kräver att du är superadgrunt för att se filmerna]. Sist men inte minst: Viral, Bad ads, Ad Fun and More!

IDG berättar historien om Personsökaren och länkar till de reklamfilmer som gjordes för Telia Minicall. Och det är Åsk Wäppling som AD:at dem. Jepp, allas vår Dabitch från Adland :)

Nån som vet vad det här är? Galet är det i vilket fall:

(Tack till Akut Insikt)

Fredrik på Bisonblog har varit på resande fot och i London hittat Museum of Brands, Packaging and Advertising. Onekligen ett spännande resmål för varumärkesnördar som en annan. Läs hans korta intervju med en av museets (icke namngivna) eldsjälar: bisonblog: Museum of brands, packaging and advertising i Notting Hill.

Själv sitter jag och försöker att få ihop en kort copy som ska förklara Helmut Krones storhet.

Är Helsingborg Sveriges mest byråtäta stad? Printa Information tror det och gör en snabb historik över stadens reklamhistoria: Det började med Findus.

David Lynch. Från 1991. Skräckvision om att kasta skräp på gatan.
McDonald’s i Australien har gjort “Inner Child“. Leo Burnett Sydney har gjort ett bra jobb. (via Advertising for Peanuts)
Till skillnad mot den suspekta “Peep Show” från Burger King (och självklart CP+B). (via Advertising for Peanuts)
Bank of NZ har gjort en snygg animerad film men den känns rätt långsökt – egentligen. Spargrisen som symbol känns mer och mer obsolet.
Och Walker’s Crisps har Lemmy med i en rätt fånig spot.
Bud Lite – Steaming Cup. Öl handlar om att bryta mot regler, lura folk och ha kul. Typ. Själv tycker jag labbinteriörerna är roligast. (via Advertising for Peanuts)

Folio Magazine har gjort en historisk genomgång av de tidningar (amerikanska) som levt i mer än hundra år. (via Vassa Eggen)

Onekligen handlar det om tidningar som har ett specifikt intresseområde eller som helt enkelt har en stark publicistisk vision.

Vassa eggen skriver en initierad (konstigt vore annars) och intressant artikel runt datorspelsjournalistiken: Thud-krig. Intressant utifrån det faktum att mer och mer reklam faktiskt tittar på spelmarknaden både för inspiration men också runt möjligheter att sälja reklam.
Läs mer om advergames och reklam i spel på Researcher » Adgame

Apple är reklam. Men den tidiga reklamen för Macarna var inte speciellt annorlunda än mycket annat. Kolla tidig reklam hos GUIdebook

Design Observer beskriver i artikeln When Design is a Matter of Life or Death den arkitektoniska mishap som Citicorpbyggnaden utsattes för av byggnadsingenjören William LeMessurier och arkitekten Hugh Stubbins. Några felräkningar och saker som verkat ovidkommande visade sig i efterhand tillsammans skapa en farlig situation, där byggnaden kunde ramla ihop om den utsattes för hårda vindar. Det hela innebar ett etiskt dilemma för LeMessurier: skulle han hålla tyst, ta livet av sig eller berätta och ta smällen att ha räknat fel? Han gjorde det senare, vilket innebar att man kunde förstärka byggnaden och därmed rädda både materiella värden och antagligen många människoliv. Och genom att faktiskt ta sitt ansvar och lösa det problem han själv varit med att skapa fick han och Stubbins ett gott namn:

His exemplary courage and candor set the tone. As Arthur Nusbaum, the building’s project manager, put it, “It started with a guy who stood up and said, ‘I got a problem, I made the problem, let’s fix the problem.” It almost seemed that as a result everyone involved behaved admirably.

Och hur många gånger är det inte problem som uppstår i såväl designprojekt som reklamkampanjer som vi antingen kan vara tysta om, eller stå upp för vår egen kvalitetskänsla och säga: “Det blev lite fel men jag vet hur vi ska lösa det.” Eller som Michael Bierut på Design Observer skriver:

We designers call ourselves problem solvers, but we tend to be picky about what problems we choose to solve. The hardest ones are the ones of our own making. They’re seldom a matter of life or death, and for maybe for that reason they’re easier to evade, ignore, or leave to someone else. I face them all the time, and it’s a testimony to one engineer’s heroism that when I do, I often ask myself one question. It’s one I recommend to everyone: what would William LeMessurier do?

Så sant. Och jag kan själv frustrerat gnissla tänder när projektledare liksom försöker låta eventuella problem blåsa över istället för att tillåta mig och andra att lösa dem direkt. Jag tror att kunder hellre ser att vi erkänner våra misstag och rättar till dem än att känna osäkerhet inför om något verkligen är fel eller rätt.

AppleTvAds.com försöker samla alla reklamfilmer som Apple gjort. I skrivande stund 227 stycken.

Men du har rätt i att folk skiter i vad Borg eller Stenmark käkar eller har för kalsonger.

ur “Uppfinnaren” av Alf Mork. (ISBN: 91-7297-693-4)

Den lyser, äcklar och fascinerar. Det är inte svårt att urskilja Arbmans ur “byråns” olika interiörer och att “Chefen” många gånger lånat sin personlighet från Leon Nordin är vida känt. Det är en bok som inte går att sluta att läsa – det är en bit svensk reklamhistoria i romanens form. Framförallt förstår man, som “ung” i branschen, hur mycket av den dubbelhet som en del reklamare framhåller också fungerar i praktiken – att man både älskar jobbet men reklam är inget “gott”.

Om allt går vägen så är det slut med margarin- och bilannonser för vår del. På 80-talet, när åldrande kollegor till er kämpar med information om löjliga prylar, när inget längre lyfter, när annonserna ser ut som broschyrer från lokala skattemyndigheten, då ligger vi på Rivieran och njuter av livet.

Boken, som borde ingå i alla reklamares bokhylla finns som print-on-demand på Norstedts Akademiska och via Adlibris.

Fred Beneson har gjort ett strongt jobb i att skapa ett time-lapsedokument runt The Million Dollar Homepage – den udda idén som studenten Alex Tew satte upp för att finansiera sina studier, och Freds The Thirty Five Million Pixel Animated Gif är i sig ett stycke Internethistoria. (Se bilden här: final2.gif men på egen risk – den är 8,5 mb stor…)