Researcher

Google loosade budstriden om Facebook (och att Yahoo! väljer att försöka ta andelar genom att bland annat koppla till Flickr till IM). Därför väljer de nu att öppna sitt Opensocial: som bygger på en polär idé mot Facebook men som ändå fungerar på liknande sätt – istället för att samla allt på en plattform och stänga in användarna bygger opensocial på möjligheten att samla sina saker från alla de sajter som man är på (och som är OpenSocial-kompatibla) på ett (av sig själv valt) ställe.
Helt enkelt har Google skapat en chunkifierbar idé där olika mashups kan flyttas med. Man bygger vidare på widget-tekniken.

Google väljer att skapa något nytt, och har redan lång erfarenhet av sitt eget Orkut och har, förutom diverse sociala media-tjänster som YouTube, Jaiku och andra men också kopplat till sig Linkedin, Plaxo, Friendster och ett gäng andra tjänster. Förutom detta kan man tänka sig att såväl Gmail som deras Documents enkelt kan kopplas till den nya plattformen liksom att Google också äger den största bloggplattformen Blogger. Oracle är med för att plocka poäng på Microsoft.

Jag tror att Google i längden vinner (precis som Jerry) men att det här fortfarande är mer svårt för personer som inte är “digital natives” vars känsla att det är enklare att plocka ihop saker på en bestämd plattform – det gamla portaltänkandet.

Jag tror ändå att det här kan vara en väg att gå för att även få 3D-världarna att bli intressanta: att kunna använda opensocial i exempelvis Second Life innebär att det blir intressantare för fler. Vilket i sin tur skapar ett högre värde för marknadsförare att faktiskt arbeta på ett genomtänkt sätt på SL.

(Korspostat med deepedition.com)

TBFKEM har det arbetsamt med sin sjuåring och reklamen. Exempel 1: Sjuåringen frågar om de inte ska köpa en Clone-A-Willy. Exempel 2: Sexualupplysningsreklam om kondomanvändning.

Θ
Ett exempel på hur bloggar faktiskt fungerar som marknadsförare genom WoM är när TBFKEM berättar om hur hon kom i kontakt (och köpte) en le Creuset.

En traditionell reklamkampanj för miljoner, med TV-reklam och annonser i Allt om Mat hade aldrig fått mig att köpa den där jävla grytan, för det är jag på min vakt mot (och dessutom läser jag inte Allt om Mat. Finns Allt om mat fortfarande, förresten?). Men en (antar jag) oberoende skribent med cred, som skriver från hjärtat (vill jag tro), går hem. Till 100%

Θ
Hedgehog in a storm har tagit en bild på en lokal skönhetssalongs kampanj som visar ett exempel på hur text och val av modell också måste synkas… Här gick det illa… Man kan liksom känna hur någon tänkt: “jamen allt ska ju vara naturligt – det är ju en trend. Och han Magnus är ju en naturlig kille…”
Θ
Schmut har också hittat ett exempel på när copywriting verkar vara överlåten till någon sorts automatiserad floskelapplikation. Det är bra att utmana sina kunder. Det är coolt att vara “edgy” – men det här var bara korkat.

Polismyndigheten i Dalarna är årets uppdragsgivare för Berghs SoC:s Brand X-uppgift. Som av en händelse så är också hela Borlänge centrum överfyllt av till tänderna beväpnade poliser…

Axel har hittat en riktigt besk karamell hos Adliterate:

The instructive paradox is this: the brands that planners really admire (Innocent, Apple, Nike, Starbucks) do not and have never needed Planners to tell them what they’re about. And the brands that Planners actually get to work on (the Vodafones, HSBCs, and BTs of the world) do not and will never care about any of this high-falutin’ brand stuff anyway.

Den kan man suga på ett tag.

Lite smått och gott så här på söndagseftermiddagen:

Ulrica har hittat ett exempel där instore marketing inte riktigt fungerar…

Ξ

Torstensson förklarar användargenererade communities:

“Man är i communities för att ladda upp, umgås och skriva. Ha kul.[...]Det finns också andra drivkrafter som ego och uppmärksamhet. Som exempelvis bloggare kan det vara att synas på många ställen.”

Ξ

Jerry Silwer har samlat ihop sju saker om bloggar (och sociala medier) som han menar är viktiga att tänka på och som många missar. Jag tycker dels att en del är lite självklara och en del som känns som om han träffar vid sidan av ämnet. Men några är mycket viktiga:

2. Att starta en egen blogg är det sista din organisation ska göra – inte det första
Innan du eller din organisation startar en blogg måste det internt finnas en kännedom om hur de sociala medierna påverkar dig idag.[...]

Det han egentligen säger är grunden för all marknadsföring: om man inte vet vad ens varumärke står för ska man börja där istället för att försöka att operativt marknadsföra varumärket och under tiden fylla det med värden – då finns det en fara att värdena inte blir de egna utan någon annans.

6. Det behöver inte vara privat, men det måste vara personligt
Vem är det som skriver bloggen? Vem har startat nätverket på Facebook? Vet vi inte vem du är, då bryr vi oss inte. Du kan absolut vara anonym, men då blir det än viktigare att det du skriver osar av personlighet och hemligheten om vem du är måste addera till upplevelsen av att läsa det du skriver. Det privata kan du lämna därhän, men kom ihåg att det knappast finns något tråkigare i bloggosfären än avhumanifierade organisationsbloggar utan undertecknare.

All marknadsföring måste skaffa sig ett förhållningssätt till det personliga. “Live your brand” är inget annat än att faktiskt göra just det. Det personliga kan antingen vara att berätta en sannare bild (typ Dove) och därmed ge en bild av vad varumärket vill stå för, eller skapa en historia och ikoner (typ Heidis etc) som skapar en känsla och ett lovemark.

Ξ

Directly from the horse’s mouth? JMWs blogg berättar om hur PR-byrån Blinn har listat de tio vanligaste lögnerna som en PR-byrå säger sina kunder. Undrar hur bra det är att faktiskt göra en sån lista som PR-byrå…

Ξ

Vassa Eggen har läst Jupiter Research-undersökning om SEO vars slutsats lite tillspetsat är:

“Sök är inte längre en tilläggs-grej för marknadsförare. /…/ Det är fronten och kärnan. Sök är en kraftfull kanal på egen hand, men effekten är mångdubblad när den kombineras med offline-kanaler.”

Det intressanta är att en majoritet av sökningarna skapats genom “offline”reklam, dvs. en integrerad reklammix är nödvändig. Frågan är dock om det här kommer att förändras snabbt eller sakta i takt med att onlinereklamen ökar. Å andra sidan: onlinereklamen behöver inte SEO på samma sätt.

En roundabout av AdLand hos Marketing Sherpa. How to Be Seen in Adland, the Land of Edgy Video Ads

…att Doves Real Beauty-kampanj skapades utifrån en enda rad ur den kreativa briefen där man diskuterade hur man skulle förklara konceptet för män:

“Imagine having the size of your cock discussed on breakfast television every day of the week”

En undersökning visar att 9 av 10 anställda inom kommunikationsbranschen i Finland är missnöjda med möjligheterna till karriärutveckling och funderar på att byta jobb.
Undrar hur det ser ut i Sverige?

Ett antal företag och organisationer respektive myndigheter har satt Facebook på sin lista över sajter som de anställda inte får använda. Onekligen intressant då exempelvis Folksamanställda valt att starta en grupp på just Facebook:

Själv tycker jag censurerandet av sajter börjar gå till överdrift. Och det hela visar hur illa ställt det är med insikterna hos företag och myndigheter när det gäller branding i sociala medier.

Sam Cerullo, CD på Taxi har skrivit en text om hur han hinner med att vara både make, pappa och CD. Onekligen kan jag själv känna igen mig i det han skriver:

Instead of kicking my feet up, I was propped on a picnic table with my laptop in the center, scripts from a team to the left and a bunch of layouts to the right. My son came up to me holding a super soaker in his hands and said, “Daddy, this is a party. You’re supposed to have fun.” (This is where my heart sinks knowing that I totally got destroyed by a six year old holding a fluorescent uzi gun).

Och även om jag är den siste att slå mig för bröstet så gillar jag hans grundläggande idé:

getting reacquainted with the littlest of things again

och jag tror att många gånger ger det också den kreativa kraften tillbaka.

Jag gillar den här kampanjen: Fartdårar retas för sina små snoppar

Rätt målgrupp och rätt sätt – att jobba med två kända och av målgruppen viktiga symboler: lillfingret som visar att man har liten snopp och bilen som av vissa upplevs som cool dvs. penisförlängare. Svårare än så här behöver man inte göra det.

MER har prickat ett antal företag för DR som är adresserad till en vuxen person men vars utformning riktar sig mot barn. Det ä Damm Förlag för deras marknadsföring av Disneyklubben, IMP Nordic för deras marknadsföring av en serie monsterkort ((Ett sorts rollspel där det tar en jäkla tid att samla ihop kort… jag vet…)), Förlaget Stabenfeldt AB när det gäller Funtasie tjejbokklubb och Egmont Kärnan AB för prenumerationserbjudanden för tidningarna Witch och Bamse. Självklart är det Konsumentföreningen i Stockholm som står bakom anmälan.

Det blir mer och mer omöjligt att faktiskt göra reklam. Eftersom signalpolitiken som Konsumentföreningen i Sthlm och Svenska konsumenter för helt enkelt börjar bli lätt surrealistisk. En fråga man kan ställa sig: hur långt kan man gå i att ta bort ansvaret från föräldrarna? Lär man barn att bli medvetna konsumenter genom att förbjuda reklam? Jag är inte så säker på det.

Vissa dagar känns det som om den här boken skulle vara en provokativ men välgörande give away till kunder och projektledare:

Att mötas på riktigt handlar om att sammanföra människor på ett sådant sätt att de kan vara avslappnade, spontana och få utrymme att samtala fritt. Genom att skapa rymd ökar känslan av att känna sig trygg och bekväm vilket gör att människor förs samman och möts. Möten som spär på vår osäkerhet separerar istället mötesdeltagarna från varandra.

Glöm inte att rösta på Folkets Pris på Roygalan. Känns rätt så här i user generated-frenzyn. Själv föll jag för Apotekets film – den har något episkt över sig, och även om man kan diskutera själva företagets vilja till service så finns det en ödmjukhet i reklamfilmen jag gillar. Lågmäld, relationsskapande och ödmjuk samtidigt med en bra story.

Övriga nomineringar hittar du här. F&B 4 st, Lowe Brindfors och Lowe Draft 4 st. Bland produktionsbolagen är det lika ospännande: Social Club 2 st, Flodellfilm 2 st.

Uppdaterat: Vann gjorde filmen “Spegeln” från Riksföreningen Anorexi Bulimi Kontakt och Hobbyfilm. Mlf tog hem reklamfilmspriset för IQ.

Under en konferens tillfrågades Wal Marts VD Lee Scott varför de fortsätter sin hard discount-strategi och väljer att gå vidare med import från lågkostnadsländer när det gäller varor för butikerna:

Om någon har glömt det har 20 procent av Wal-Marts kunder inget bankkonto. De har inte den ekonomiska lyxen att kunna göra några sociala ställningstaganden.

Alltså väljer världens största retail-kedja att inte satsa på närodlat och närproducerat. Kostnaden för klimatmedvetenheten är för hög. (Market)

Loading...

Reklambyrå: Heimer & Company Reklambyrå
Niclas Strandh: planner och copywriter
Jhan Silver, AD och musikproducent
Helené Eriksson, projektledare
Produktionsbyrå: Matiné Film & Television
Mats Omne, regissör
Göran Thorén, fotograf och redigering
Helena Lindgren, projektadministratör
VO: Mats Stiltberg och Fanny Omne

Vid en leverans till en Wal Mart-butik överföll en Pepsianställd en person anställd av konkurrentet Coca Cola. Enligt källorna handlade det fr a om vem som hade rätt till “hyllplatsen”. Onekligen ett sätt att live your brand. Läs Cola Wars Get Physical As Pepsi Worker Attacks Coke Employee. Vad är nästa steg – shoot outs mellan anställda på Marlboro och Camel?
(Tipstack dab)

Kalles Kaviar. “What?” säger ni då – det är väl inget nytt varumärke? Nä, men den buzz som de skapat genom att göra något så vansinnigt som Kalles Randiga Banan var det länge sedan jag såg. Det skrivs i snart sagt alla media och imorse hörde jag hur man i P4 Dalarna diskuterade det – och nämnde “Kalles Kaviar” fyra gånger.
Men, säger nån, är det inte väldigt mycket negativ PR? Alla som skriver verkar ju tycka det är rätt läskigt med banan och kaviar? Jo. Men i det här fallet gäller tesen “all pr är bra pr”. För jag gissar att Kalles Kaviar med banan säljer rätt ok – eftersom konsumenter blir nyfikna på något som verkar så galet. Och det som händer är att konsumenten går till kaviarhyllan, och även om han eller hon inte väljer Kalles Randiga Banan så finns medvetandet och preferensen av namnet i att välja någon produkt av Kalles Kaviar. Motståndet mot det nya (konsumentens konservativa sida) kan innebära att grundprodukten säljer bättre.

Här är Arbogas nya logotyp:

Frasen ”Plats för inspiration” är nyckeln i varumärket Arboga, tycker arbetsgruppen. Platsen ska tolkas både fysiskt och mentalt. Arbogas medeltida stadskärna och den omgivande naturen beskrivs som en plats för inspiration, liksom det att boendet i småstaden Arboga skapar mental plats för inspiration. Även stadens rika historia och starka kultur- och föreningsliv ska tolkas in i budskapet.

Alltså – de säger att det är en “fras öppen för tolkning” men samtidigt finner de det nödvändigt att förklara vad som ska tolkas in i det hela. Nåt var uppenbarligen trasigt redan från början… Hela upplägget är way out för akademiskt och saknar någon som helst grund i marknadsföringstänk.

(tipstack Martin)

Y&R Asia har gjort en annorlunda (gentemot den internationella och omdiskuterade Play Doh) take på Sony Bravia-konceptet: en sorts mashup av såväl “Balls” som Christos skapelser – trådrullar på en pyramid. Frågan är om det är bättre eller sämre än “Play Doh” (personligen ogillade jag “Paint” från första stund). Intressant är att det uppenbarligen är så att företaget insåg att det inte är något positivt att visa små lerkaniner som hoppar omkring på New Yorks gator om man vill sälja TV-apparater i företrädesvis muslimska länder…
(Tipstack Jesper Hansen)