Monthly Archives: November 2007

Det blir lite tuffare

Leave a reply

EU-parlamentet har antagit nya regler för “audio-visuella tjänster” dvs. TV-program och film. Några intressanta saker:

Alla audiovisuella medietjänster, både tv-sändningar (dvs. linjära audiovisuella medietjänster) och audiovisuella medietjänster på begäran (dvs. icke-linjära audiovisuella medietjänster) kommer att omfattas av en grunduppsättning samordnade regler, bl.a. regler som skyddar den fysiska, mentala och moraliska utvecklingen för minderåriga, samt den mänskliga värdigheten.

Jag vet inte – men det finns ett antal program som snarast borde bort eftersom de knappast främjar en mänsklig värdighet. Vidare är skrivningarna om “moral” mycket intrikata och jag undrar vem som ska avgöra vad som är moraliskt eller inte.

En av de mer kontroversiella frågorna har varit produktplacering. Parlamentet har fått igenom att detta endast ska tillåtas i vissa program och under vissa bestämda förutsättningar. Produktplaceringen är förbjuden i nyhets- och samhällsprogram, barnprogram, dokumentärer och rådgivningsprogram. Produktplacering i biograffilmer, filmer producerade för TV och TV-serier samt sportsändningar tillåts förutsatt att tittarna få klar information om förekomsten av produktplacering.

Oerhört intressant att produktplaceringen fått så starkt genomslag i direktiven. Jag förstår inte riktigt definitionen av “klar information om förekomsten av produktplacering” – ska vi stå ut med ett par minuter disclaimers i början av alla program?

Liksom att det idoga lobbyarbetet mot “skräpmat” fått en så politiskt korrekt form. Jag tycker det är intressant vem som ska avgöra om mina barn orsakas “moralisk skada”…

Ledamöterna lade även till att produktplaceringen inte får utgöras av tobaksprodukter eller cigaretter eller produktplacering från företag vilkas främsta verksamhet är tillverkning eller försäljning av cigaretter och andra tobaksprodukter.
Direktivet innehåller också en rekommendation om en uppförandekod för leverantörer av audiovisuella medietjänster för barnprogram som innehåller eller avbryts av reklam, sponsorer eller annan marknadsföring av ohälsosamma och olämpliga livsmedel och drycker som t.ex. innehåller mycket fett, socker eller salt samt av alkoholhaltiga drycker.
Audiovisuella kommersiella meddelanden får inte orsaka minderåriga fysisk eller moralisk skada. Därför får de inte direkt uppmana minderåriga att köpa eller hyra en produkt eller tjänst genom att utnyttja deras oerfarenhet eller godtrogenhet, direkt uppmuntra dem att övertala sina föräldrar eller någon annan att köpa de varor eller tjänster som ingår i reklamen, utnyttja det speciella förtroende som minderåriga hyser för föräldrar, lärare eller andra personer, eller utan skäl visa minderåriga i farliga situationer.

Inga nya regler som stödjer diverse “kulturarbetare” som ogillar reklam i sina filmer.

Sändningar av filmer producerade för tv (med undantag för tv-serier och dokumentärer), biograffilmer och nyhetsprogram får avbrytas av tv-reklam och/eller teleshoppinginslag en gång varje tablålagd period på minst trettio minuter.Sändningar av barnprogram får avbrytas av tv-reklam och/eller teleshopping en gång under varje tablålagd period på minst trettio minuter, förutsatt att programmets tablålagda längd överstiger trettio minuter. Andelen korta reklamformer, som reklaminslag och teleshoppinginslag, får inte överstiga 20 procent en given timme mellan hela klockslag. När det gäller serier och dokumentärer är den enda regeln att reklam inte för överstiga 12 minuter per timme som är en allmän regel.

TV3 och Kanal 5 kan komma att få möta att Sverige “tar kontakt med” den brittiska jurisdiktionen för att förhindra att de sänder reklam inriktad mot barn över svenskt territorium. Det kan komma att bli intressant:

Den så kallade ursprungslandsprincipen innebär att TV-bolag ska följa reglerna i det land de sänder ifrån, oavsett i vilket land programmen sedan visas.
I den gemensamma ståndpunkten fastställs att medlemsstaterna ska ha frihet att föreskriva att leverantörer av medietjänster under deras jurisdiktion ska följa mer detaljerade eller striktare regler. Om en medlemsstat har mer detaljerade eller striktare bestämmelser i allmänhetens intresse och bedömer att ett programföretag under en annan medlemsstats jurisdiktion tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är inriktad på dess territorium får den ta kontakt med den medlemsstat som har jurisdiktion i syfte att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på eventuella problem som uppstår.

Hotet inifrån

2 Replies

Trenden mot fler och mer inhousearbeten kan innebära både möjligheter och hot mot byråerna. Det är enligt den senaste 101 bästa marknadschefer fem av fjorton kategorivinnare som har delar eller hela sin reklamproduktion inhouse. Anledningarna är att man anser att byråer är dyra och ineffektiva, och att man därigenom kan satsa mycket mer på medieköpen. Genom att denna trend ser ut att vara störst i snabba retailbrands och då fr a inom modeindustrin sluter sig Pia Grahn Brikell till att det handlar om att dessa har ett stort behov av snabba omställningar och hög grad av egenkontroll “logistik bygger alltmer på snabbhet i lansering och snabb omsättning i butik, och inte många byråer mäktar med den snabbheten.”. Anders Ericsson menar detsamma och att den snabbheten innebär att det inte finns tid eller någon effektivitet att i snabba lanseringssituationer faktiskt “träffa byrån”. Pia påpekar också att utvecklingen går mot vad jag menar är en av de möjligheter som byråer faktiskt har att leva pararellt med en högre andel inhouse-byråer: att byrån tar hand om fr a konceptualisering och andra marknadsstrategiska arbeten medan enklare kampanjer (ex.vis action marketing och en del DR liksom produktspecifika) kräver både ekonomisk effektivitet och snabbhet. Samma inställning har exempelvis ICA, där King arbetar med de övergripande koncepten och strategisk utveckling av marknadföringen medan deras inhousebyrå gör den produktion som dels ligger mer internt (action och annonser i kundtidningar etc) liksom att de har produktionsbolag som gör övrig produktion av reklamen.

Att i det här sammanhanget använda H&M som ett exempel är lite märkligt då de har en oerhört stor reklambyrå, men också arbetar enligt “dream team”-tanken när det gäller stora produktioner, exempelvis i samband med deras no frills chic-kampanjer. De har inte valt bort externa reklaminstanser – men väljer precis som flera andra stora reklamintensiva företag att plocka russinen ur kakan (och de har råd med det).

Så vad är då möjligheterna?

Dels det som redan tagits upp – att vara en huvudbyrå för strategisk utveckling, konceptframtagning och att arbeta fram kommunikativa plattformar. Men också att skapa motsvarande delar av produktion: en snabb och mindre komplicerad process som innebär att fr a större byråer, med fullservice, faktiskt kan bli en möjlighet istället för att skapa en inhousebyrå. Varför? Fr a genom lärdomar från “förra gången” när alla skulle ha inhousebyråer. Som sedan innebar stora kostnader att avveckla när konjunkturen krävde en mindre kostym (det som i marknadsteori aka corporate bullshit kallas “satsa på kärnverksamheten”) – om brranschens aktörer väljer att nivellera erbjudandena bättre så innebär det samtidigt att man löser kundens problem.

En ytterligare möjlighet är att lösa det som Anders Ericsson tar upp – att det inte finns tid att “träffa sin byrå”. Varför ska man alltid det? Jag fascineras att inte fler byråer ser till att implementera gemensam “workspaces” och faktiskt använder sig av den digitala tekniken. Genom att göra det kan man nå en mycket hög tidseffektivitet när det gäller mindre kvalificerade jobb. Det innebär att både kund och byrå kan spara pengar genom att tiden används mycket mer effektivt.

Innehåll är kung…

3 Replies

…men även ytan har ett värde.
Jag får en adress till en ny faktaresurs, fr a inriktad mot skolvärlden, av en kompis. Och blir beklämd när jag inser att man utvecklar en sajt med hur mycket fakta och matnyttig kunskap med teknik som vi andra använde på 90-talet. Och ett utseende som knappast kommer få skolelever som är vana vid communities, 3D-världar och fräscht formgivna sajter att fastna.

Varför inser inte statliga verk att man behöver balansera innehåll med kanalval med form och design?

ScreenShot049
www.faktalabbet.se

För övrigt verkar tyvärr interaktivitetsaspekten inte vara så hög.

Disruptive Media: Aftermath

4 Replies

Ibland gick det fort. Kanske för fort. Ahlen har skrivit ihop en do and don’t-lista från de konferenser han deltagit i den senaste tiden (de har mer eller mindre stått som spö i backen…). Och så här i sena timmen kommer Anton också med tips för konferensbloggare.

Så här i efterhand är det minst lika kul att faktiskt gå igenom backchannel #DisruptiveMedia och läsa kommentarer, och så här i kvällen svara vidare – låta diskussionen fortsätta.

En intensiv dag. Svårt att egentligen så här tidigt samla ihop intrycken.

Det är dock enkelt att säga vem som var allra sämst: Google Sveriges PR-chef Maria Göth. Helt ärligt så kändes det snarare som säljsnack för AdWords och Google for Dummies än utlovade Sök som en del i PR-mixen. Vi var flera som funderade hur länge hon verkligen ska bli kvar på den stolen – svaren om hur de ser på brand fans mm var onekligen intressant intetsägande.

Hans Leijström hade väldigt överväldigande fyllda slides (jag skulle gärna vilja ha dem och gå igenom dem i lugn och ro) men det är onekligen intressant det som Trive gör.

Gabriel Sundquist från Pronto Communications hade viss övervikt mot en lätt febrig hallelujakänsla inför WoM och buzz marketing men vissa saker kändes viktiga, och oavsett vad så är WoM och buzz extremt viktiga. Så klart tyckte han att de blivit illa åtgångna av media och bloggar (typ här och här). Precis som Alexander Mason, som var med i slutpanelen; som ansåg att bloggarna inte förstått vad han menade i den debattartikel han skrev i AB för ett tag sedan.

Fredrik Wackå hade sedan värsta spoten (efter lunch) och utan slides blir det svårt att prata om intranät och sociala medier, och även om han kanske kände att han inte nådde fram till alla så tror jag att många av de mer icke-nördiga såg att det gav en hel del. Själv tyckte jag att han tog upp några viktiga punkter som jag kommer att ta med mig in i diskussionerna med kunder som tror att alla “nya medier” handlar om extern marknadsföring.

Alexander Ljung och Eric Wahlforss hade kanske det mest hårdtuggade ämnet: Människor, profiler och förtroende – vikten av förtroende på den nya webben och tiden var för kort för att verkligen återge den rätt intrikata och komplexa bild de försökte förmedla. Själv tänker jag verkligen köpa deras bok – tror den kan bli ett perfekt komplement till “Märken och människor”. Johan Hedberg från Early November Sweden var en ståuppare som borde satsat mer på casen och mindre på siffrorna. Men det är skönt med folk som brinner för det de gör och som faktiskt lever det som man jobbar med (nejdå, jag talar inte alls i egen sak inte…).

Allra bäst var dock Annika Lidne själv, som i två snabba seminarier dels pratade om själva medieutvecklingen och hur PR kan användas i sociala mediesammanhang – förutom att hon är den som stått för hela eventet har hon lyckats att samla ihop två mycket intressanta föreläsningar. Passion för ämnet. Jajamensan. Så självklart Björn Jeffrey, från Good Old, – hans tänk om de åtta olika internetvalutorna är väl värda att utvecklas till en modell framöver.

Och en seminarierna är bara hälften av en konferens. Att träffa en massa folk som man läst, mött i kommentarsfält på bloggar och i många år haft (en av våra enligt IRL-personer smått störda) relationer med. Och jag håller med Wackå: Jocke Jardenberg är en fascinerande person som vågar sticka ut. Och självklart oerhört kul att träffa Björn Jeffrey efter alla dessa år och Wackå – herregud: vi snackar en tidig bloggosfär. Kristofer Mencák från GoViral, Martin Källström från Twingly/Primelabs och självklart Beata Wickbom (som driver Second Business), som var en fullkomligt utmärkt moderator – stenhård, kunnig och inte minst lyhörd. Vid baren hade jag och Mattias Östmar på PRfekt ett långt snack om hans applikation och intresse för psykografisk demografi – något som jag är intresserad av: fr a att ha en applikation som kan ge mig beslutsunderlag och underlag för att jobba mer effektivt med mediestrategier, positioneringar och målgruppsanalyser. Så självklart en massa nya bekantskaper som jag hoppas jag kan knyta till mig i mitt nätverk.

Och självklart: Annika Lidne, Lidne Inc. Som skrev en bok som fick mig att faktiskt hitta vidare in i cyberpunkens vindlingar. Sen har fasen Stina H fått konkurrens om att vara most goodlooking in the biz ;).

Bloggar från konferensen hittar du här. Jag kommer att samla alla postningar och länka upp, fixa till lite namn och annat som blivit lite galet. Imorgon…Jag har inte hunnit gå igenom alla mina postningar ännu utan det blir lite när det blir ((är jag borta en dag så samlas jobben rejält på mitt bord om man säger…)). Annika har samlat alla blogglänkar på Disruptive Media-sajten. Jag väntar in slides och film från Pronto-föreläsningen – sen ska alla postningar vara genomgångna.

Det som jag just nu känner – förutom en jävla hoper inspiration och känsla av självkänsla för att jag satsat rätt mycket personligt på att sociala medier är viktigt – är att vi har ett gäng riktiga entreprenörer och early birds när det gäller svensk digital marknadsföring. Det står mer och mer klart för mig att sociala medierna kommer att rita om mycket av den värld vi hittills lever i: reklambranschen, PR-branschen och webb-branschen kommer att smälta ihop ännu mer till ett kluster av kommunikationsdelar i helheten.

Nu ska jag gå på upptäcktsfärd bland resten av mina delar som skapar min personlighet online.

Annika själv har gjort en liten avrundning. Hon verkar nöjd. Det ska hon vara. Och stolt.

Disruptive Media: Paneldiskussion

2 Replies

Deltagare: Alexander Mason, Cision; Annika Lidne, Lidne Inc; Björn Jeffery, GoodOld; Mattias Östmar, PRfekt; och Peder Madsgård, Qbrick.
Film från paneldebatten finns här.

Mäta impact av sociala medier?
Mason: i framtiden kommer vi att kunna göra det mycket bättre – det krävs longitudinella data. Mäter man effekt måste man mäta alla kanalerna och sedan se vilken del som driver försäljning.
Ett case från publiken: mätt innehåll på årets Spinn – vad tas upp: är det budskapet eller något annat som faktiskt skapade diskussionerna på bloggarna.
Lidne: fortfarande är det många som anser att CTR är en mätbarhet. Men det borde vara intressantare att se vilka som faktiskt tagit emot budskapet snarare än hur många huvuden som nåtts av själva sändningen.
Jeffrey: idag är det mycket en experimentverkstad och lär sig hur det fungerar.
Östmar: Kommunikationsprocesser: digitala medier kan mäta agerande vilket inte är lika enkelt som i traditionella medier som är bättre på att mäta exponering. Mätning måste ses som ett system av mätprocesser. Se till att få in rätt person på rätt plats och mäta det. Skapa en tunnel för att få användaren till just det som är relevant för just den användaren. Kommunikationsprocesserna genererar mätningar.

Att jobba lokalt/hyperlokalt
Jeffrey: ger ett case – Höllviken “På Näset“. Dubblade annonsintäkterna och ökade besöken. Valde att dra nytta av sociala medier som redan finns.
Exemplifierar med Neighbour-applikationen för Facebook.
Lidne: Grannar.se – att skapa incitament för att skaffa sig hjälp i vardagen. Bevaka sitt närområde. (I publiken satt också Hans-Eric Melin från MyBlock som har ungefär liknande ingång – ett projekt som startade i samband med att han och några till var pappalediga)

Hur kommer sociala medier att förändra företagens sätt att arbeta
Mason: större transparens och större ärlighet rakt igenom.
självklart att man kommer att titta på dem man ska möta. Och det innebär att vi måste bli mer förlåtande eftersom alla kommer att vara mer eller mindre privata/personliga på nätet.

Hur organisera det på företaget?
Lidne: stora företag har community managers som bara jobbar med att skapa det här. Måste ha med sig ledningens välsignelse men också att ha samarbete mellan info och marknad.
Jeffrey: att involvera alla i sociala medierna – såg till att skapa en Bloggskola för Grand Hotel i Lund och få hela personalen att skapa mer och vara omvärldsanalytiker. Liksom att kommentarerna ger nya idéer för vad som saknas – vad konsumenterna tycker.

Hur mäta i den totala mediemixen?
Östmar: Acceptera att det inte finns enhetliga standarder för mätning. Det finns ingen möjlighet att ge likvärdiga kvantitativa data. Istället för att hålla sig kvar i det som var – sociala medier handlar om de personer som ska påverka, inte om medier. Vad är gemensamt för de människor som jag ska kommunicera med – inte vilka medier som man ska gå i. Då handlar det om psykografisk segmentering. Vi har mätverktyg som faktiskt går att förstå över målgrupperna psykografi. Det finns ingen enhetlig människa – varför skulle vi faktiskt då försöka att mäta enhetligt. Man måste helt enkelt sätta sin egen standard.
Madsgård: Svårigheten ligger i att sätta ihop mätdatan till en fungerande analys. Exaktheten är inte nödvändigtvis det intressanta utan mer data mining är det intressanta. Det finns ingen större efterfrågan på data mining.
Mason: skräddarsydda lösningar kostar men kommer att komma (kanske modulärt uppbyggda?)

De virala effekterna
Jeffrey: Ett exempel från Manolo.se. En konversation Guide till manlig hårborttagning fortsätter ännu idag. Mycket trafik har skapats.
Madsgård: Livesändningen av Carl Bildts invigning av Second House of Sweden (jag tror att det var att han faktiskt fastnade i ett träd).
Mason: Berättar om hur (vi) bloggare inte frågade vad han menade när AB satte en rubbe: Bloggarna är köpta. (Researcher skrev om det)
Östmar: gruppen skapas via modebloggar – ett psykologiskt fenomen.

Disruptive Media: Pressreleasen i sociala medier

Leave a reply

Föreläsare: Annika Lidne
Slides och film finns här.

En snabb genomgång av clashen mellan sociala medier och pressreleasen.

Varför förändra pressmeddelandet?

1. Anpassa den till dagens teknik och innehåll
2. Öka den virala spridningen av företagsnyheter
3. Delvis göra journalisternas jobb enklare
4. Underlätta söket

Nytt beteende när det gäller pressinformation – går inte längre genom mediefiltret bara:
Linjärt mellan pr-byrå via mediekanaler och publik men numera också utan filter. USA: 51 % av IT-industrin läser pressrellar via Google News och Yahoo! News. Det behövs därför en nyckelordsstrategi, för att nyckelordsoptimera pressrellen.

Internet rationaliserar bort mellanledet – det innebär att pressrellen har olika målgrupper:

  • traditionell media/journalister
  • pressinfo till bloggare
  • kvalificerad PR mot bloggare
  • relationsbyggande med bloggare
  • direktinformation till allmänheten

och dessa målgrupper måste ges relevant info utifrån deras förutsättningar och deras eget intresse. Att skapa relevans för varje målgrupp är superviktigt.

Olika tekniska lösningar kan hjälpa till med att skapa sociala plattformar för att öka pressrellens ämne:

  • technorati – trackbacks
  • del.icio.us – länkbibliotek runt pressrellen
  • youtube
  • flickr
  • slideshare

social media press release-template togs fram av PR-byrån Shift (jag skrev om det här).
En samlad portal: Social Media News Room från PRNN
Ford Focus exemplifieras.

taggning är kanske viktigast

Fler nyheter: GMssocial media newsroom
Electrolux och Cisco.
Nokia startat en specifik presstjänst för bloggare.

Disruptive Media: Google

1 Reply

Föreläsare: Maria Göth, PR-chef Google Sverige
Ville inte publicera vare sig slides eller film. Nänä…

Googles mission är att organisera all världens information och göra den universiellt tillgänglig och användbar. Definierar sig som ett teknikföretag som fokuserar på sök och som finansierar sig med annonser. Visar en bild på skillnaden mellan betalda sökningar vs organiska sökningar. Många missuppfattningar om Adwords.

Under tiden ställer Jocke en liten fråga om brand fans… *ler* (mer om det här, här eller hela debaclet här)

Ger exempel på att flera företag valt att använda köpta annonser på Google för att kommunicera mer än bara säljet, exempelvis i samband med att det är något fel på en produkt eller företaget på andra sätt räknar med att människor kommer att söka på redan inköpta produkter för att hitta svar på frågor.
Fördelen med AdWords anser Google också vara att man kan länka till vilken sidan man vill…

Ju mer sökord desto viktigare att inse hur konsumenterna söker:
generellt – sen specifikt – sist produktnamn.

Man måste – för att kunna avgöra effekt – bestämma vad man vill för att kunna avgöra om en sökordskampanj fungerar eller inte.

(Erhm… Google AdWords for dummies?)

Geografisk fine-tuning. (Early November siktar in sig på gratis annonser från Google ;))
Google Trends fortfarande en trubbig tjänst.

Disruptive Media: Pronto Communications

3 Replies

Föreläsare: Gabriel Sundqvist, Pronto Communications

Gabriel Sundqvist ska prata om WoM och Pronto. WoM ska bli som en del av den mediala mixen. En svensk term: positiv marknad. Återkopplar till gamla BBS-världen (oh nostalgi). Case:ar hur han började utifrån sitt politiska engagemang. Fastslår att WoM är inte något “roligt på nätet”.
Tar upp konsumentens reklamimmunitet. Och kopplar det till WoM genom att definiera vad det handlar om:
konsumentens röst – om varumärket, runt produkter. Delar med sig av erfarenheter: både goda och dåliga.
En naturlig, öppen och ärlig process.

Utgår från att man söker råd från personer man har förtroende för; eller nu från sajter som kan ge förtroende.
[[WoM-marketing]] handlar om att uppmärksamma och uppvakta brand fans, erbjuda dem “[[buzz gadgets]]” – verktyg och att lyssna på konsumenterna, och föra samma brand fans och andra.

Utgångspunkten är six degrees: världen är liten. Man söker inte minsta gemensamma nämnare utan oftare söker man upp personer med gemensamma intressen. Spindlar fungerar som länkar mellan de olika nätverken. Dock: de osynliga nätverken kan bli för starka – de blir isolationistiska: vilket skapar en motkraft mot vad WoM är.

Det som hänt är att nätverken blivit synliga genom Internet där. Och har underlättat kommunikationen. Men det är inte kanalen i sig som är det intressanta.

Spindlarna är viktigast när det gäller att skapa ett momentum (spinn):

  • [[early adopters]]
  • känner fler människor
  • inhämtar och för vidare information
  • pratar med fler människor och har hög trovärdighet

Buzz fungerar på annat sätt än traditionell reklam:

  • sprids inte i rak linje – förlorar kontrollen och informationen förändras och förvanskas
  • planteras
  • förtroende stärker budskapet
  • riskerar att stanna i vissa kluster av användare
  • media och trad. marknadsföring understödjer (vad är höna eller ägg)
  • internet har gjort det snabbare och enklare

budskapet är avgörande – positiv buzz skapas aldrig om något är ointressant. Viktigt att anpassa innehållet till målgruppen: relevans.

case:
Nokia
mål: kartlägga 500 trendigaste individerna och vilka onlinearenor de använder
Metod: livsstilspanel
Effekt:ett antal personer blir ambassadörer

Djungelboken
Engagera målgruppen föräldrar
Leta efter gömda bananer på 200 onlinearenor
resultatet innebar synlighet för 200 onlinearenor. Kostade inget utan skapade relevant trafik. 53k unika på kampanjsidan 11800 tävling. försök till fusk är positivt – engagemang.

Rosa Bandet
online samla in pengar engagera nyckelmålgrupper för buzz och redaktionell synlighet
onlinekanalernas stöd innebar onlineverktyg och en Facebookapp.
360 sidsamarbeten, inget i traditionell marknadsföring 1 900 000 insamlade. Facebookappen spreds via WoM till 360k svenskar på 30 dagar. Gav 500k. Framgången ligger i att ha pratat med 360k svenskar, kostnaden ligger på 12kkr.

Parlinokampanjen
Målgruppskännedomen
gav mycket mediauppmärksamhet

Visar en buzzkampanj:Will it blend vs Iphone. Frågan är vad som får mest spinn: iphone eller Blendtec.

Disruptive Media: Sociala nätverk och virtuella världar som kommunikations- och pr-plattform

Leave a reply

Föreläsare: Johan Hedberg från Early October Sweden.
Film (måste ses – han är en sann galen nörd) finns på Disruptive-sajten.

Hur kan man använda sociala nätverk? Banner 1-5%, socialnetwork banner 1%. En aktivitet på sociala networks upp till 40 % aktivitet.

Definition av virtuell värld – 3D värld, spel/sociala webben/plattform. Exempel: WoW, Entropia. Second Life – men det är inte ett spel!

Second Life
Inspirerat av [[Neal Stephensons bok]] “Snow Crash“.

“This is not a game. This is a new world.”

Vad är det som gör SL intressant? Frihet är ALLT i SL.
Däremot finns det inte samma PR-värde inom SL längre. Använd det istället som ett simuleringsverktyg och customer attention-verktyg. Gör som IBM – använd det för internt arbete.

Exemplifierar med Barncancerfondens event på SL. De geografiska avstånden är borta.

Gartner menar att 80 % kommer att ha en virtuell närvaro i en 3D-värld. ABN Amro intervjuar jobbsökande. UC Davis Medical Center byggt en simulering av schizofreni ((Ytterligare exempel finns här inklusive SLurls)). NOAAs simuleringar av naturkatastrofer.

Paul Towney ICANN:

“virtual worlds are the future of global commerce…”

Engagemanget är det viktiga i sociala medier. Och oerhört viktigt att använda sig av och förstå när det gäller de virtuella världarna.

Facebook
Problemet för interaktiviteten är att det, till skillnad mot SL, finns en mängd causes men ingen valuta.
Använd Facebook antingen internt – (det dåliga exemplet Länsförsäkringar som bara smällt upp en grupp som är intern men synlig). Användaren vill kunna bygga upp sin relation med exempelvis med företaget.
Ett bra exempel är Sonys Bravia-kampanj: gerilla/viral och sociala medier.
Han tog upp de baksidor och själva verkligheten runt EULAn, Beacon och faktum är att EULA:n ser ut som på alla andra ställen. Men Facebook har fått dra vagnen.

Disruptive Media: Sociala medier internt

Leave a reply

Föreläsare: Fredrick Wackå
Hade inga slides och vill inte att filmen ska publiceras.

Roligt att träffa folk som man läst så länge som jag läst Wackås blogg. Utan ppt:er. Eftersom det inte finns något större anledning – Östmar påpekar
att han gör som Ballmer :). Ger ett exempel på att en kund använder just Jaiku som internt arbetsredskap. Internt har man faktiskt använt sig av sociala medier ett tag. IBM Lotuspaketet kommer att ha alla verktygen i paketet för sociala medier. Sony Ericsson får mycket kritik för sitt externa sociala medier men internt jobbar de mycket med bloggar, wikis och jobbar nu för att skapa mashups mellan alla delar. Jämför projektrummen med wikifunktionaliteten och menar att skillnaden är mindre än mellan wiki kontra statisk sajt.
Frågan är varför det inte händer snabbare, eftersom förutsättningarna borde vara goda. Det som kan vara den springande punkten är skillnader mellan kulturer inom företagen.

Tar upp Cluetrain Manifesto. menar att den helt enkelt blir mer och mer intressant ju längre tiden går.

Tidsaspekten – men vi måste antagligen blanda in ålder/generationer i det. Det handlar inte nödvändigtvis om att en tonåring alltid förstår allting bättre än en sjuttiofemåring men generellt handlar det om en brytpunkt mellan olika generella generationer. Refererar till en undersökning om vad som triggar oss på jobbet – och tar upp de mer “mjuka” delarna: högst står i kurs står kollegornas expertkunskaper och hjälpsamhet. Man söker respons och en gemenskap men där individen får plats. Och just de sociala medierna handlar just om att svara mot det behovet.

Löftet om sociala medier internt handlar om ett löfte om att jobba smartare, effektivare och fr a roligare. Det sista är mycket viktigt. Refererar till Edelmans Trust-barometer – att viktigt är anställda men också att man har mest förtroende för “a person like myself”. Det handlar om attityder, värderingar – mer vem man är snarare än vilken ställning man har. Förtroendeskapande vägar för interna.

Refererar till “Wisdom of crowds“. Trots att den inte handlar om digital värld så handlar den om sociala medier. Hela gruppen är smartare än summan av de enskilda individernas intelligens.
Det intranät som kan skapa detta gör att företaget faktiskt kan bli smartare än konkurrenten genom att använda rätt verktyg och låta kontrollen släppas.

Motstånd: rädsla att läcka företagshemligheter. Då borde man stänga av e-posten.
Tidsaspekten: vad är det som säger att arbetet ska ske just inom en viss tidsram. Det kan bli “nasty” – osämja. Ex.vis IBM som jobbar hårt med sociala medier och där fotbolls-VM var utlösande faktor. Men där var det användarna som löste problemet.
En ytterligare aspekt är att det inte kommer att fortsätta. Den knepigaste är att det finns en sorts omvänd elitism när det gäller Web2.0 – alla kan. Många kan inte det. Eller vill inte publicera sig. Det innebär att man måste skapa en gate-keeperroll för att stödja och fungerar som möjliggörare, eller kanske kan informatören fungera som språkrör – eller hopsamlare av den kunskap som personerna som inte vill stå för själva orden själva. Det blir en sorts positiv filtreringsfunktion.

Funderar vi inte för mycket om kanalen istället för kommunikationen, menar Pontus från Edelman. Vi lägger för mycket tid på plattformarna snarare än det innehåll som vi ofta säger är kung. Företag är trötta på tomma löften och samtidigt måste de skapa relationer med sina konsumenter – det är vår utmaning som kommunikatörer: att se till att företag faktiskt uppför sig som folk. Hjälpa företagen att fungera som jämställda med sin konsument.

Wackås inspirationer: en människa som är fantastiskt bra: Joakim Jardenberg.

Disruptive Media: Skapa långsiktiga och hållbara relationer med communityn

1 Reply

Föreläsare: Hans Lejström, Trive/Getupdated
Hela hans (tänkta) presentation finns här. Film och slideshare finns här

Varumärken diskuteras av konsumenterna. Exemplifierar med TeamSugar och H&M.
Hur hittar konsumenten kunskap om varumärken -> informationen finns på icke-företagssajter.
Konsumenter påverkar andra konsumenters köp – genom rating, recensioner. Allt är precis som förut – men digitalt, större räckvidd och med större träffsäkerhet.

Vad sker på Internet?
’95 – person 2 person entusiaster “familj”
’00 – company 2 all “besökare”
’05 – person 2 person 2 many persons virtual DNA-string (virtual space) “vänner”

I princip måste man vara bäst på alla områden. Intressant är när Hans visar på hype-kurvan utifrån Gartners mätningar.

Han visar ett antal case hur det började jobba med community. Och vi får veta att Lantmännen tänker börja med communityprojekt. Ger också exemplet på betan för Community of Sweden. På kvällen i baren berättar han också om hur hela utvecklingen av CoS skett helt transparent via en development-blog.

Sociala objekt är något man kan förhålla sig till. En sång (last.fm), video (youtube), event (evnt.org), foto (flickr), artikel (lektion.se), bokmärke (digg), blogg (vox), date (woome) osv…

Självklart finns det en utmattningsgrad för vissa: “linking out after two years of LinkedIn”.

Intressecommunities är mer än bara en face book. Ex.vis Repti.net som gjort en fantastisk resa med rätt enkla medel.

Det visar sig att det ofta är snackisen som är intressant. En bra community är byggd utifrån att den mest intressanta infon blir mest synlig. Samtidigt byggs det även en long tail i communities, allt är intressant för någon. Tag-browsing handlar om att skapa kunskap och ny information som skapar därmed premiuminnehåll.

Annonsmarknaden är nu social. Äger man en målgrupp så skapar man en långsiktig relation alternativt att man köper målgruppen.

Communities är kundcentrerade: kärnan i relationen mellan företag, innehåll och konsument. Det blir därmed ett sorts prickskytte. Communityn handlar om marknad & kommunikation. Man måste därmed förstå skillnaden mellan “marketplace” och “marketspace”. Communityn innebär möjlighet att kontrollera flödet av konsumenterna.

Hur använda informationen? Det är nästa idé för Community 2.0: tillgänglig information – community DNA, händelsestatistik och data mining. En community kan filtrera användarna.

Give-to-get. Skapa en lönsam relation som är för båda. Communityn är stark på attrahera och lojalitet.

Disruptive Media: Förtroende på webben

Leave a reply

Föreläsare: Alexander Ljung och Eric Wahlforss
Slides och film finns här.

Soundcloud är en operativ funktion från deras forskning. Det handlar om att kommunicera med musik – delande mellan musiker som vill dela med sig av varandras musik. Jobbar från Berlin. Men såklart – allt handlar i slutänden om en digitalglobal värld.

Trustmojo är ett forskningsprojekt om vilka sociologiska mekanismer som skapar förtroende för innehåll och webben.

Disruptive? Det som hänt: alla har mer teknologi runt sig. Teknologisk kommunikation har blivit en central del. Det har förflyttat sig till att finnas överallt. Den digitala kommunikationen finns överallt – sociala på helt andra sätt respektive på andra platser. Internet är ett medium där man förflyttar sig in i mediet snarare än att det är ett gränssnitt mellan IRL och URL. Skillnaden handlar om att gå tillbaka hur det sociala beteendet faktiskt fungerar i ett socialt sammanhang som är digitalt.

Uppehållandet av förtroende handlar om att välja mellan att låta begränsningar vara begränsade eller att vara möjligheter. De kan vara sociala resurser – de kan vara scapegoat för att slippa transparens i vissa fall.

Performativiteten kan appliceras på våra profiler och delar av oss själva som ligger på webben. Det som händer är att min (totala) profil formar bilden av mig.

Tre viktiga saker: paradigmskiftet har redan skett. Disruptive media är redan här. Representationen är en social aktör. Förtroende är vår ultimata komplexitetsreduktion.

Förtroende har många skepnader. I grunden är frågan: varför behöver vi förtroende? Om man förlorar sin förmåga att lita på något så blir man handikappad. (Vilket helt klart har en stark bäring på diskussionen om reklamtröttheten och konsumenterna förtroende för medier). Förtroende handlar om balans mellan kunskap och ignorans. Förtroende reducerar den sociala komplexiteten – innebär en tankevinst. De har valt att jobba med kalkylgrundat (baserat) förtroende och identifikationsgrundat förtroende. Kortsiktig/långsiktig gödsling (se förra inlägget). Detta är en analysmetod för att förstå olika sociala (digitala) rum och hur man ska hantera sin egen närvaro på denna. Exempelvis kan man titta på hur uttryck balanseras: antingen explicita eller implicita uttryck.

Case: Rapleaf reputation – “gör allt för dig” kalkylerat vs en icke-saklig uträknad sajt – “gör inget för dig”.
Att läsa profiler – ex.vis Soundcloud har valt att kommunicera med musiken. Liten del av sajten runt info om usern, lite info om statistik utan det är musiken som ska tala (låta). Undviker därmed det kalkylbaserade sättet och istället söks en identifikationsgrund i relationerna mellan användarna. Ett annat exempel är eBay som standardiserar kalkylbaserat förtroende genom ratings, stängda frågor mm. Kalkylbaserat innebär att användarna genererar information medan det identifikationsskapande förtroendet kräver kommunikation.

Vilken social norm råder? Om varumärket ska fungera som social aktör måste varumärket fungera på samma sätt. Att tänka brand persona blir viktigare och viktigare – brand as a personal story. [[Storytelling]] utvecklas till att bli en sorts ytterligare biografisk entitet på en social arena. Varumärket måste våga låta sig själv bli sårbar – öppenhet med respekt mot användarna.

Disruptive Media: Skapa relationer online med corporate communications

1 Reply

Föreläsare: Annika Lidne
Slides och film finns här.

“De flesta företag ligger efter sina intressenter i utveckling”. Företagets sajt är den viktigaste destinationen för information. Borde vara “hubben” för all kommunikation ((My god how i love this… det här har jag försökt förklara för kunder i tre år…)).
Vem riktar sig sajten till? Vad säljer du? Vad är din strategi?
Ofta så får sajten bli allt för alla.
Exemplifierar med Microsoft och Apple respektive Google. Det sista: Google är ett av världens största företag – hur mycket har de på sin förstasida. Google har sin watchdog, Myers, för förstasidan. Apple satsar på sina produkter och uppdaterar dem, snyggt och IR och annat får små undanskymda delar.

[[SEO]] är avgörande.

Den “lätt” jobbiga sanningen om SEO: semantisk kodning – bloggarna har det, företagssajterna har det inte. Det handlar om att jobba med samma funktionalitet som en normal tidning – i rubriker, puffar och taggar.
SEO-vänlig navigation: bloggar har det medan företagssajter har det ofta inte. W3C-standardiserade – i USA och Italien är det förbjudet att inte bygga en offentlig sajt med W3C. För företag kan det handla om att få tillgång till ytterligare plattformar. Bloggar har det, bara cirka 25 % av företagssajterna har det.
Uppdaterat innehåll: en blogg har det som egen idé och sökmotorerna räknar på ofta uppdaterat.
Nischat, fokuserat innehåll: ibland hos företag, bloggar vanligtvis. Man kan räkna en sorts packningsgradstanke runt huvudfokus kontra icke-fokuserat material. Allt innehåll måste riktas mot kärnvärdet: dvs produkten.
Bra inkommande länkar är viktigt för SEO och det har företagssajter sällan lyckats med medan bloggar lever på inlänkarna. Rankingen räknas på kvaliteten på länkarna, inte på antalet.
Utgående länkar är viktiga för SEO – ett skäl sägs vara att “för att man inte ska lämna sajten” – det innebär helt enkelt att man sänker sin ranking.

Rätt vänner. Mao – var finns målgruppen? Rätt ställen, rätt arenor.
förbättra SEO – öka antalet besökare = öka intresset
alltså öka antalet inkommande länkar bör öka intresset genom att öka antalet (rätt) besökare genom att skapa intressant och användbart innehåll.

Hur då?
Bevaka och kommentera blogg och foruminlägg.
Synas och skapa relationer på bloggar, wikis, forum och andra sociala nätverk.
Skapa bra innehåll både på egen sajt men också på olika andra forum – exempelvis: kommentarer mm för att generera inlänkarna. Finanssektorn i Sverige är rätt bra på att använda bloggar med rätt innehåll on-subject.
Skapa relationer med rätt (nischade) bloggar – industribloggarna. Och vara med på events. Knappast rocket science.

Diskussion av att ombevaka: Google Trends, Google Analytics, Twingly, Technorati. Newsdesk finns ju också att använda, Aitellu mfl. Knuff.se och Johans alla olika delar för att göra mashups av bloggar. Bloggportalen ((ogillar jag personligen men fungerar)).
Tar upp Nordnets blogg och att Springtime PR låter hela sin personal blogga ((I efterhand är det lite underligt att det är så svårt att hitta bloggen på deras förstasida)). Intressant hur man organiserar bloggandet. Springtime menar att det kommer sig naturligt – incitamentet är kokosbollar. Flest kommentarer får Springtime när det gäller sånt som händer – när man analyserar kommunikationen runt stora frågor.

viktiga saker att tänka på är:

var generös, personlig, relevant, användbar, hjälpsam, underhållande och tillgänglig. Och helst överallt. Vem vill läsa standardiserad företagspresentation som är polerad och filtrerad?

En metafor: korttidsverkande och långtidsverkande gödning. Relationer byggs online långsiktigt genom att delta i de arenor som finns. Kortsiktiga är kampanjerna som ger toppar.

Ska man välja push eller pull? Online handlar det mycket om pull – att users väljer själv. Få företag använder RSS vilket är en miss: det innebär att man hela tiden har en direkt nyhetsuppdatering till kunder.

Kontroll eller viralt? Vanligtvis handlar det om att man vill behålla kontrollen. Men det man missar är informationen som påverkar företaget eftersom det är klart att det pratas om företaget men utan att företagen vet om det.

Kundens makt är en viktig sak att ta upp. Folk blir vana att kommentera, uttrycka sina åsikter och skapa sitt innehåll. Att förvägra detta innebär att företagen är de som förlorar. Det krävs transparens. Nya beteenden är skapa, dela, kommentera och remixa innehållet. Målet är att använda kunderna som fans, ambassadörer och utvecklingslabb.

Bloggen kan vara ett lyssningsinstrument.
Det är viktigt att tänka passion och engagemang – dels hos ledningen för att skapa incitament och möjligheten (tillåtelsen) att blogga och på andra sätt delta i sociala medier. Dels att personer som gör det gillar att göra det. Det är inte “också” utan många gånger “istället för något gammalt” – exempelvis fimpa nyhetsbrev eller andra saker.

Disruptive Media: 8 typer av internetvaluta

Leave a reply

Föreläsare: Björn Jeffrey, VD och internetstrateg på Good Old. En av papporna till Manolo.se
Slides från föredraget.
Film och slideshare finns också på Disruptive-sajten.

Berättar om Manolo.se som han startade för ett antal år sedan. Att det är självklart att man bloggar på Good Old (och hela sajten visar att de lever som de lär).

Beata testar Björn på olika grejer: Swarming ((Ett exempel på teori runt swarming and flocking)). Sock-puppeting – fejkpersonlighet. Flog – fake blog ((Intressant är att en applikation på Facebook som man använder för att importera sin blog till sin profil heter just Flog)).

jämför med det “gamla” internet som var en förmedlare av tjänster och information – det tar man för givet och det kommer att ta ett bra tag innan vi hittar ett bättre sätt.

men det “nya” internet tillåter och uppmuntrar interaktion
users är användare. Viktigt att utnyttja den kraften. Att visa det är att kalla sina användare för något vettigt – identitetsskapande namn. (se här)

vad triggar användaren att interagera?
1. innehåll.
– Leverans – innehåll. Ex: LJWorld.com. Bestämde sig för vad de är bra på – vad de är bäst på. Vad än CNN gör så ska de inte göra det – det gör CNN bättre.
– Barter – byter innehåll
– Prenumeration. Måste vara på väg bort – att hellre söka affärerna istället för att stänga in content.
2. Trafik.
– Barter – byter trafik. Ex. vis Twingly – backlinks mellan artiklarna och bloggar. Buzzmöjlighet för företag och produkter.
Intervju med Martin från Twingly. Tendensen finns att man väljer att validera sig mot uppmärksamhet och valideringen är från båda håll.
3. Ökad användarnytta – aktivitet som ökar usernytta men också ökar helhetens nytta dvs. en starkare upplevelse. Ex. Amazon. Varje länk är unik och Amazon styr systemet utifrån användaren och lär sig användaren.
4. Identitet – möjligheten att stärka sin personliga identitet genom utbyte av andra användares. Genom betygssättning av olika människors interaktion så skapas valutan – värdet för individen som ger information: det driver användarna att fortsätta. Ex Cyworld.
5. Värderingar – ger möjligheten att stärka och visa sina värderingar. Ex.vis Petitiononline
6. Exponering – rätt person används för rätt sak. Individen exponeras genom interaktiva tjänster på nätet.
7. Varumärkeslojalitet – lovemarks genom att varumärket uppmärksammar användaren. Ex.vis är LEGO Mindstorms.
8. Pengar – att betala någon tenderar att vara ett bra incitament. Ex.vis Revver.

Case: Fokus.se
Att jobba med det man har. Mario Garcia har sagt (här):

“Online is where the action is. Online is where the story begins and where it ends.”

.
Fokus målgrupp: nå politiska bloggare. Begränsad webbnärvaro.
Problemet är många gånger att man inte använder ett vettigt sätt att skapa URLs när det gäller att få spinn på bloggar.
Fokus valde att skapa Makthavare.se (skrev om det på deepedition). “Vad kan vi vara säkra på att alla är intresserade av – av sig själva”.

En actionplan

  • Tydlig strategi för sin webbnärvaro
  • Ta reda på vilka värden man kan erbjuda sina besökare
  • Skapa verktyg som stödjer transaktionen av integrationsvalutan

Frågor:
Nya medier är dåliga på snackisarna.
Inspiration: Tommi Ahonen “Mobilen som det sjunde massmediet”
Gammal syn att kalla sina användare läsare. Istället för att kalla något för användargenererat material: talent created.

Disruptive Media: Nya trender i medieanvändandet

1 Reply

Föreläsare: Annika Lidne
Film och slides finns här.

Annika Lidne gör en genomgång av sociala medier.
Hon startar med Wikipedia. Och pekar mot vad som faktiskt kommer att hända (som måste hända enligt de flesta av oss): “mashups”
Beskriver Jaiku (och de som inte hade förstått Jaiku innan kunde få det live genom Disruptives backchannel) och micro-blogging. Beata menar att Twitter är ett perfekt sätt att hålla koll på sina konkurrenter.

“sociala medier kommer att påverka din kommunikation och ditt företag – oavsett om ni väljer att delta eller inte”

omvärlden förändras. Technorati mars07: 70 miljoner bloggar. 112 miljoner i förrgår. En ungefärlig startupstatistik: 18 poster/sekund. Facebook 67 % kvinnor i Sverige och det slår ungefär lika globalt på de sociala nätverken.

Bloggen fått ett lite taskigt rykte av medierna. Ser man internationellt så finns de stora industribloggarna: Techcrunch – har 615k RSS-läsare, 1,5 unika besökare.

“det finns längre inget skäl att inte veta exakt vad kunderna tycker”.

idag finns alla chanser att ha direkt koll på vad folk tycker, skapa relationer och konversationer om vad folk efterfrågar. självklart ökar mediebruset – men frågan är om det är negativt? Masskommunikationen är över – läsarsiffrorna är katastrof för de stora kanalerna. TV4 sänkte sina priser för TV-spotar. Upplagan sjunker. Snarare kan man se att det finns större och större möjligheter för att faktiskt använda sig av mediebruset (som Stina Honkamaa säger: det går inte att gå och dominera utan måste vara på alla arenor). långsiktiga relationer är det viktiga – mellan varumärken och konsumenter. Lidne säger detsamma: “du måste vara överallt”.

Som varumärke kräver det att hela tiden vara beredd på förändring, och ha koll på bloggarna för att förklara. Transparens alltså.

Några trender: företagsblogging. I USA är det inte en fråga om utan hur och vad. Till olika saker: IR till produkt och trend, skapa merköp genom att skriva om produkten, förbereda marknaden.
Sociala nätverk inom företagen: växa ständigt. Utvecklingen förändras och innebär att företagen måste utvecklas mer dynamiskt och idag är det konsumentmarknaden som leder utvecklingen mot vad förut var statens [[early-adopter]].
Microblog: jaiku, twitter, seesmic, pownce. Exempelvis hur Röda Korset valde att använda Twitter under bränderna i Kalifornien för att få ut information. Informationen är fri: dvs. användaren kan välja hur den vill ha sin information.

video på nätet: jaycut, joost, youtube, ustream.tv.

internetannonsering: Q3 i Sverige – gick internetannonseringen om TV. Print är fortfarande störst men själv gissar jag att print tappar taget mot internetannonseringen (enligt Moores lag).

Lidnes sammanfattning:

  • Allt går blixtsnabbt
  • Mediefragmenteringen ökar
  • Personalisering av kommunikation
  • Relationer är nyckeln
  • Befinn dig överallt.

Viktiga saker att ta in i diskussionen är är [[attention economy]] vs. [[attention scarcity]].

Beata tar upp frågan om nyttan kontra intrång personlig integritet. Annika menar att Facebooks nya Beacon är ett stort brott mot personliga integriteten. Privat information kan dyka upp i Facebook-strömmen. Diskussionen kommer att se ut som nu (läs diverse diskussioner om datalagringsdirektivet).

Problemet är också avvägningen mellan att ge information för att få saker gratis.

Lidnes inspiration:
Chris Brogan – galen social medieguru. Hans Twitter är galen. Om Robert Scoble är kungen så är Chris prinsen av sociala medier.

Disruptive Media intro

1 Reply

Så – jag är på plats på Berns. Annika Lidne har samlat en jäkligt spännande grupp föreläsare. Intressant är att så få har valt att ta med sig sin dator. Uppenbarligen kan vi skilja nördarna från agnarna här :).

Redan träffat Kristoffer Mencák från GoViral och Beata Wickbom ((onekligen intressant med Googlesökningar. En annan Beata)) som ska vara moderator (som har sin konsulttjänst och sin blogg Secondbusiness).

Några saker: jag kommer att använda bloggen som anteckningsblock. Det inenbär att jag inte kommer att hela tiden göra nya postningar utan spara ner varje föreläsning för sig. Länkar mm lägger jag in efteråt. Om någon har lite att göra kan ni lägga in dem i kommentarerna.

Annika Lidnes vision är att förklara sociala medier för PR-bransch och kommunikatörer. En dag för kommunikatörer om kommunikation på en dag. En presentation med den som sitter bakom. Beata går runt och intervjuar lite publik. Det är en salig blandning av folk men mest PR-byråmänniskor. Vad är det som gäller?

Exempelvis MyBlock – det hyperlokala nätverket för att skapa sociala medier på ett mer lokalt (och nära-mänskligt) sätt. Kolla in deras development blogg.

Relation och utbud – två olika målgruppspositioner

Leave a reply

Det är inte utan att det delvis känns som att Engberg har rätt men samtidigt sparkar in rätt öppna dörrar (och gör en rätt generalistisk tolkning) när det gäller det han kallar “åldersfixeringen i medier och reklam”. Han har rätt i sin grundpremiss:

Förr i tiden slutade de över 50 år att konsumera, och de var oerhört trogna sina gamla varumärken. Idag är man inte det. Idag är alla otrogna. Verkligheten har förändrats, men reklambranschens argument är desamma.

Förutom detta så vet vi att nästan 80 % av alla inkomster ramlar ner i 50+arnas fickor vilket borde innebära att vi borde – och många faktiskt tittar på att kommunicera med den åldersgruppen.

Men han gör ett felslut: de som förut såg sig själva som just sin egen ålder ser sig idag som mycket yngre och relaterar till yngre i sitt medvetande. Samtidigt gör han en rätt dålig omvärldsanalys när han säger att inga äldre får komma fram: vi har ett antal av Amelia Adamos tidningar som riktar sig mot en äldre målgrupp, tittar man på personer som fungerar som såväl nyhetsankare som programledare i reklamkanaler – fr a TV4 så handlar det om personer som minst är 35+. Reklamen har förändrats och tar man skönhetssegmentet så riktar det in sig på “age”-positionen liksom att Doves omtalade reklam minst är lika mycket inriktad på att tala till de som inte längre tillhör tjugoårsåldern.

Samtidigt utgår också Peppe från att relationer med varumärken byggs snabbt och kortsiktigt – snarare behöver varumärken med intresse att bygga relationer just rikta in sig på de yngre: eftersom det är de som ska konsumera en längre tid. Genom att bygga relationer och lovemarks så kan man överleva på ett annat sätt i en tid där brandscape är divergerat och där konsumenterna kräver mer och mer i utbyte mot sin trohet.

Det som kommer att märkas mer och mer är att reklamen nivelleras mellan utbudsreklam som mer och mer kommer att vara inriktad på den mest köpstarka gruppen: de äldre medan varumärkesreklamen kommer att byggas utifrån den grupp som man kan skapa en relation med – dvs. den yngre gruppen (MeWe).