Metros klagan på att Stockholm City skulle sysslat med prisdumpning på annonsplatser får inget medhåll från Konkurrensverket. Det som Metro och MTG är ute efter är Bonniers olika kombinationserbjudanden där annonsering kan köpas i både Stockholm City, DN och Expressen. (SvD)
Det känns som om MTG:s olika bolag mest gnäller nuförtiden. Metro är självklart oroade av att Stockholm City har tagit mycket marknadsandelar från Metro.
Världens dyraste varumärke (därmed inte mest värdefulla per se) är tunnhudade. För några dagar sedan skickade de ett “cease or desist” till en fansajt som länkade till den officiella Coke-sajten. En fansajt för, ja just det: Coca-Cola.
Nu har CC vänt lite och ber om ursäkt – men logotypen får fansajten inte använda. (SvD)
Självklart ska man vara noggrann med sitt varumärke men det är alltid en balansgång gentemot möjligheten att synas, i det här fallet väldigt gratis och positivt, för konsumenterna. Coca-Cola Companys agerande känns lite småaktigt…
Konsumentombudsmannen stämmer Metro för de två reklaminslag som de gjort för GB och för Svenska spel där annonserna var lika det redaktionella materialet. KO Karin Lindell förklarar:
“”Medier som säljer reklamplats på det här viset riskerar att tappa förtroende hos läsarna. Det är viktig med tydliga gränser mellan redaktionellt och kommersiellt innehåll i såväl press, radio som tv.”
(DN)
Märkligt uttalande från KO:
Läsarförtroendet är väl ändå mediernas eget problem – in Konsumentombudsmannens?
Att uttala sig om gränsdragningar inom media innebär att KO är inne och klampar på tryckfrihetens minerade område. Uttalandet är en stark politisk markering som borde oroa mer än kommersialisering av medierna.
I den nya rapporten “Att sälja en dröm” från Folkhälsoinstitutet visar att det inte finns några tecken på att spelreklam ökar spelmissbruket. De enda som har en tendens att påverkas är de som redan är missbrukare och försöker dra ner på spelandet.
Självklart – i god socialdemokratisk folkhemsanda och vetenskaplig ovilja att säga definitiva saker så sägs det också att det saknas forskning. (DN)
Synen att media är transparent och står fria från andra intressen har väl för länge sedan blivit endast en chimär men att medierna som system saknar vettiga kontrollorgan liksom en ovilja att tillåta kritik och insyn har mest setts som en borgerlig myt. Men nu börjar undersökningar visa att det finns mycket i övrigt att önska hos medierna och deras arbete med att skapa möjligheter till genomlysning. (DN och mymarkup.net)
Kampanjen i public service-tv som jämför SVT:s fria television med Berlousconis totala kontroll över italiensk TV.
“SVT måste få “sända inslag som tar ställning för svensk public service-television och dess oberoende i förhållande till statsmakterna”.
[…]eftersom filmerna använde ett reklamspråk kom de fram till att de inte stred mot kravet. Inslagen friades också när det gäller saklighet.”
(DN – Nyheter – Anmäld SVT-kampanj friad och Resumé och Dagens Media)
Och som ett brev på posten (inte Posten – de vet man inte om de kommer fram) kom ett uttalande från Mikael Söderlund där han “rasar” mot GRN:s beslut och anser att den helt enkelt blivit obsolet. Att såväl Jigenius som moderata Lena Adelsohn Liljeroth i nämnde gick emot beslutet verkar han missa. (Dagens Media, Resumé)
Marknadsdomstolen har förbjudit Tele 2 att använda “Live!”. Detta då MD anser att detta är ett inarbetat tjänstevarumärke för specifika tjänster från Vodafone. Det är Comviq Go Live! som nu får hitta på något nytt eller varje gång betala 400 000 i marknadsstörningsavgift. T2 får också lov att betala en halv miljon i rättegångskostnader. (Dagens Media)
Tommy Turner, senior vice president på Van Wagner Outdoor sätter fingret på problemet när det kommer till provokativ reklam:
“what one person thinks is edgy or hip and perfectly acceptable, others may view as suggestive to a fault or even offensive.”
Det är jeansmärket Plugg Jeans Co som fått en utomhusannons på Times Square stoppad. Bilden är edgy, en kvinna som tar ett rejält tag i närheten av en killes organ. Andrew Kirpalani VD på Andrews International som äger varumärket Plugg Jeans Co förklarar briefen till deras byrå M Media NYC:
“We wanted something exciting, something provocative, it doesn’t make sense otherwise to spend the money to be in Times Square.”
Boston Properties som äger husen där billboarden skulle sättas sa nej och diverse tidningar tackade nej till bilden som annons (Cosmo Girl var den enda tidning som accepterade annonsen).
M Media försöker nu att göra om bilden, utan att tappa bort spetsen. Plugg Jeans har en tagline som i sig själv är edgy: “Get used to it.” (Ad Age).
MTG och företaget 3 är nu i rätten och slåss om den immateriella rätten till att använda siffran 3. Tidigare har fr a 3 varit lite oblyga i sin kritik av Kinneviks Comviq och det är inte utan att det känns som om MTG till viss del ger igen för gammal ost. Plus att TV3:s logotyp består av en trea icke förty. (SvD)
Läs mer här.
Visserligen är det måndag men det är ju “söndag” och en del av Sverige (inte här i Dalarna) har riktigt risigt väder. Så jag slänger iväg en bonuspost med schyssta länkar:
Undrar du vilken musik som är till vilken (amerikansk) reklam? Kolla in Music from TV Commercials.
B3TA har samlat logotyper med viss fallenhet åt “falliskt” utseende: Phallic logo awards
Ett gäng med TV-spottar finns på Ad-Awards.
All reklam från Absolut du kan tänka dig. Bli inspirerad.
Underbara möbler med mycket lekfullhet hittar du hos kanadensiska Straight Line Designs
CK är inte kända för att lägga fingrarna emellan när det gäller reklametik. Media Awareness har gjort en genomgång och här finns papperet: Calvin Klein: A Case Study
Det är rena såpamanuset när diskussionen om Apotekets vara eller inte vara nu fått fart efter domen i EG-domstolen. Tyvärr är jag av olika anledningar förhindrad att mer i detalj gå in på det hela då det ligger nära ett av byråns projekt men man kan konstatera följande:
En enkel slutsats:
Ingen har en aning om någonting.
Det lilla japanska designerföretaget Edwin har stämt H&M efter att de valt att använda Elio Fiorucci som designer för sin sommarkollektion. Detta då Edwin äger varumärket Fiorucci. H&Ms försvar är att Elio Fiorucci ritar kläderna som privatperson.
Stämningen gäller bara den amerikanska marknaden. (DN via manolo.se)
H&M och Edwin har nått en förlikning och klädjätten drar tillbaka försäljningen av Fiorucci-designade kläder i USA.
Konstitutionsutskottet klandrar Socialdepartementets kampanj Flicka.org och då deras “uthängande” av chefredaktörerna på bland annat Veckorevyn och Aftonbladet.
KU anser att kampanjen inte är förenlig med tryck- och yttrandefriheterna. (Dagens Media)
Jag antar att fru Andnor och gänget bakom Flicka.org kommer att förklara att KU:s dom är “politisk”.
Övriga postningar om Flicka.org:
Ingen tittar på Big Brother, Mer flickor, Flicka.org go viral, Retusch – upprörande? och
En rejäl smäll fick de svenska mediaföretagen som sänder reklamfinansierad TV från England när Englands reklamkontrollerande organ förbjöd dem att sända reklam för spel och dobbel. (Dagens Media)
Surt sa räven.
Bråket mellan 3 och TV3 tar ny fart. Den här gången är det TV3 som tänker försöka smälla till telefonbolaget med en dom i tingsrätten. Trumfen som TV3 tänker spela ut är att 3 börjat att kalla sig “mediabolag” vilket, enligt TV3:s immaterialjurister, skulle vara en försvårande omständighet för 3.
Erik Hörnfeldt, informationschef på 3, tar det rätt lugnt:
“Vår åsikt är oförändrad. Vi tror att en överväldigande majoritet av svenska folket förstår skillnaden mellan en mobil och en tv-apparat. I den artikel som MTG tar som exempel säger jag också att mobilt innehåll är ett komplement till tv.”
(SvD)
Den svenska immateriella juridiken är en härva. Att försöka bringa reda i det är inte det allra mest lätta. PRV beslutar lite hur som helst, och ibland vet inte den ena vad den andra gör.
Diskursen mellan 3 och TV3 börjar mest att likna en varumärkesdokusåpa…
Konsumentombudsmannen har stämt AMF Pension för deras interaktiva reklamkampanj som är integrerad med deras reklamfilmer om att träffa sig själv i framtiden. Det är möjligheten att “ringa till sig själv” och på det sättet få reda på saker om sin egen framtid. Ställföreträdande KO menar att:
“Det är särskilt illa att det tar så lång tid innan man får reda på vad syftet med samtalet är och vem det kommer ifrån.”
(DN)
Bruce Springsteens senaste platta kommer inte att säljas på Starbucks. När det visade sig att Bruckans kommande platta skulle få en explicit lyrics-tag och att låten Reno innehåller explicita berättelser om prostituerade. Enligt Starbucks ordförande Ken Lombard menar dock att texterna bara var en faktor av många som gjorde att de tog beslutet att nobba “Devils & Dust”. (adfreak och Yahoo! News)
En reklamspot som blivit stoppad av kanadensisk TV: Come As You Are. Den är rätt kul faktiskt. (via AdLand)
En debattartikel som ett gäng media-, mode och nöjeskvinnor skrev den 29/4 får ett beigt svar från ansvariga ministrar. Emma Hamberg, Emma Wiklund, Linda Västrik, Karin Björkegren, Ann Söderlund, Ciléne Andréhn, Johanna Westman, Sarah Sheppard, Rebecka Edgren, Emi Gunér och Annika Jankell begär att Sverige ska följa FN:s barnkonvention skydda barn mot medier som kan vara skadliga för dem. De vill att ämnet Mediakunskap ska införas i skolorna från klass ett. Deras argument är att medierna finns överallt och styr Sverige. De anser också att Livskunskap ska vara ett ämne i skolorna från klass ett. Det är lika viktigt som matematik. Minst. Till slut vill de se en ungdomsombudsman.
Deras kritik handlar om en stark kritik mot de medier som många av de själva varit aktiva i.
Berit Andnor, Ibrahim Baylan och Lena Hallengren svarar på kritiken mot regeringen på SvDs Dagens Brännpunkt. Deras svar handlar om att de inte vill eller kan gå in och styra det journalistiska innehållet men regeringen ska stimulera debatt och dialog om mediasamhället. Ministrarna menar att mediakunskapen redan finns inskriven i läroplanen och att de tagit sig an frågan genom Flicka.org-projektet. De menar att göra livskunskap som ett ämne skulle vara ett steg tillbaka eftersom temat ska återkomma i alla ämnen genom att värdegrundsutveckling ska genomsyra alla ämnen. Och ministrarna avslutar med att dissa ungdomsombudsmanstanken – barnombudsmannen ska tillvarata barns rättigheter upp till 18 år och Ungdomsstyrelsen finns. Debattartikeln avslutas med den nästintill programmatiska “sanningen”:
“Vi delar åsikten att det behövs motkrafter till de mediala bilderna av hur tjejer och killar framställs. Vi känner oro över sexualiseringen av det offentliga rummet och vilken påverkan det har på våra barn och ungdomar.” Continue reading
MQ har blivit förvånade över reaktionen mot de annonser i senaste kampanjen där homosexuella par figurerar. Joakim Holmstrand på MQ förklarar sin förvåning:
“Jag är förvånad över att människor tycker på det här viset och att de tror att de har rätt att vara så aggressiva. Vi vill bidra till mångfald, det är essensen i våra kampanjer.”
Joakim Holmstrand menar också att de var “först” och får ta smällen av homofoberna. (Dagens Media)
Om MQ och deras byrå Micael Bindefeld/Catt & Co inte fattat vad som skulle komma är de mer än lovligt off. Å andra sidan är “Bindefeld” inte något annat än en PR-byrå – och det här är jävligt bra PR. MQ behöver inte annonsera sin utgångspunkt om mångfald och frihet. De får det med hjälp av små homofobiska dumskallar. Det är bara att tacka och ta emot…
Stilguidebloggen Manolo tar upp MQ-kampanjen och anser att det hela är osmakligt.
Det är inte först och främst bilden av ett homosexuellt par som upprör sajten utan att MQ använder mailen som de fått från homofober för att skapa PR.
“Det finns förvisso en möjlighet att MQ totalt missuppfattat sin roll som prånglande klädjätte och tror att man med lite varma tankar och några annonser kan förändra förlegade attityder, men det känns mindre troligt. Annonsen är inget annat än ett pr-trick och att hävda att intentionerna är att beröra är rent patetiskt.
MQ vet precis vad de gör och har uppenbarligen lyckats eftersom de fått några uppretade homofober att dansa efter deras pipa. Det faktum att man går ut i media och berättar om “hatmailen” ställer knappast MQ i en bättre dager. Om intentionen verkligen var att avdramatisera har man misslyckats fatalt, men så är nog som sagt inte fallet.”
Va? Om man gör båda sakerna på samma gång – är det fel? Anser Manolo att allt som görs måste antingen vara PR eller god intention? Uppenbarligen anser Manolo att Benettons kampanjer också konstant är osmakliga eftersom de hela tiden bygger på att bryta mot fördomarna.