Category Archives: Legal&Ethics

Charlotta gör en halv pudel

Veckan största diskussion måste ha varit om Veckorevyns utlottning av läppförstoring i samband med deras sjuttioårsjubileum. Efter stor press – där bland annat blogosfären fungerat likt ett traditionellt mediadrev (kolla själva – några axplock: Hedgehog in a storm, Ida, Linda, Ebbs, liksom Media Culpa som dock tar en lite mer modifierad position.) valde Veckorevyns chefredaktör Charlotta Gustafsson att göra en halvpudel trippelaxel i sidled. Saken har tagit upp i nyhetssändning, soffprogram och fan och hans moster.

Jag själv blir inte upprörd. Veckorevyn är en kommersiell produkt som lever på att ge konsumenten vad konsumenten vill ha. Inte att utbilda i politisk korrekthet. Som marknadsförare har jag svårt att tycka att VR egentligen gör något fel – men jag tycker det halva pudel-stuntet som Charlotta valde att göra är märkligt.
Kan ingen lära den kvinnan PR?

Ett rökigt slag i luften

Det blir framöver en än mer striktare lagstiftning runt reklam för tobak. Det har folkhälsominister Morgan Johansson förklarat vara i riktning med WHO:s riktlinjer och diverse EU-direktiv.

Det blir därmed förbjudet att göra reklam för tobak utomhus eller i försäljningsställets skyltfönster. Endast “diskret” tobaksreklam får förekomma och då endast inne i själva butiken.

Beslutet beräknas bli taget av riksdagen i maj och den första juli träder i sådana fall lagen i kraft. (Ekot)

Det är nästan skrattretande hur folkhälsoministern och hans medlöpare fäktar med väderkvarnar. Utomhusreklamen för tobak är knappast ens synlig nu och att detta skulle skapa ett behov av att röka är fullständigt horribelt. Reklam för tobak sker inte via några “vanliga” media utan genom sponsring och produktplacering. Problemet för folkhälsoministern är att detta är nästintill omöjligt att komma åt. Bättre vore att se till att lagen om förbud mot tobaksinköp för unga under 18 faktiskt följs. Som det är nu pysslar regeringen med pappertigersproduktion.

Sju sekunder

Det är inte Magnus Uggla som lyckats hålla igen ytterligare tre sekunder utan det är TV4 som visat för mycket reklam – sju sekunder för mycket på en hel kväll.

I juni, i samband med EM-matchen mellan Sverige och Danmark, ska TV4 sänt allt som allt sju sekunder för mycket reklam. Mellan klockan 21-22 var det sex sekunder för mycket och mellan 22-23 en sekund för mycket. Därmed har de, enligt GRN, brutit mot Radio- och TV-lagen. Men brottet räknas som ringa och därmed slipper TV4 straffavgift. (journalisten.se)

Någon har suttit och klockat reklamen och sedan anmält till GRN som sedan satt sig med tidtagarur och klockat reklamen i efterhand. Man hoppas ju att de senare har använt tidskod istället för att manuellt klockat det hela.
Intressant är vad dessa sju sekunder faktiskt kostat i arbetstid?

Gustavus i blåsväder

Tobaksjätten Swedish Match vann i Marknadsdomstolen. en delseger mot Gallaher som saluför Gustavus-snuset. Bland annat kostar det Gallaher 2,2 miljoner i rättegångskostnader.

Gallaher måste också förändra sina dosor så att de inte i marknadsföringen är alltför lika SMs.

Däremot får Gustavus fortsätta att kalla sina olika produkter för 1:a kvalité och Original. (DN)

Essä om design och lurifaxeri

Marissa Kraxberger skriver om problemet med att vara designer och delta i omskapandet av människors världsbilder. Hon är kritisk till vad hon menar

“…our society is almost more receptive to exaggerated stories than actually hearing the facts. We want the evocative images and drama, truth doesn’t seem to sell as well. Why is that? Before we know it the news channels are just going to be another version of Entertainment Tonight.”

Som designer ser hon ett stort problem i att avgöra när man ska använda sanningen och när man kan låta den stå tillbaka för själva “designen”.

“If society’s beliefs stem from what they read every day in the newspaper, what they watch on the news, or listen to on the radio, then we as creatives–designers, writers, art directors, and photographers–are essentially creating what their beliefs are based on.”

(Speak Up)

Ad-busting i tunnelbanan

“Vi är stolta men ännu inte helt nöjda. Än finns det folk att kasta ut.”

På baksidan av vanliga annonser har AFA klistrat upp affischer som kritiserar SL, Connex och en hel del statliga verk.

Affischerna är riktig adbusting – gjorda utifrån SLs vanliga standardmall. Både SL och Connex är upprörda över tilltaget som i efterhand nätverket AFA erkänt sig vara ansvariga för. (DN – Reklamkupp mot SL i tunnelbanan och DN – Afa ansvarigt för kuppen mot SL)

Det regnar klander [obs – ironivarning]

Vårens första regn av klander och frianden för medierna har kommit:

“Kalsongbilden” friades av PON:s majoritet eftersom allmänintresset vägde högre än Tony Olssons personliga integritet.

Allmänheten har alltså ett intresse av att se att även kända brottslingar har gröna y-front med bromsspår.

Aftonbladet får på tafsen av PON för ett fel i en förstasidesrubrik. Det var en pir som kungens vän byggde på Solliden – inte en villa.

Rätt ska vara rätt. Rubben handlade om att vännen till kungen byggde skiten svart. Men det kanske är skillnad på svarta pirar och svarta villor?

Aftonbladet blev friade av PON för deras kampanj mot Svenska kyrkan. Argumentet från PON var att de bara prövar anmälningar från enskilda som själva drabbas av felaktigheter i media.

Det var en präst som anmält AB. Antar att han som många andra missuppfattat det här med ämbetet och tror sig vara kyrkan.

Länstidningen i Östersund skrev om en man som “slagit barnen i mammans åsyn” i samma artikel där de berättade att samma man hade friats av hovrätten från anklagelserna att ha misshandlat sin hustru. Mannen ansåg att han blivit dömd i artikeln.

jadajadajada

Robert Ullmin på Kvällsposten får kritik av Yrkesetiska nämnden. Ullmin lurade en före detta fru till en för svindel misstänkt fd lokalpolitiker. Hon förstod inte att de uppgifter som hon berättade för Ullmin skulle bli använda i en artikel.

Finns det inte någon nämnd där man kan använda korkade exfruar?

(Övriga anmälningar, frianden och klander finns hos PO-PON.

H&M sveper in Flatironbuilding

H&M har en jättevepa uppe på Manhattans Flatironbyggnad. Som Towleroad kallar det: Classic New York Advertecture. Det här är vad som skulle hända om Christo och Jeanne-Claude skulle göra reklam. (via Är Isen Hal? Sanda.)

En sk “citizen activist” har anmält jättevepan och verkar få rätt.

Department of Buildings i New York menade att H&Ms vepa bröt mot stadens förordningar på nio sätt:

The Department of Buildings issued nine violations for the illegal
advertising banner recently placed on the apex of the historic Flatiron
Building at Madison Square today.
1. Failure to comply with filed plans. Plans called for a 4-foot high shed and they built it to 8 feet in order to accommodate the Citigroup ad.
2. Sign on surface area is too large.
3. Prohibited advertising sign.
4. Installing advertising sign without a permit.
For the immense sign on the scaffolding:
5. Sign creates hazardous wind load.
6. Prohibited advertising sign on scaffold.
7. Sign exceeds the 40-foot height limit.
8. Surface area for the sign is too large.
9. Failure to get permit from Buildings Department.

Kolla in storleken på vepan här. (via AdPulp)

Oops, we did it again.
Jag förstår det inte – varför ser de inte till att ha giltiga tillstånd? Å andra sidan – jag gissar att H&M räknar med att klara sig ur detta med rätt låg grad av publicitet men en hög grad av top-of-the-brand-mind för New York-borna.

ERK fällde Dressmans långa

Dressmanns omdiskuterade underklädesreklam med en naken kvinna har fällts av ERK, men bara den långa versionen. Utomhus, print och de korta versionerna av filmen friades däremot. Kampanjen har det nya rekordet i antal anmälningar.

”reklamen har givits en påtaglig sexuell laddning som går utöver vad som normalt förekommer i underklädesreklam”.

Jan Fager på ERK menar att det var ett komplicerat fall och många diskussioner har förts inom kommitén. (SvD och Resumé)

Tidigare postningar i ämnet finns på Researcher » Dressmann plussar på och Researcher » Dressed for some sex.

Aftonbladet returnerar Lotteriinspektionens smällar

Den pågående diskussionen mellan fr a Aftonbladet och statens Lotteriinspektion har gått in i en ytterligare rond. Nu vill Lotterinspektionen förbjuda AB att publicera oddsinformation från utländska spelbolag. Samma bolag som inspektionen förbjudit annonser från i svensk media: Ladbrokes, Unibet och Expekt.

Anders Gedin, ansvarig utgivare för Aftonbladet, menar att det hela är ytterligare ett exempel på statens försök att strama åt tryckfriheten. Oddsinformationen ser Gedin som publicistiskt intressant och inte av kommersiella skäl.

“…lotteriinspektionen anser uppenbarligen att lotterilagen är viktigare är tryckfrihetsförordningen, som faktiskt är en grundlag.”

Gedin menar att det finns ett antal oroande tecken på hur myndigheterna stänger medierna ute från information: förbudet mot att få ut passbilder (argumentet handlade om att nynazister och enprocentarorganisationer använde passbilderna för att förfölja personer) och polisens vägran att lämna ut listorna över saknade i samband med tsunamikatastrofen (argumentet var skydd för de skyddades tillgångar). (Aftonbladet)

Vigs pratar bredvid mun

Det är knappast någon hemlighet att en stor del av reklam- och mediabranschen har svårt för Viggo Cavling som chefredaktör för det största branschorganet Resumé. Nu har han råkat prata lite bredvid mun i sin dagbok:

Ringde Dominika för att få höra mer om när vi ska åka till Marocko med Carolina Gynning och lansera en sexdryck, men hon svarade inte.

(Resumé)

Det börjar bli pinsamt. Nexcite och Mafioso PR har fått oerhört mycket plats i Resumé. Utan att skämmas berättar Viggo C att han är kompis med Dominika P. som driver Mafioso PR. Det börjar onekligen dofta lite unket om Resumé. Branschens egen tidning är inte objektiv utan driver en PR-kampanj. För en produkt som knappast kan ses som helt rumsren. Nä, du Vigs. Dags att tacka för sig – det börjar bli riktigt pinsamt det här.

Tidigare postningar: Researcher » Så ska en (sex) slipsten dras, Researcher » Nexcite wanna sex you up och Researcher » Sexigare om du dricker.

Eva är en Pralin. Det struntar Dalarnas tidningar i.

I helgen fick vi som prenumerar på någon av Dalarnas Tidningars olika lokaleditioner också en helgbilaga med namnet Pralin. Den innehöll en lättsmält mix av feature och kolumner – bland annat en krönika av min kamrat Niklas Darke, mest känd för att ha startat Sveriges första “stalker”-blog “Var är Greider?”.

Problemet är att frilansjournalisten Eva Anderssons företag också heter Pralin. Och det sedan mer än två och ett halvt år. Pär Fagerström, vd för Dalarnas tidningar anser att de inte gjort något fel:

“- Pralin är att helt enkelt ett bra namn. Bilagan ska uppfattas som en god bit till helgen. Vi har kollat med vår advokat. Vår uppfattning är att det inte är ett varumärkesintrång eftersom den enskilda firman är registrerad i Stockholms län.”

(Dagens Media)

Eva Andersson, som är copywriter och skribent för såväl rikstäckande som internationella tidningar (och en av mina lärare på Berghs SoC) berättar i ett mail att det är en lång historia där hon känner sig som en liten David gentemot jätte-Goliatföretaget Dalatid. Bland annat har Dalarnas Tidningar plockat in advokater tidigt liksom försökt göra en överenskommelse med Eva, att hon skulle ge sitt medgivande – trots att PRV svårligen kan ge Dalatid rätt att skydda namnet på grund av risken för sammanblandning – även om Eva skulle ge sitt medgivande.

Petra Bjernulf på Dalatid har startat en enskild firma med namnet Pralin som ska jobba med tidningsproduktion, vilket innebär att namnet anses skyddat i den region som helgbladet kommer ut (Dalarna).

Tidsspann och antal arbetsgivare borde innebära att frilansjournalisten Eva Anderssons Pralin borde räknas som rejält inarbetat. Trots detta verkar Dalarnas Tidningar ta strid för att fortsätta att använda namnet oavsett vad PRV sagt och oavsett vilka argument Eva anför.

Man anar att Dalarnas tidningar räknar med att kunna köra över Eva med sin storlek. Att fortsätta med namnet Pralin, trots att PRV uttalat att de aldrig kommer att kunna skydda namnet, innebär att de verkar handla i vad som kallas “ond tro” – de vet att de gör fel men gör det ändå.
Samtidigt är det inte något nytt att kontakter med PRV har en viss likhet med att spela på Lotto – fråga två olika handläggare och du får två olika svar. Trots det har jag svårt att se meningen med att göra det som Dalatid gör – så bra är inte namnet Pralin för en weekend-edition fylld med feature-artiklar. Själv tyckte jag att namnet kändes lite krystat redan när annonseringen började i Borlänge Tidning för någon månad sedan. Att som Fagerström mena att det är ett så pass bra namn gör mig lite beklämd. Nej, det är inte det för en tidning som kanske vill lyfta ett rätt trist varumärke: Dalarnas Tidningar.
Och efter deras ignoranta handlande mot Eva så smakar det illa om Pralin(en) från Dalarnas Tidningar.

3 fälls för Comviq-travestin

Telekomföretaget 3 får på pälsen av Marknadsetiska rådet för förra sommarens travestier på Comviqs “lille Bill”-annonser.

“MER anser dock inte att annonsen har samma humoristiska anslag som Tele2:s reklamkoncept. Dessutom kan man inte utgå från att alla som ser Tres annons känner till Tele2:s reklam.”

Anmälan till MER är gjort av både Föreningen för kortväxta och Konsumentombudsmannen. (Resumé)

Tidigare artiklar hittar du Tele2.Comviq, attackeras av 3, Kampen den går vidare och Småväxt kritik.

[plats för Pagrotskyskämt].

TV-reklamen öppnas för barn

Förbudet mot reklam inriktad mot barn tas bort i samband med EU:s förändring av konsumentskyddet. Fast… det tar ett tag. Beslutet träder i kraft först år 2013. (Sveriges Radio – Ekot)

Det känns som en rätt tandlös lag och att den svenska konsumentministern upprörs visar hennes fullständiga frånvaro av någon som helst omvärldskunskap. Finns det ens vad vi idag tänker som TV-reklam kvar 2013? Antagligen inte.

Kinesisk läkemedelsreklam vild och västerländsk

Kinas ekonomiska boom har också påverkat reklamen, och eftersom det inte funnits uppbyggda kontrollorgan för marknadsföring har reklamen fått växa vilt, utan etiska och faktamässiga gränsdragningar.

“opinion the community medical service system should be built up and strengthened, “so that patients can get advice from community doctors, instead of these medical ads.”

Nu börjar konsumenter att reagera på att mycket reklam för läkemedel och medicinska ingrepp inte stämmer överens med verkligheten och ett försök att skapa gränsdragningar görs. (Xinhua)

Nycomed fälls för diss av Ipren

I en av de sju reklamfilmerna à la Telia-såpa funderar dottern i familjen varför människor köper Ipren när det finns samma verksamma substans i Ibuprofen men att den senare är billigare.

Pfizer har anmält filmen till IGM (Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman) som i sin tur går på Pfizers linje och menar att Nycomeds reklam framställer en konkurrent i ofördelaktig dager.

Nycomed tar anmälan som att Pfizer börjat att ta konkurrensen på allvar eftersom man använt jämförelsen mellan Ibuprofen och Ipren sedan flera år. Nycomed väljer dock att dra tillbaka reklamfilmen tills de bestämt sig om de ska överklaga. (Dagens Media)

(Manus och planering för reklamfilmerna är gjorda inhouse med hjälp av Jaxwall. Detta efter att Nycomed brutit samarbetet med sin byrå Thörn & Täckström)

Arlanda är (inte) en plats

Arlanda flygplats ägare Luftfartsverket anser sig inte vara en plats utan ett varumärke. I samband med att Pingstkyrkan i Märsta bytte sitt namn till Arlanda Harvest Center (sic!) anser flygplatsen att det är dags att sätta stopp för användandet av namnet i sammanhang som inte har med flygplatsen att göra. Daniel Spitich, varumärkeschef på Luftfartsverket ser det som självklart:

“– Vi håller koll eftersom vi vill stärka varumärket och att det ska förknippas med oss som jobbar här driver flygplatsen och inte sådana verksamheter som inte ligger på flygplatsen rent fysiskt och definitivt inte har med vår verksamhet att göra.”

Rolf Nilsson på företaget Arlanda VVS är förbannad:

“– Arlanda är känt i hela Sverige, varenda människa vet vart Arlanda ligger, Jag förstår inte varför man bråkar om detta. Tycker man namnet är bra och passar så tycker jag att det är bra för alla företagare och för Arlanda som flygplats också.”

(Ekot)

Ett bra exempel på hur varumärkestänkandet pedagogiskt inte gått genom folklagren. Och frågan är ju också om Arlanda är en geografisk plats eller specifikt namn för flygplatsen. Enligt varumärkesregleringar är en geografisk plats möjlig att använda om företaget är aktivt på den platsen. Om det inte är en plats – då är Arlanda VVS och Pingstvännerna stekta.