Category Archives: Brands

Brandstretching igen

Nytt exempel på brandstretching: Fiat börjar att sälja mobiltelefoner under sitt varumärke. (italiaspeed.com och Beta Alfa 2.0)

Inte så märkligt val iofs: bilar och mobiltelefoner har en viss koppling med varandra men jag kan ändå fundera varför så många bilmärken ((Min tidigare postning om detta. Ytterligare en postning om det.)) väljer att brandstretcha eller låta företag använda såväl varumärke som grafisk profil? Jag kan se två möjligheter:

  • Varumärkena behöver en högre grad av imagemedvetenhet. Och framförallt bland unga nya blivande bilägare.
  • De har riktigt usel ekonomi och har fått en bra deal.

Lila är kaffe

Löfbergs Lila väljer att inte kräva att Färjestad har lila matchtröjor. Detta av rädsla för att den lila kulören (som Löfbergs Lila har lyckats att skydda) kan komma att kopplas mer till hockey än till kaffe. Kathrine Löfberg, marknadschef på Löfberg, förklarar:

Vi har gemensamt kommit fram till att det är viktigt att vi nu utvecklar våra varumärken var för sig. Vi måste värna om att folk fortsätter att förknippa lila med kaffe och inte med hockey.

(Supermarket)

Över(l)ilat beslut sannerligen. Lite för enkelt tänkt av Löfbergs som härmed tappar sin starkaste profilering av sin färg. Ungefär som att Kexchoklad skulle bli rädda för att rutmönstret blir synonymt med utförsåkning…

Varumärket allt viktigare

De tre VD:arna Marie Ehrling på Telia, Jesper Kärrbrink på Svenska Spel och Magnus Böcker på OMX är vid en paneldiskussion på Stockholm Media Week överens om att varumärket är viktigare och viktigare. Varumärkes- och övergripande kommunikationsstrategiska frågor hör hemma högst upp i ledningen enligt dem eftersom det är centralt både i medgång och motgång.

Man kan sammanfatta deras åsikter enligt följande:

  • Kommunikationsdirektörer och liknande bör sitta i ledningsgruppen.
  • Varumärket måste kommuniceras rätt av alla direktörer, både internt såväl som externt.
  • Reklamen som sådan ska skötas av de som kan det – inte av ledningsgruppen.

(N24.se)

Det är intressant eftersom det bara för något år sedan hissades varningsflagg att de personer i företagen som skötte kommunikationen började att bli utpetade ur ledningsgrupperna. Uppenbarligen kan det hänga ihop med konjunkturen, låg konjunktur har hittills gjort att marknadskommunikation och varumärken fått stå tillbaka för rent finansiella frågor medan en högre konjunktur har gett utrymme för “mjuka frågor” som varumärken och marknadskommunikation.
Antagligen handlar det också om att det finns en ny grupp av VD:ar i företagen som på ett annat sätt förstår frågor om varumärken och kommunikation mer än VD:ar från den “teknokratiska generationen”. Och att vi som jobbar med varumärkesfrågor äntligen lärt oss att kommunicera den vikt som det har att bygga och vårda varumärket.
Det man kan hoppas på är att det, i samband med nästa lågkonjunktur, fortfarande tänks på varumärken på grund av ovanstående faktorer. Det man sett är ändå att varumärken som vågat satsa på att bygga och vårda sin image även under en lågkonjunktur.

Mer om Kärrbrink och de andras åsikter finns hos Dagens Media

KO biter i gräset

Marknadsdomstolen har gett KO på tafsen i samband med deras försök att sätta dit Eurocards reklam. KO, vana att faktiskt vinna, är inte lite irriterade. Ställföreträdande KO Marianne Åbyhammar förklarar frankt att Marknadsdomstolen har missuppfattat alltihop. (Supermarket)

VISA å sin sida ser till att utveckla sin marknadsföring och sitt varumärke till att vara ett finansiellt instrument:

Under de senaste åren har vårt affärsområde breddats ordentligt. Tidigare var vi helt enkelt ett kontokort för konsumenter och internationellt var vi främst ett kreditkort. Idag är debitkort [dvs betalkort] och andra förbetalda produkter, kommersiella lösningar och identifieringstjänster en stor del av vår verksamhet”, säger Christopher Rodrigues, VD för Visa International. “Vi behöver utveckla hur vårt varumärke används. Konsumenter och handeln ska kunna skilja på olika Visaprodukter och tjänster, samtidigt som förtroendet för att Visa möjliggör effektiva och säkra betalningar över hela världen består. Vi använder också det här tillfället till att uppdatera logon.

(Newsdesk).

Speak Up har en stor samling VISA-kort som mycket visar på den utveckling som skett inom kreditmarknaden och runt varumärket.

Amex har också startat ett antal varumärkessamarbeten i Sverige. Detta är ett sätt att försöka rida på den utveckling som nu sker i Sverige, cirka tjugo år efter USA: folk börjar att använda sina betalkort mycket mer och även skaffa sig kreditkort. Enligt Martin Odell på Nordisk Media Analys har Amex en bra spridning fr a i Stockholm och deras varumärkeskännedom har ökat markant de senaste åren – de är ett premiumalternativ i konsumenternas ögon. Men fortfarande har de två saker att kämpa emot: rädslan att skuldsätta sig respektive att Amex inte är samma statussymbol som i USA. (SvD)

Konsumentombudsmannen visar med eftertryck den lätt vridna syn som staten helt uppenbart har på reklam: att den påverkar jättemycket eftersom svenskar inte kan tänka själva. Det finns inget annat sätt att tolka många av KO:s uttalanden och det här är flagrant. Det som KO missar är det som VISA insett – konsumenter vill ha ett kort med många funktioner. Eller flera kort men med enkelhet och transparens när det gäller användandet. Dock är svensken ofta influerad av den negativa reklamsyn som svenska staten och svensk media ofta kommunicerar vilket gör att det är svårt för ett bolag som Amex att faktiskt förklara fördelarna med ett premiumkort. Den svenska måttfullheten och Jantelagen gör att det är brackigt att flasha med sitt Amex och fortfarande har svensken en svårartad schizofreni när det gäller just ekonomi och pengar.

Kontrollen ligger hos konsumenten

Viktigt att tänka på för varumärkesbyggare och pr-personer som försöker att bygga buzz:

control is moving from institutions to communities and the power in communities belong to the people who reside in them.

(Naked Conversations via Blogrelation del.icio.us)

Det är antagligen det här som är svårt för företag när det kommer till att jobba med WOM och bloggar – att relationerna inte kan kontrolleras av företaget. Det innebär flera saker:

  • att man som företag måste tro på sitt varumärkes styrka i förhållande till konsumenterna
  • att hela tiden skapa dialog med konsumenter och personer som fungerar som influenser till konsumenter
  • att företaget måste vara mer transparent i alla led
  • .

H&M pressar gränserna

H&Ms nästa satsning på engångskollektion och samarbete med världskända designers (no frills) handlar om att ytterligare gå mot framkanten av modets stora. Om Lagerfeld var ett “säkert” kort och Stella-kollektionen byggde på en sorts mainstreamadoption av kläddesign så känns valet av Victor & Rolf som rätt modigt. Det handlar nu om att H&M också blir intressant för “early adopters” inom modesvängen. (Supermarket)

Apple vs. Apple

Apple klarade sig i slutänden. Beatles och deras skivbolag Apple förlorade stämningen för varumärkesintrång. Det hela började för flera år sedan då skivbolaget ansåg att datortillverkaren inkräktade på deras varumärke. Det hela blev till en överenskommelse att Apple inte skulle arbeta inom musikbranschen. I och med iPod och sen iTunes menade Beatles jurister att överenskommelsen brutits. Domstolen menade att eftersom Beatles bolag arbetar inom musikskapande medan Apple arbetar med hårdvara respektive försäljning av musik så finns ingen intressekonflikt. (BBC News)

En underlig undersökning

ISI Wissings mätning av svenska varumärken bland tusen svenskar är en intressant värdemätare – även om jag kan tycka att utfallet är väl förvånande:

  1. Yes
  2. Lego
  3. Orrefors
  4. GB Glace
  5. Kosta Boda
  6. Alvedon
  7. Helly hansen
  8. Svinto
  9. Höganäs Keramik
  10. Duracell

Helt klart ett antal förvånande svar. Svinto? Och Helly Hansen? Hur ser det ut med nöjda kunder? En rätt annorlunda lista:

  1. Lejonet och Björnen
  2. Rolex
  3. Yes
  4. Lego
  5. Orrefors
  6. Häagen-Dazs
  7. Royal Copenhagen
  8. Rosenthal
  9. KostaBoda
  10. Certina

Det som är markant i den senare listan är att nöjda kunder är direkt kopplat till kostnaden för produkten (om man bortser från Lejonet & Björnen, Yes och Lego). Wissings menar också att det inte finns en direkt koppling mellan mängden media satsad på reklam och var de placerar sig men att den som sett reklamen har en klart mer positiv inställning till varumärket. Vilket därmed borde innebära att det logiskt är bättre att satsa mycket på reklam…

Jag är böjd att hålla med signaturen Ehrm:

Någonting är garanterat fel på den här mätningen. Hur i hela fridens namn kan Höganäs Keramik placera sig på den här listan. Vad har de gjort för fel på mätningen kan man fråga sig? Vart är Coca Cola, Levi´s, Pepsi, Lee, Diesel, Ferrari, Lamborghini, Mercedes, BMW, Volvo, Ericsson o.s.v. Hela undersökningen känns som en stor defekt. Knappast det som behövs för att väcka förtroende till undersökningsbranschen.

(N24.se)

Varumärken som kapats

Globaliseringen gör varumärkesskyddet komplicerat. Varumärkeskapning blir vanligare och vanligare. Ryssland och Kina är framförallt de marknader där inarbetade varumärken ofta uppkommer i helt andra konstellationer. Ett exempel är det ryska H&M International som anser att de var först på ryska marknaden.

Dock har även ryska och kinesiska myndigheter börjat att inse att den immateriella juridiken måste ses över för att uppehålla goda relationer globalt. (N24.se)

Kan snus bli premium?

null

Swedish Match har valt att både gå i budgetvarianter av snus men också vågat satsa på ett premiumsnus: Onyx. Det är en snygg ask och upplevelsen när man öppnar den är helt annorlunda – det är snyggt ordnade, svarta bitar i en annorlunda, trekantig form. Doften har en dragning av citrus och det känns inte alls som den vanliga snusdoften som till och med jag kan tycka är lite otäck.

Målgruppen är en grupp som förut antagligen rökte – kan tänka mig att det är de personer som förr feströkte och då köpte kanske en cigarr eller schyssta cigaretter. Swedish Match själva har valt att använda Paal Fure för att förklara varför man släppt ett “lyxsnus”. Han skapar sig ett nytt ord -som i sig är lite motsägelsefullt: “massexklusivitetstrend” och förklarar att

Massexklusivitet är en trend där mer sofistikerade premiumprodukter görs tillgängliga för en bred publik. Inom många kategorier där det tidigare inte funnits utpräglade premiumprodukter skapas det nu lyxigare varor.

Han jämför Onyx med saker som färsk juice, No-frills chic hos H&M och iPoden. (Trendexpert om General Onyx och di.se)

Japp. Det är ett jävligt bra snus. Men Paal Fure känns lite väl långt ute i myllan när det gäller sitt försök att skapa en trend i det här. Ja: det är en stark trend där design differentierar varumärken och produkter, ja: det finns en stark lyxtrend. Men att säga att något är exklusivt och samtidigt i en massmarknad funkar inte. iPod är inte lyx utan design. Färskpressad juice har inte med lyx att göra utan ett sökande efter kvalitet och No-frills chic-trenden bygger på just exklusivitet och att skapa buzz runt produkterna. General Onyx kommer aldrig att bli en storsäljare, men däremot kommer det antagligen fungera som ett premiumsnus som köps i vissa situationer. Själv kan jag tänka mig det på en fest, istället för cigarrerna sätter man fram de snygga dosorna.

Det gick bra

IKEA försökte redan på sjuttiotalet att öppna butiker i Japan men fick lov att inse att japanerna hade för höga krav som dåtidens IKEA inte kunde leva upp till. Idag är både japaner och IKEA mer synkroniserade vilket öppnandet av företagets första butik i Japan visar. 35 000 besökare första dagen i butiken i Funabashi och som IKEAs Japanchef Tommy Kullberg säger besökarna hängav sig åt “seriös shopping”. (di.se). Reklamen för öppnandet har varit annorlunda, med uppbyggda showrooms utomhus.

Vodafone blir Telenor

Diskussioner har pågått under en längre tid men nu är det klart – och kampanjen har släppts med taglinen: “Vodafone blir Telenor och allt rött blir blått”. Det svårt förlustdrabbade Vodafone har alltså till slut fått bita i gräset. Det är de vanliga medierna som väljs och kampanjen ska kommunicera bytet av varumärke.

Telenor positionerar sig som operatören för de lite mer krävande kunderna som värdesätter service. Kärnmålgruppen finns i åldern 25-44 år.

(Dagens Media)

Mass customization

Fler och fler produkter ger konsumenten möjlighet att välja sin individuella smak/utseende. Mass customization bygger på den genomgripande individualistiska trenden som i princip tar död på alla trender som försöker att kollektivisera en persons utseende, smak och upplevelse. Peter Davidson (via PSFK) menar, utifrån att företaget Ipifini skapat en teknik för att välja vilken sorts läsk man vill ha – men bara behöva köpa en flaska, att:

The 20th century was all about standardization, the 21st century will be all about user customization.

Det hela är knappast en ny tanke – Joseph Pine har skrivit mycket om det, vilket också förklarar att så många olika märken klarar sig. Ett exempel: jeans. Det finns en stor mängd jeansmärken numera och de flesta klarar sig riktigt bra eftersom de inte längre behöver oroa sig att själva varumärket ska tappa i värde, om de ser till att skapa kläder som stämmer överens med målgruppens smakriktning(ar). Ett annat exempel är sneakers, som som köparen själv kan välja look på genom att skon kommer med en mängd färger som kunden sedan kan måla på (Adidas Adicolor-kampanj), eller Nikes ID-kampanj där konsumenten kan välja hur skon ska se ut online och sedan få en helt unik sko (fler skocustomizations hittar du hos JC Report).

Det handlar inte längre om att bara välja delar av något – eller färdiga koncept utan att skapa sin alldeles egna stil, oavsett om det handlar om kläder, inredning eller teknik. Fler exempel hittar du på Core77

Mest värdefulla varumärken

Financial Times har listat ((Utgångspunkten är potential till intjäning.)) världens mest värdefulla varumärken. Microsoft är inte oväntat etta men efter GE och Coca Cola kommer China Mobile som räknas bli en riktig kassako för sina ägare. På 67:e plats hamnar H&M och 69:a ligger IKEA. De båda ligger före såväl VW som före Siemens och Rolex. (Supermarket)

Att lista varumärken är alltid en grannlaga uppgift – allt beror på vilket perspektiv man väljer. Financial Times och Millward Brown Optimor har valt framtida intjäningspotential, vilket de anser vara ett säkert mått på varumärkets värde. Samtidigt finns det hela tiden andra faktorer som måste vägas in för att de facto kunna säga något om ett varumärkes värde.
Om jag får tid över någon gång (haha, den var kul!) så skulle ett sätt vara att vikta alla undersökningar mot varandra och på så sätt få en bredare bild av varumärkens värden.