Bianca hittar dtp-programmet Quarks nya logo: och ser att den är väldigt lik Scottish Arts Councils logotyp.

Bianca hittar dtp-programmet Quarks nya logo: och ser att den är väldigt lik Scottish Arts Councils logotyp.

Ett ryskt företag han skydda varumärket H&M före H&M. Otur. Fast H&M säger att det inte är något problem – de tänker i varje fall inte öppna några butiker i landet inom överskådlig framtid. (di.se)
När jag såg utomhusreklamen så funderade jag över hur man kunde välja ett så märkligt namn: e.on.
Det hela handlar om energibolagen Sydkraft och Graninge som fusionerar och därmed skapar en ny stor spelare på den avreglerade elmarknaden.

(via Kollor)
Självklart är det inte svårt att förstå grunderna till namnvalet: e är både el och fortfarande en symbol för interaktivitet, nät och till viss del (åtminstone i vissas ögon) framtid. on är också framåtblickande, aktivt och positivt. Att sedan hela namnet blir eon – dvs en väldigt lång tidsrymd ger extra socker åt det hela.
Problemet är bara att namnet inte säger någonting om vad företaget faktiskt håller på med – det är ingen självklarhet att växla mellan e(lektronisk)-handel och e-(lektricitet). Känslan är snarare att det handlar om ett nytt IT-företag och färgvalet i grafiska identiteten (den vi hittills sett) vittnar mer om nån sorts övervintrad idé från IT-bubblan snarare än ett seriöst elbolag. Det känns helt enkelt jäkligt mycket ’99.
Thomas påpekar att det hela är ännu större (jag har dålig koll på energibolagen sedan vi tappade en kund inom området)
Vad jag förstår från bekanta som har arbetat på Sydkraft så har företaget tillhört den tyska E.ON-koncernen i några år nu. Namnbytet är väl tänkt att signalera den kopplingen, så där hade man nog inte så många namn att välja på. Jag tror att man hade tänkt byta namn betydligt tidigare, men så kom den där orkanen och man fick raskt annat att tänka på.
Ett par bra (gamla) artiklar om att branda sitt UI. Martin Lindstrom tar avstamp i det faktum att en Coca Cola-flaska är möjlig att känna igen även om den är krossad. Vad skulle hända om man gjorde samma sak med ett företags sajt? Läs och fundera över det nästa gång det är dags för renovering av er sajt: Brand Your Navigation och Smash your site
McDonald’s tänker satsa på ett nytt koncept – och Sverige ligger bakom förändringen. Shaun Herbert, chef på DDB Stockholm, ligger bakom idén att uppgradera Gyllene bågarnas image. Det handlar om fräschare lokaler, cafékänsla och såklart uppgraderade menyer:
“Svenska konsumenter är tuffast i Europa, kanske i världen. De är vana vid en hög standard och har högt ställda förväntningar. Vinner man hjärtat hos den svenske konsumenten finns alla förutsättningar att göra det var som helst.”
Fed Ex, ett av världens mest kända leveransföretag, har hamnat i rävsaxen när det gäller att skydda sitt varumärke och sin logotyp – de ger sig på sina hardcorefans. De har nu sänt cease or desist-brev till killen som byggt möbler av Fed Ex-kartonger och förklarar att det han gjort innebär varumärkesintrång. Ganska korkat av Fed Ex. (AdJab och Church of the Customer)
En undersökning har visat att satsning på varumärkesstärkande marknadsföring och strategisk branding ger ökad lönsamhet. Studien är gjord av konsultföretaget Label Varumärkesutveckling AB i samarbete med Frans Melin, ekonomie doktor i varumärkesstrategi vid Lunds universitet och visar lönsamhetsmarginalen låg nästan dubbelt så högt hos företag med en genomgående strategi med varumärket som bas för kommunikationen.
“Undersökningen visar att företag har störst framgång med en ledningsgrupp som är engagerad i varumärkesarbetet och där man låter hela verksamheten ta sin utgångspunkt i varumärkesstrategin. Dessutom har forskarna kommit fram till att ett decentraliserat varumärkesansvar sällan leder till varumärkesorientering.”
(DN – Ekonomi, Dagens Media och Dagens PS liksom JKL Blog).
“Kungsholmer” tipsar om sajten Brand Orientation Index
Det kanske löjligaste kriget mellan varumärken (om man bortser från TV3 och deras stämning mot telekombolaget 3) är antagligen när sajten realtid.se och Privata Affärer namnnappar varandras .nu-domäner och Realtid väljer att re-direct ekonominyheterna.nu till en tysk bögporr-sida.
Det hela är en hämnd på att Bonnierägda Privata Affärer snott åt sig domänen realtid.nu.
Daniel Sjölin på Privata affärer förklarar hur det egentligen ligger till:
“Ingen från Realtid har hört av sig till oss och begärt att få domänen som vi registrerade före Realtid startade och hur märkligt det än kan låta, utan att vi kände till dem. Realtid är ju ett rätt generiskt namn som vi registrerat precis som www.pengar.nu och www.smart.nu.”
(IDG.se respektive Dagens Media)
Genom att köra en mer integrerad kampanj med konceptet “detaljerna gör helheten” vill NK, med hjälp av Lowe Brindfors, positionera sig starkare som ett modevaruhus och skapa relationer till early adopters inom trend- och mode. En modevisning nästa torsdag är ett av huvudnumren i kampanjen, där det satsats stora mediainvesteringar och som ska vara start för att förflytta NKs position. (Dagens Media)
Vettigt tänk. NK har mest känts lite trött och knappast trenddrivande. Framförallt är det den nästan explosionsartade mediaförflyttningen, från ordinära mainstreammedia till bloggar och intressefanzine, som skett inom mode som gör att Brindfors ser såväl en nödvändighet men också en möjlighet att omskapa NKs positionering.
Ett tyskt par togs av polis när de köpte en falsk Pradaväska för 300 kronor på sin semester i Venedig. Paret får nu böta drygt 30 000 kronor enligt den italienska hårda linjen mot design- och varumärkesförfalskningar.
En filipinsk kvinna, som bott i Italien flera år, fick böta $4100 för att ha köpt ett par falska Prada-solglasögon. (Sveriges Radio Ekot resp. Agenda Inc.)
Mer fakta runt kopiornas ekonomiska påverkan finns hos Fashion.about.com
Lite udda att ge sig på slutkonsumenten. Samtidigt kanske det är grejen – man slår sönder själva grunden för att sälja falsarierna.
Även svenska tullen är på hugget.
En person i Värnamo kommer med största sannolikhet att bli stämd för varumärkesintrång efter att tullen hittat en container med kopior av dyra märkeskläder. Ralph Lauren och Polo är några av de märken som mannen valt att kopiera. Företaget själva menar att kläderna är äkta men andra sortering och på andra sätt ute på internationella spotmarknaden. (SvD)
Det tråkiga är att Sverige har relativt låga böter på varumärkesintrång – Värnamoföretaget stäms på 200 000 vilket knappast, om det handlar om stora mängder kläder som tas in, är något som gör ont relativt mot de inkomster som en organiserad kopieförsäljning kan ge.
Det faktum att skojare använder företags namn i samband med sina skojerier är knappast nytt – det är bara att de börjat att göra det via nätet. Anledningen är att e-handeln mognat och fler och fler av oss väljer att handla rätt över nätet för rätt stora summor. Men rätt ska ändå vara rätt och DN:s rubbe: Se upp för stulna företagsnamn stämmer illa med verkligheten. Det är inget namn som stulits – det är intrång på varumärket som sker. Och det är illa nog.
Tyvärr gör SvD samma blunder: SvD: Se upp för stulna företagsnamn.
Frapperande hur båda tidningar uppenbarligen copypastat hela pressmeddelandet från Konsument Europa.
De första uppoffringarna i den upphettade debatten om feta barn börjar nu göras. Samarbetsorganet för amerikanska läsktillverkare har valt att föregå eventuella lagförslag genom att sätta en strikt policy för vilka drycker som får säljas i de läskautomater som är placerade på många amerikanska skolor. Intressegrupper inom konsumentområdet är inte nöjda och menar att det hela är en halvmesyr, och att det hela mest är spel för de politiska gallerierna. Den grundläggande frågan är varför det ens behöver finnas läskautomater inom skolområden. Coca Colas svar är att de finns där därför att de blivit ombedda att finnas där. (Ad Age)
Det Coca Cola inte kan berätta är att läskautomaterna handlar om att bygga varumärkesigenkänning hos barn så tidigt som möjligt.
Det är inte bara Ericsson, Volvo och H&M som är starka varumärken i Sverige. Årets jubilar Pippi Långstrump (60 år) tillhör ett av de starkaste varumärkena. Upphovsrättshållarna Tre Lindgren gör en vinst på sex miljoner och det är nästan enbart på licenser att använda Pippi Långstrump som ger den (omsättning 7.2 miljoner och då är det enbart på de 10-12 % av försäljningen som licensen kostar).
Tre Lindgren har (äntligen) bestämt sig för att distansera sig från de tyskproducerade Pippi-filmerna vilket innebär att flera licenstagare kommer att bytas ut och endast sådana som väljer att använda Ingrid Vangs klassiska Pippi-bilder kan komma i fråga.
Niklas Olovzon, på kommunikationsbyån S&B menar att det handlar om att man sett till att Pippi-varumärket syns i rätt situationer och att det är själva historien om Pippi som bygger värdet. (SvD
Min (nästan) namne snurrar in sig i lite väl förväntade klyschor och drar lite höga växlar på termen storytelling när han jämför Pippi med andra, nya, seriefigurer. Men det intressanta är att Tre Lindgren väljer att bli försiktigare med sin “guldtjej”. Hittills har det ibland känts som de bara velat få ut Pippi, oavsett om det har varit den klassiska Pippi eller “film”-Pippi. Antagligen bedömer de att filmerna inte längre har samma genomslagskraft hos barn. Något som rent sentimentalt känns väldigt bra men som rent varumärkesmässigt kan verka lite udda. Filmerna rullar om och om igen på svensk TV och de nya generationerna barn har relation till “film”-Pippi mer än till Vangs klassiska figur.
I grenen brand extension har nu House of Pricne tagit täten med sitt nya portionssnus Prince Original Portion. Med taglinen “Trust Your Taste” ska de nå såväl gamla kunder som slutat röka och nya grupper.
“Vi kommer att marknadsföra snuset i butik. Det är den enda kanalen vi kan använda oss av.”
(di.se och Dagens Media)
Nån borde antagligen upplysa Kristian Kornerup Jensen, vd för House of Prince, om att det är typ det enda sättet att marknadsföra tobak. Åtminstone i Sverige.
ICA väljer att fortsätta sitt arbete med EMV inom varukategorierna istället för att se det i ett geografiskt perspektiv. Att lägga ner paraplyorganisationen för EMV innebär en mer aktiv och kreativ inriktning på EMV – siktet är inställt på att öka andelen EMV men olika mycket i olika varukategorier.
“ I de fall där vi blir marknadsledande kommer vi att ta över ledartröjan från märkesvaruproducenterna och driva produktutvecklingen. Det är viktigt att sortimentet är vitalt, att det händer något.”
Skulle folk köpa operativsystemet även om det hette Windows Skräp? Ja, det skulle de. Microsoft har ju nåt i stil med 90 procent av världsmarknaden för operativsystem, säger David Burn, ägare av företaget The Naming Co.
(SvD)
Gareth Kay har varit på US Account Planning conference och sammanfattar dagarna:
brand new: Planning conference Day 1
brand new: Planning conference Day 2
brand new: Planning conference Day 3
Läs också Tankar om planning: Planningläget i Amerikat.
Friidrotts-VM har börjat. Den första fajten går mellan Carolina Klüft, Patrik Isaksson backade av tränarna Agne Bergvall och Miro Zalar som står emot sponsorn Expressen och deras krönikör Mats Olsson efter hans one-liner “Carolina Klüfts värsta skada är Patrik Isaksson”. De fyra idrottarna har av Svenska Friidrottsförbundet fått dispens från att bära Expressens logotyp vilket gjort att Expressen valt att säga upp sponsorsskapet. Expressen menar att sponsorsskapet inte ska påverka journalistiken och att de aktivas bojkott av sponsorsskapet är ett brott om avtalet. Friidrottsförbundet funderar på att PO-anmäla Expressen och Mats Olsson. För Expressen är det uppenbarligen möjligt att skilja på sitt varumärke och på sin journalistik. Marknadschefen Mats Löthén säger:
“Att vi sponsrar friidrottslandslaget får inte innebära att vi tillåter dess stjärnor och ledare att styra det redaktionella arbetet Men i våra samtal med friidrottsförbundet märker vi att ett fortsatt samarbete inte kommer att vara möjligt. Mycket enklare än så kan det inte sägas.”
(Dagens Media, DN)
Expressen snurrar verkligen till det. De försöker göra ett cirkelresonemang ungefär tre varv runt genom att skilja på varumärket Expressen som sponsor och den journalism som faktiskt skapar varumärkets värden. Tyvärr visar det hela på ett stort problem där journalistiken måste ses utifrån andra perspektiv – det är omöjligt att göra en sån skillnad som Expressen försöker att göra. För att göra en jämförelse: Swedish Match skulle, enligt Expressens marknadsföringslogik, kunna sponsra sporttävlingar där barn och ungdom deltar eftersom varumärket inte är kopplat till vad företagets produkt handlar om. Logiken haltar betänkligt om man ser på övriga sponsorsavtal där varumärken värderas utifrån produkten snarare än utifrån något icke-mätbart (som Expressen försöker göra).
Varumärken som får sitt värde från journalistiskt arbete kan inte särskiljas utan får lov att välja – antingen får de stå sitt kast och ta smällen om deras produkt ger att vissa väljer att bojkotta sponsorsavtalet eller så får de låta bli att sponsra. Allt annat är bara avancerat skitsnack. Otto Sjöberg och Mats Löthén borde skämmas ögonen ur sig när de visar en fullständig renons på allt vad varumärkeskunskap heter.
I kampen om andraplatsen bakom Nike har Adidas-Salomon kanske hittat en väg att gå – att köpa upp konkurrenten Reebok. Tre miljarder är det pris som diskuterats och det skulle innebära att Adidas vinner kampen om andraplatsen på den amerikanska marknaden som nu är jämt skägg mellan Adidas, Reebok och New Balance. (SvD)
Reebok har tagit rejäla kliv framåt och bland annat tagit bort sina vokaler i varumärkesnamnet. Frågan är vad som händer med varumärket Rbk om Adidas köper upp det – det mest sannolika är att det försvinner vilket å andra sidan vore både synd och ett slöseri med de pengar som lagts ned i imagebyggandet.
Tidigare postningar om Reebok:
Researcher » Me Too – ändå nöjda
Researcher » Wear The Vector
Affären är klar enligt DN. Prislappen är 3,1 miljarder euro.
Kan det vara så att snabbspolad reklam ger bättre [[brand recognition]] än ordinär reklam? Adliterate berättar om en undersökning som säger just detta.
“They have shown that ads watched at up to 30X normal as effective as ads watched at normal speed at driving brand recognition and likeability (when you have already seen that ad). But more than that their resaerch shows that fast forwarded ads can be more effective at this than ads watched at normal speed because we process the information in a less conscious way.”
Eller snarare kanske det handlar om att man – genom att snabbspola faktiskt tittar på reklamen… (MIT Advertising Lab) Continue reading