Category Archives: PR

Inga Cameler mer

Leave a reply

Från och med igår är det förbjudet för tobaksbolagen att sponsra engelska sportevenemang och idrottsstjärnor. Det är framförallt F1-cirkusen och biljardsporten som drabbas – dessa har också haft en tvåårig övergångstid för att hitta nya sponsorer.

Lagen bygger på EU-lagstiftning som förbjuder tobaksreklam- och tobakssponsring. (Scotsman.com)

Lagstiftning om reklam är ofta oerhört märklig och tar sin grund i en syn där reklam anses påverka mer än ens vi reklamstrateger kan bevisa. Problemet med förbud mot alkohol- som tobaksreklam innebär att dessa satsar på andra sätt för att föra ut sina varumärken – sätt som påverkar konsumenten mer direkt.

Pride det nya Almedalen

Leave a reply

Har Pridefestivalen blivit det nya Almedalen och är deltagandet i den regnbågsfärgade veckan ett nödvändigt avlatsläggande för organisationer och företag?

Det är frågor som Björn Mellstrand ställer sig när nu Pride startar. (JMWs blogg)

Den “rosa” ekonomin är viktig – hbt-gruppen är köpstarka, trendkänsliga och ofta är det många inom rörelsen som kan sägas tillhöra gruppen “early adopters”. Problemet är just det som BjM sedan påpekar – trovärdigheten. Det finns antagligen ingen grupp som är så medveten och med känselspröten ute som hbt-gruppen. Ett företag som bara har “munnens bekännelse” när det gäller hbt-frågan lär förlora mer än de trott sig kunna vinna genom att flirta med den rosa ekonomin.

8201 meter

Leave a reply

Under våren har några av oss på Heimer & Company hjälpt Ulrica och Rickard Lindsköld med kommunikationen inför deras expedition på berget Cho Oyo i Himalaya. Cho Oyo är världens sjätte högsta berg och Ulrika kommer att bli den första svenska som (förhoppningsvis) når toppen.

Förutom att vi tagit fram en strategi för kommunikationen liksom en översiktlig plan för PR- och mediakontakter så har vi också sett till att det finns en blog där man kan följa deras förberedelser och även så kommer vi att försöka hålla kontakt och lägga in berättelser från berget liksom – kanske det viktigaste: tankar och känslor efteråt.

Målet att använda bloggen som verktyg är att skapa en personligare närvaro, att på ett enkelt och ekonomiskt effektivt sätt skapa möjligheten att berätta storyn om Ulrika och Rickard, och storyn om Äventyret. Det ska förhoppningsvis ge dem bättre förutsättningar i mötet med sponsorer inför framtida expeditioner.

Bloggen finns på 8201m.se.

För mörk bild?

Leave a reply

Pontus Schultz och hans tidning Att:ention har skrivit ytterligare om varumärket Sverige. Och Jonas Morian menar att de slutsatser som Pontus själv kommer fram till går tvärtemot de undersökningar som gjorts av andra. Läs de olika ingångarna på PromeMorian. (Själv har jag inte lyckats att få tag på numret – vår prenumeration på byrån verkar ha tagit slut…)

Sommarkampanj utan hud

Leave a reply

Annonsörernas intresseförening kör en sommarkampanj som handlar om vem som egentligen ska bestämma hur reklam ser ut. De vill slå ett slag för de etiska kontrollorgan, samlade på sajten Klagareklam.se som branschen har liksom att berätta att de bytt namn. Tillsammans med byrån Shout har de skapat en kampanj som kommer att synas i olika affärstidningar och morgontidningar.

VD Anders Ericsson förklarar det hela:

“Visst har vi annonsörer ett stort ansvar. Reklam som inte respekterar eller som förlöjligar slår direkt tillbaka på annonsören. Löften som inte infrias riskerar att få katastrofala följder för ett varumärke. För företagen finns både lagar och etiska riktlinjer som reglerar vad man får och inte får kommunicera. Att vi via självsanering – i form av egenåtgärder där näringslivet själva får stifta normer hur reklamen ska utformas – får hantera dessa frågor anser vi alltjämt vara den bästa formen för att slå vakt om vår yttrandefrihet.”

(Sveriges Annonsörer)

Reklam luras inte

4 Replies

Björn M på JMW ställer en väldigt rak och intressant fråga i en postning: Är reklam att luras?

På ett seminarium börjar han fundera över reklambranschens självbild när den själv verkar se sig själv som en bransch i ljugeriets tjänst. Han ser det som allvarligt om det faktiskt är så att branschens företrädare tycker sin uppgift är att lura konsumenter – då är det slut på svensk reklam.

“Vem vill använda reklambyråer som ser sin uppgift att luras? Företagen som säljer sina produkter och tjänster vill inte lura sina konsumenter. De vill ha nöjda konsumenter. Inte lurade konsumenter.”

Han gör också en kort genomgång av hur konsumenter oftast “använder” sig av reklam och vad det hela oftast (bör) handla om:

“Som konsument ser jag reklam som ett sätt att få information om nya produkter och tjänster. Det är också ett sätt att förmedla vad ett varumärke står för. Det är ett sätt att kommunicera priser och erbjudanden. När jag ser en annons eller tittar på TV-reklam så tänker jag inte – “å nu luras domigen”. Jag vet att det är reklam och jag sorterar in den i facket reklam. Något som producenten skapat, förhoppningsvis med en reklambyrå, för att informera mig som konsument. Jag granskar det kritiskt. Men luras? Nej.”

(JMWs blogg)

Eller som Seth Godin väljer att säga det:

“Marketing is not about trickery or even insincerity. It’s about spreading ideas that you believe in, sharing ideas you’re passionate about… and doing it with authenticity. Marketing is about treating prospects and customers with respect, and realizing that it’s easier to grow the amount of business you do with happy people than it is to find new strangers to accost.”

(via Durnikblog)

Som kommande “utifrån” in i branschen har jag också funderat mycket över den självbild som ibland poppar upp i interna reklamdiskussioner både på vår egen byrå och på Bold och annorstädes. Det finns en djup spricka i hur många inom branschen ser på sig själva, och nu senast har till och med reklam gjort reklam genom att säga att reklam ljuger (tvättmedelsspot).
Jag ljuger inte. Jag använder mig av olika sätt att sälja in en känsla, en upplevelse – det är inte att ljuga. Det är rent principiellt precis samma sak som jag gjorde i min förra karriär. Det är bara att då “sålde” jag in tro och konceptet Gud – nu säljer jag in njutning och konceptet runt CCS produkter (för att ta ett exempel). Continue reading →

Kulturpartiets utmaning av medierna

1 Reply

Diskussionen om den politiska “spoof” som Kulturpartiet stod för har varit intensiv. Det nya partiet snodde enligt Agent 25 det mesta av mp:s medietid just den dag som miljömupparna hade som sin stora PR-dag i Almedalen. När det sedan visade sig att Kulturpartiet inte var “på riktigt” blev diverse medier rätt sura och började att dissa det hela genom att påpeka att “spoofen” “kostade skattebetalarna 200 000”.

Roger Wilson på Kulturnytt P1 är irriterad och skriver:

“Jag förstår att kuppen är ett desperat sätt att försöka få upp kulturfrågorna på den politiska agendan, men är den inte också lite förnedrande mot kulturarbetarna själva. Som om de inte skulle vara intellektuellt kompetenta nog att sätta samman ett schysst manifest ens.
Därför lämnar bluffen kring Kulturpartiet mest en bitter eftersmak. Nu har man till och med lyckats reducera svensk kulturpolitisk debatt till att bli ett dåligt skämt. Ett rätt kackigt genomfört skämt dessutom.

Det som det hela visar sig vara är … PR. Och bra sån. I sitt avslutande anförande på hemsidan skriver initiativtagarna:

“…Kulturpartiet inte var något riktigt parti. Företrädarna var skådespelare. Handlingen ett manus. Hela skådespelet var regisserat. Det var kort sagt, teater.”

Det som kritikerna missar är att Kulturpartiet satt fingret på flera viktiga saker:

  • Hur skiljer man på teater och verklighet? Är politik alltid verklighet. “Teatern” diskuterades som om det vore verklighet. En av tio kunde tänka sig att rösta på ett kulturparti enligt Aftonbladet. Var tredje svensk är intresserad av ett “kändisparti” enligt Expressen.
  • Kulturpartiet lyckades med små medel att få stort mediagenomslag. Det genomslag en enkel pressrelease och en välbesökt presskonferens var överväldigande.

Som reklamstrateg (den här postningen är en korspostning med Researcher 2 är det en viktig fråga som ställs genom Kulturpartiets PR-stunt: hur styr man en verklighet? Hur långt är det möjligt att använda sig av traditionella media i att skapa stealth-PR för en produkt eller fråga?
Kulturpartiet är för mig en fräsch kritisk röst av såväl PR- som reklambransch. Det faktum att årets politikervecka i Almedalen tar nya rekord i nedlagd tid och pengar för lobbyverksamhet gör att mediernas surmagade kritik visar på det stora etiska problemet: media har rätt oreflekterat blivit en del av ett pr-maskineriet.

(Källor: Kulturpartiet, Sveriges Radio P1 – Kulturnytt, Newsdesk/Agent25, SvD, Expressen.se, Lotta Grönings blogg, Almedalsveckan.se.)

Timbro vill förbjuda statlig pr

19 Replies

Den ultrakonservativa (min åsikt) nyliberala (deras åsikt) tankesmedjan Timbro har räknat ut att staten använder två miljarder (2 057 014 000) årligen för reklam och pr. Tillsammans med den moderate riksdagsmannen Henrik von Sydow menar lobbyisterna på Timbro att det är fel. Maria Rankka säger:

“Jag är förvånad över att det är så pass mycket. Man kan konstatera att det är en enorm stor del skattepengar som läggs på att påverka medborgare och politiker. Tittar man på innehållet så finns det politiska drag och socialdemokratiska tendenser.”

(Resumé)

Timbros Maria Rankka har en intressant ställning som “idéproducent” liksom att hon också är stående krönikör för Dagens PS. Hennes uttalande hoppas jag är lite felciterat av de Faire, annars är hon faktiskt dummare än tåget eftersom jag, i min enfald, trodde att det var myndigheterna skyldighet att både påverka men också informera medborgarna om olika saker. Uppenbarligen är det inte så. Det som är riktigt knivigt i uttalandet är det sista – en rätt så typisk Timbro-vändning: att det är socialdemokratiska tendenser i statlig PR och reklam. Själv har jag lite svårt att se sådan i ex. premiespar-reklamen, eller reklamen om sjukskrivningar. Jag har också svårt att se det socialdemokratiska i de reklamkampanjer som gjorts inför pensionsomläggningen och ppm-valen. Men vad vet jag – jag är ju bara en simpel planner som råkar hysa mer liberalistiska tankar än det mörkblå anhanget på Timbro.

Skandia glömmer bort sig

Leave a reply

Skandia slog på trumman i sin förra kampanj och påpekade att de inte hade råd att göra fel igen. Och nu lyckas de klanta till det i den kampanj som startar idag där de lanserar sina nya bolån.

Grupptalan mot Skandia kommenterar kampanjen lite beskt:

“Gott omdöme har inte varit Skandias bästa gren de senaste åren.”

I kampanjens tagline säger Skandia att “nu ger vi oss in på bostadsmarknaden igen” och det illustrerar med bilder från Strandvägen. (SvD)

Att satsa på “barfota”-entreprenörer

1 Reply

Enligt bröderna Tommi och Karri Rinne är det kört för entreprenörer som inte kommer från den akademiska världen. Bröderna har kommit fram med en kontorsstol som hjälper till vid ryggproblem. De har världspatent, forskare och akademisk media har gett deras idé rätt. Men riskkapitalet lyser endast med sin frånvaro. (DN)

Jag tror tyvärr det mer handlar om att kontorsstolar inte är så sexigt. Och att det inte nödvändigtvis handlar om akademisk bakgrund utan om bra PR. Idéns “story” handlar om deras far och hans ryggproblem, hur de fick idén när han förklarade att det enda stället där han inte hade ont var på toaletten. Berätta det. De ifrågasätter hur man blir tagen på allvar om man berättar hur enkelt idén kom till – de ifrågasätter därmed hela grunden för sitt varumärkes idé. Synd.
Kanske missar de också just att det är en “innovation från gatan” och den möjlighet det öppnar för marknadskommunikation.
De pratar om att missionera – bra – men berätta rätt saker.

PR-byråerna ser ljuset

Leave a reply

Det är svårt att säga om det är positivt eller negativt att PR-byråerna vädrar guldkantad morgonluft. Branschorganisationen PRecis har gjort en enkät bland 41 av sina medlemsbyråer varav 32 svarade. Budgetar hålls, orderläget är bra och knappt hälften medger nyanställningar det senaste kvartalet och ännu fler tänker nyanställa det närmaste kvartalet. (Dagens Media)

Charlotta slår tillbaka

2 Replies

Charlotta Gustafsson om Morgonpassets kommentar om frånvaron av hjärna hos henne:

“Den typen av låga kommentarer får tala för sig själva. Det är verkligen ingenting som jag hänger läpp för.”

:D

För övrigt verkar Charlotte till viss del ha glömt sin halva pudel och förklarar att hon mest blir trött på sina kritiker:

“Man kan väl säga så här: har man inte så mycket annat att uppröra sig över så gör man gärna en höna av en fjäder. Sen tror jag att jag är en person som media i allmänhet kan reta upp sig på. Får de en chans att sätta dit den där kaxiga chefredaktören så gör de säkert det. Problemet är att jag skrattar åt dem och låter dem hållas.”

Hon medger också att redaktionen utgick från att det skulle bli diskussioner om deras utlottning av läppförstoring men att de ändå beslutade sig för att köra. (Dagens Media)

Själv tror jag att VRs PR-byrå ler en smula över upprördheten.