Category Archives: PR

Mer grön porr

Kommer ni ihåg det norska paret som bestämde sig för att sex och naket skulle hjälpa dem att rädda regnskogarna? Om inte – läs här och här.

Nu har paret valt att flytta till Berlin och fortsätter sin kamp för skogen och nu har San Fransisco Chronicle hittat FFF också. Det visar sig att det har gått över förväntan för Leona och Tommy men ingen verkar vilja ha pengarna:

“[…] not everyone shares this enthusiasm for FFF’s brand of environmental education. In one session featured on the site, Leona, in a blue wig, starts the lesson by flogging another woman with a huge leek. This unorthodox approach hasn’t ingratiated FFF to mainstream environmental organizations, who Leona and Tommy feel are too prudish to embrace the potential of porn — or even to accept its money.”

Det hela börjar bli för stort för paret och nu skapar de en community runt det hela för att slippa ifrån en del av sajtjobbet. (San Francisco Chronicle via mymarkup)

En präst i Borlänge är att vara kändis
enligt Mikael Tornving

Ehuh? Jag visste inte att det var så speciellt att vara präst just i Borlänge… möjligen ungdomspräst – men att man blir jämförd med att vara kändis är ju… intressant. *flinar* (Mikael Tornving: En officer och ett vresarsle [SvD])

Onekligen lite surrealistiskt att läsa det här för mig som faktiskt varit präst i Borlänge :). Men det väcker än en gång upp funderingen om vad det är i Borlänge som gör att staden ständigt används av personer för att exemplifiera en medelstad i Sverige?
På den byrå jag var innan jobbade vi med projektet Bilden av Borlänge och funderade mycket över vad Borlänge egentligen var för något men det här känns som om vi missade. Är det att Borlänge är urtypen av en industristad – där de två stora industrierna SSAB Tunnplåt och Kvarnsvedens Pappersbruk (Stora Enso) länge varit stadens huvudpulsådrar? Eller är det fortfarande Familjens härjningar både i stan men framförallt i media (uttrycket “värsting” känns nästan som myntat på grund av ungdomsgänget Familjens osannolikt stora mediaplats) som gör att Borlänge verkar vara “farligt”?

Att bygga varumärke för en stad innebär både att låta det som varit och är bli en del av byggstenarna men också att föra fram det goda och nya som inte alla ännu kunnat se. Att bygga ett “stadsmärke” innebär lika mycket att staden självt vågar förändra sin egen syn på sig själv som att få andra att förändra sin bild av staden.
För Borlänge handlar det mycket om att man inte sett träden för att skogen varit lite för stor – utvecklingen och framåtandan i regionen Falun/Borlänge har inte fått samma genomslag som att ett gäng förvirrade unga killar tappar koncepterna och skapar ett Dala-Deadwood under några år på tidigt nittiotal.

PR-miss

Så här gör man inte bra PR. Hela grejen handlar om att man samlat in namnunderskrifter för bättre sjukvård i Avesta. Men bilden från överlämnandet av namnunderskrifterna motsäger hela grejen – det ser mer ut som de överlämnar en present till Alf Johansson som tack för fina tjänster.

Regel 1. Låt inte klantiga landsortsfotografer förstöra ert PR-upplägg.
2. Om det är allvarliga saker – le för fan inte!(Sveriges Radio – Dalarna och Falukuriren)

Bugg i systemet=SBS

E-postrapporter menade för kunderna hamnade istället hos media.

Bindefeld PR har lyckats göra en fet blunder – det mail som skulle gå till MQ, om hur bra senaste PR-kampanjen gått, hamnade istället hos medier som fick svart på vitt att de påverkas av PR-byråerna.

Och som om MQ-mailet inte räckte så lyckades PR-företaget också skicka ett mail om Nokia-releasen till medierna istället för kunden.

Malin Persson som är pressansvarig på Bindefeld PR beskyller tekniken: “Vi har fått en bugg i vårt mailsystem.”. (SvD)

Kära Malin. Antingen har ni ett väldigt märkligt mailsystem eller så försöker du skylla på tekniken när buggen egentligen är en av de allra vanligaste: SBS – shit behind the screen.

Konkurrens via domstol och juridik

Specsavers försöker i princip, enligt sitt eget pressmeddelande, att tysta sina konkurrenter genom en massiv juridisk påtryckningskampanj. Synsam sägs ha dragit tillbaka sin reklam om att billiga glas kan vara skadligt för hälsan. Enligt Specsavers efter juridiska påtryckningar men enligt Synsam enligt kommunikationsplanen. Samma sak verkar ha hänt i samband med diskussionen mellan Specsavers och Synoptik. Detta går Synoptik själva ut i ett pressmeddelande och dementerar. Helt klart börjar Roland Rothman på det senare företaget tröttna på det märkliga marknadsföringssättet som Specsavers kör med:

“…Låt kunden avgöra vilken kedja som är bäst i stället för domstolen. Det känns som ett småsint sätt att konkurrera på.”

(Dagens Media)

Specsavers har själva kört en TV-kampanj (signerad F&B och Social Club) som anspelar både på att de kommer från utlandet och att ingen “myndighet” vill ha de låga priserna utan de “smugglas” in. Priserna alltså.

Specsavers tog en chansning. De försökte att genom uppblåst juridisk påtryckning och sedan ett pressmeddelande som inte har många rätt helt enkelt både positionera sig som billigast och samtidigt som det mest “renhåriga” företaget. Jag skulle vilja påstå att de misslyckats. Misslyckats kapitalt.

Rantings om DN och lärarutbildningsannonsen

Lärarkonventets opinionsbildande annons i söndagens DN har blivit rejält omdiskuterad. Annonsen, som kostade nästan en kvarts miljon, är ett svar på det inlägg som bland annat firma Leijonborg och Björklund från Folkpartiet fått in på DN Debatt.

Journalisterna ifrågasatte om de statsbidrag som Lärarutbildningskonventet fått verkligen skulle användas till att föra debatt via annonser (läs diskussionen på Bold). En hoper bloggar har blivit upprörda – med början (?) hos Blind höna. Även Annica Tiger och Chadie. Peter Wolodarski skriver ner kampanjen på samma sätt på ledarplats i DN. Jerry försökte förstå vad kritiken gick ut på.

Problemet är att kritikerna ser DN som någon sorts totalt transparent enhet där annonsavdelningen kollar av med DN Debatt osv. Så här är helt enkelt min åsikt: DNs annonsavdelning säljer annonser. DN Debatt är en helt egen del av DN – detta för att förhålla sig så objektiv som möjligt. Ledarredaktionen är en ytterligare del – som inte har något med DN Debatt att göra. Plus att nyhetsredaktionen också är frikopplad från såväl DN Debatt, DNs ledareredaktion och DNs annonsavdelning.
Det som ni säger är att annonsavdelningen skulle tänkt på att Lärarutbildningen inte hade fått något genmäle och därmed antingen sagt nej till en kvarts mille eller gett gratis plats? Eller att de skulle brutit mot reglerna och hört av sig till DN Debatt om det var tänkt att Lärarutbildningarna skulle ges debattplats?
Allvarligt. Det ni föreslår innebär en sammanblandning av opinionsbildandet och kapitaliserandet. Det som hänt visar däremot att det faktiskt fungerar som det ska – att det är vattentäta skott mellan de två.

Tyvärr visar kritiken mest en aversion mot reklam i allmänhet. Tycker jag. Lärarutbildningskonventet har snarare insett värdet av reklam som opinionsbildare. Att betala för att få säga precis det som man vill ha fram är bra mycket smartare än att behöva diskutera om vad som ska sägas med DN Debatt.
Är en kvarts miljon mycket pengar? Inte egentligen. Inte när man ser det i sitt sammanhang och vad vinsten kan bli i att få fram sina åsikter.
Tyvärr verkar mycket av kritiken vara i form av “nyttiga idits” – kritiken om annonsen startade från Leijonborg och även om det nu är DN som man försöker att beslå med dubbelmoral så skapas i slutändan en annan diskussion än den som Lärarkonventet ville få igång.
Å andra sidan hade aldrig en debattartikel fått samma uppmärksamhet. Så på det sättet har de verkligen lyckats med annonsen.

Vigs pratar bredvid mun

Det är knappast någon hemlighet att en stor del av reklam- och mediabranschen har svårt för Viggo Cavling som chefredaktör för det största branschorganet Resumé. Nu har han råkat prata lite bredvid mun i sin dagbok:

Ringde Dominika för att få höra mer om när vi ska åka till Marocko med Carolina Gynning och lansera en sexdryck, men hon svarade inte.

(Resumé)

Det börjar bli pinsamt. Nexcite och Mafioso PR har fått oerhört mycket plats i Resumé. Utan att skämmas berättar Viggo C att han är kompis med Dominika P. som driver Mafioso PR. Det börjar onekligen dofta lite unket om Resumé. Branschens egen tidning är inte objektiv utan driver en PR-kampanj. För en produkt som knappast kan ses som helt rumsren. Nä, du Vigs. Dags att tacka för sig – det börjar bli riktigt pinsamt det här.

Tidigare postningar: Researcher » Så ska en (sex) slipsten dras, Researcher » Nexcite wanna sex you up och Researcher » Sexigare om du dricker.

Avkoppling, Näring och Gemenskap

I vår bransch är det vanligt att lunchen intas vid skrivbordet. Kanske kan någon få lite inspiration hos Lunchfrämjandet. Eller lära sig lite om hur man använder positiva tips och idéer som PR för sina egna intressen.

Bakom stiftelsen Lunchfrämjandet står SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare), LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), Martin Olsson HAB, Accor Services/Rikskuponger AB och Svensk Köttinformation. Deras vision är långtgående och politiskt korrekt:

” Den övergripande målsättningen för Lunchfrämjandet är att främja en positiv lunchkultur i Sverige. Vi är övertygade om att lunchen är ett verktyg i arbetet med att skapa arbetsmiljöer och företagskulturer, som på lång sikt motverkar ohälsa och sjukskrivningar bland personalen på landets arbetsplatser.”

Det hela bygger mycket på att använda idéer från såväl näringslära, psykologi och tjuvåka på “slow city/slow food”-trenden. För projektledning står Jan Berg från skandinaviska PR-firman Geelmuyden-Kiese.

Lik i garderoben
eller Den bakvända PR-idén

En del av oss minns Dressmanns något märkliga annonsering inför Alla hjärtans dag där (fr a kvinnor då) kunde plocka med sig sin makes fulaste kläder och få rabatt på det som hon köper nytt. De personer som jag frågade om annonsen tyckte det var en rätt fånig idé.

Men uppenbarligen var det någon som tyckte den var bra. I Aftonbladet har en Marie-Louise Nordin, lärare i mode på Beckmans, uttalat sig om de fula klädernas tyranni i pargarderoberna. Och Aftonbladet har fått fyra par att ställa upp med att visa sin respektives fulaste kläder.

Av någon anledning är det osedvanligt många PR-människor som väljer att visa upp sina “lik i garderoben”: Max Hellström från Rita Platzer PR, Evelina Borseman på Four C och Annica Wickman (sambo med Max) på Journalistgruppen.

Dressmann har PR-fabriken som PR-byrå.

Sossarna skyller på medierna

Marita Ulvskog, fd mediaminister och innan dess chefredaktör på Dalademokraten skyller på medias “demonisering” av socialdemokratin när hon ska förklara de fem procent som partiet sjunker i senaste opinionmätningarna. (Ekot och SvD)

Men Helle Klein visar på en sund distinktion mellan vad som faktiskt media gjort och vad partiet de facto misslyckats med. (Aftonbladet)

Visserligen kan det tyckas som om Helle pratar i egen sak eftersom hon är ledarskribent på Aftonbladet men jag tvivlar på att mediamakten korrumperat henne så till den milda grad att hon skulle ha dold agenda. Och det är oerhört märkligt att se Ulvskog skylla opinionssiffrorna på medierna och inte erkänna att regering och parti under de senaste månaderna gjort sig förtjänta av mer än fem procents nedgång.
Enligt min humla vore ett regeringsskifte av nöd – för socialdemokratins bästa. Det skulle innebära en tid av återuppbyggande av förtroende hos allmänheten liksom möjligheten att låta borgarna få sina fiskar rejält upphettade av opinionen. Framförallt behöver de byta partiledare – problemet är att den enda som kunde fungera pr-mässigt numera inte ens får komma in på avbytarbänken. Margot W är i princip det starkaste kortet men för partiet alltför EU-vänlig och liberal. Pär Nuder tillhör visserligen (egentligen) högerflanken men är ungefär lika kul som tandläkarbesök…

Gratis PR för Carola

Det är lite fånigt att kalla det en “kupp” men när Carola ikväll sjunger sin nya singel i direktsändningen av Melodifestivalen så tjänar hon och skivbolaget ett antal miljoner i PR- och reklamkostnader.

Thomas Hall, projektledare på SVT förklarar att det visst kan ses som en sorts marknadsföring men

“Samtidigt har jag inga problem med det. Jag tycker att det här är mycket lätt att försvara artistiskt.”

(Expressen)

Artistiskt är det antagligen enkelt att försvara – frågan är om det är etiskt försvarbart. Framförallt spelar SVT högt då man samtidigt bygger sitt varumärke runt konceptet “Fri Television”.

WOM är bäst för böcker

Det kan verka självklart men är nog viktigt att påpeka om och om igen: den bästa marknadsföringen för böcker är via word-of-mouth. Det ser man via en undersökning som gjorts under “Bokens dag”. Att rekommendationer från nära och kära är den allra bästa marknadsföringen blev faktiskt en nyhet för många förläggare.

Other factors which are said to influence readers’ book choices are the synopsis on the back cover, the jacket design – but much fewer people are swayed by advertising campaigns.

(BBC)

Jag skulle gissa att ungefär samma siffror skulle visa sig när det också gäller biofilm och många TV-serier. Trots det är skillnaden stor mellan reklam för “silver screen” och för böcker.
Det vore också intressant att veta vilket varumärke som tjänar mest på den senaste kampanjen där Sonyericsson sålt telefoner tillsammans med en Mankellbok och det faktum att den boken också släpptes som film ungefär samtidigt.

Martha Stewart tog kontrollen genom avslut och ånger

Martha Stewart, som blev dömd för bedrägeri för mer än ett halvår sedan, blir snart fri och ska återta sin tron som heminredningens drottning.

Direkt efter domen låg varumärket (och därmed företaget) lågt i konsumenternas förtroende. Till och med lägre än Enron under en tid.

Men Martha Stewart räddade sitt varumärke genom att ge konsumenterna en bild av bokslut och ånger.

“”I must reclaim my good life. I must return to my good works.”

I ett varumärkesindex har Martha Stewarts varumärke redan börjat att närma sig neutral läge, efter att ha legat mycket högt på den negativa skalan.

“The smart, like Stewart, seize control and move on, minimizing the damage.”

(MSNBC)

Martha Stewart uppmärksammas hårt just nu: läs också DNs artikel.

Bild PR – nytt affärskoncept

PR-byrån Prime lanserar ett nytt affärskoncept – Bild PR.

“– Budskap och formuleringar i all ära, men eftersom de flesta av oss i allmänhet är ointresserade av vad alla olika företag och organisationer har att säga krävs mer för att komma till tals.”

(Prime PR)

PR-byråerna tar ännu ett steg närmare reklambyråerna. Slutsats? Att reklambranschen måste bli bättre på PR.

Lite söndagsavkoppling

Varför nöja sig med trista raka streck? Gizmodo : Design Barcodes

Ibland är det meningslösa roligast. Gör dina egna felmeddelanden på Error Message Generator.

Äntligen: Christos har stoppat in Central Park i tyg: The Gates. Så klart har ett antal “spoofs” kommit till: Gates-spoof och Crackers(via Boing Boing

Galna kosjukan har hittats hos en get. Läs min kommentar på Deep.Ed – Bloglines.

Hoppsan… vilken miss av MTGs förra VD. Citatet “Good evening ladies, gentlemen and niggers” visar sig vara men myt.

Modern Portfolio Theory – jag fattar ingenting men det verkar ju intressant. (via del.icio.us)