I helgen fick vi som prenumerar på någon av Dalarnas Tidningars olika lokaleditioner också en helgbilaga med namnet Pralin. Den innehöll en lättsmält mix av feature och kolumner – bland annat en krönika av min kamrat Niklas Darke, mest känd för att ha startat Sveriges första “stalker”-blog “Var är Greider?”.

Problemet är att frilansjournalisten Eva Anderssons företag också heter Pralin. Och det sedan mer än två och ett halvt år. Pär Fagerström, vd för Dalarnas tidningar anser att de inte gjort något fel:

“- Pralin är att helt enkelt ett bra namn. Bilagan ska uppfattas som en god bit till helgen. Vi har kollat med vår advokat. Vår uppfattning är att det inte är ett varumärkesintrång eftersom den enskilda firman är registrerad i Stockholms län.”

(Dagens Media)

Eva Andersson, som är copywriter och skribent för såväl rikstäckande som internationella tidningar (och en av mina lärare på Berghs SoC) berättar i ett mail att det är en lång historia där hon känner sig som en liten David gentemot jätte-Goliatföretaget Dalatid. Bland annat har Dalarnas Tidningar plockat in advokater tidigt liksom försökt göra en överenskommelse med Eva, att hon skulle ge sitt medgivande – trots att PRV svårligen kan ge Dalatid rätt att skydda namnet på grund av risken för sammanblandning – även om Eva skulle ge sitt medgivande.

Petra Bjernulf på Dalatid har startat en enskild firma med namnet Pralin som ska jobba med tidningsproduktion, vilket innebär att namnet anses skyddat i den region som helgbladet kommer ut (Dalarna).

Tidsspann och antal arbetsgivare borde innebära att frilansjournalisten Eva Anderssons Pralin borde räknas som rejält inarbetat. Trots detta verkar Dalarnas Tidningar ta strid för att fortsätta att använda namnet oavsett vad PRV sagt och oavsett vilka argument Eva anför.

Man anar att Dalarnas tidningar räknar med att kunna köra över Eva med sin storlek. Att fortsätta med namnet Pralin, trots att PRV uttalat att de aldrig kommer att kunna skydda namnet, innebär att de verkar handla i vad som kallas “ond tro” – de vet att de gör fel men gör det ändå.
Samtidigt är det inte något nytt att kontakter med PRV har en viss likhet med att spela på Lotto – fråga två olika handläggare och du får två olika svar. Trots det har jag svårt att se meningen med att göra det som Dalatid gör – så bra är inte namnet Pralin för en weekend-edition fylld med feature-artiklar. Själv tyckte jag att namnet kändes lite krystat redan när annonseringen började i Borlänge Tidning för någon månad sedan. Att som Fagerström mena att det är ett så pass bra namn gör mig lite beklämd. Nej, det är inte det för en tidning som kanske vill lyfta ett rätt trist varumärke: Dalarnas Tidningar.
Och efter deras ignoranta handlande mot Eva så smakar det illa om Pralin(en) från Dalarnas Tidningar.

Arlanda flygplats ägare Luftfartsverket anser sig inte vara en plats utan ett varumärke. I samband med att Pingstkyrkan i Märsta bytte sitt namn till Arlanda Harvest Center (sic!) anser flygplatsen att det är dags att sätta stopp för användandet av namnet i sammanhang som inte har med flygplatsen att göra. Daniel Spitich, varumärkeschef på Luftfartsverket ser det som självklart:

“– Vi håller koll eftersom vi vill stärka varumärket och att det ska förknippas med oss som jobbar här driver flygplatsen och inte sådana verksamheter som inte ligger på flygplatsen rent fysiskt och definitivt inte har med vår verksamhet att göra.”

Rolf Nilsson på företaget Arlanda VVS är förbannad:

“– Arlanda är känt i hela Sverige, varenda människa vet vart Arlanda ligger, Jag förstår inte varför man bråkar om detta. Tycker man namnet är bra och passar så tycker jag att det är bra för alla företagare och för Arlanda som flygplats också.”

(Ekot)

Ett bra exempel på hur varumärkestänkandet pedagogiskt inte gått genom folklagren. Och frågan är ju också om Arlanda är en geografisk plats eller specifikt namn för flygplatsen. Enligt varumärkesregleringar är en geografisk plats möjlig att använda om företaget är aktivt på den platsen. Om det inte är en plats – då är Arlanda VVS och Pingstvännerna stekta.

Någon har använt sig av Cloettas största succé, Kexchoklad, för att göra sig rolig om “sexskandalen” inom elithockeyn.

Är det ett varumärkesintrång eller satir? Svårigheten är väl antagligen att få tag på den som gjort originalet eftersom marknadsansvarige på Cloetta, Fredrik Johnson, menar att vidarebefordran av bilden inte är olaglig utan själva skapandet av den. (Aftonbladet via Barseblog)

Det mest upprörande är nog nästan den sanslösa rubben på artikeln: “Sexattacken mot Linköping”. .