Category Archives: Strategy

Nobben för reklam

Det visar sig att det är flest stockholmare som säger Nej tack till direktreklam. Jämfört med övriga landets arton procent som säger ifrån reklam så är det hela 33 % i Stockholmsregionen som sätter upp “reklam undanbedes” på sin brevlåda. (DN – Ekonomi)

Är det egentligen så konstigt att Stockholmarna är de som “Nix:ar” och “Reklam Nej tack:ar” mest? De är utsatta för mest reklam av alla – Stockholm har Sveriges högsta reklamdensitet. Tunnelbana, en outdoorscen som används oerhört mycket och på ett mycket påträngande sätt. Att många Stockholmare därmed väljer att försöka slippa en del reklam – den del av reklamen som de faktiskt kan styra över – är knappast underligt. Jag tror precis som VDn för Swedma att man måste selektera reklamen mer – men jag menar att den måste selekteras mer generellt. Oavsett vilket format det handlar om måste vi i branschen bli bättre på att hitta rätt målgrupp vid rätt tidpunkt med rätt erbjudanden.

257 miljoner/dag men förändringen kommer

Att bli officiell VM-sponsor kostar 333 miljoner. Femton företag (Adidas, Budweiser, Coca-Cola, Coni-Online, Deutsche Telekom, Emirates, Avaya, Yahoo, Fujifilm, Gillette, Hyundai, Mastercard, McDonald’s, Philips och Toshiba) har köpt rätten att använda sig av logotypen och orden Fifa World Cup. För att få ut något av det krävs en minst lika stor reklamsatsning. Och många andra har satsat stort på fotbolls-VM vilket innebär att man mellan tummen och pekfingret kan säga att vi får reklam för 257 miljoner per dag under VM. (Realtid)

Många analytiker har under de senaste åren flaggat för att något kommer att förändras. Visserligen menar många att OS 2008 i Peking kommer vara reklamtätast någonsin men de generella förändringar i mediamixen som snabbare och snabbare sker kommer också självklart få genomslag inom sportevenemangen. Redan i år var Super Bowl utan rekord och kunde se tecken på avmattning av reklamköpen och mer och mer satsas på en mer relationsinriktad marknadsföring från de största annonsörerna. Och en produktplacering genom sponsring av spelare och lag innebär att spelarens varumärke sammankopplas med företagets varumärke – detta accentueras av annan reklam. Men det är den trinitariska relationen mellan spelare – varumärke – åskådare/konsument som är det viktiga.
Det kommer att accelerera – när såväl buzz marketing som andra nya relationsdrivna reklamformat vuxit till sig så kommer den traditionella reklamen få spela “andra fiol”.

Viktiga siffror för mediemixen

Group M, en grupp mediestrateger knutna till WPP, har visat siffror att onlineannonseringen kommer att gå om printannonseringen redan år 2007. (Brand Republic). Samma sak gäller för TV-reklam enligt strategigruppen Digital Strategy Consultning. Mot slutet av årtiondet kommer internet vara en större reklamkanal än TV i Storbrittanien. Gruppens VD Danny Meadows-Klue ser bland annat den ökade användningen av Internet bland stora delar av befolkningen, liksom det faktum att internetmediet är interaktivt och då ofta också reklaminsatserna:

En publik som aktivt söker sig fram till en kampanjsajt för en bil är så mycket mer värd än någon som passivt översköljs av tv-reklam.

Han ser också såväl ett behov såväl som möjligheten att nå högre effekt genom att låta reklamen utgå från en mer strikt målgruppsstyrning och en genomtänkt – “smart” – optimering av när, var och hur reklamen sänds till en konsument. (Dagens Media)

Det jag ibland kan känna mig frustrerad över är att många kunder väljer att tänka Internet som en relativt ointressant sidogrej i mediemixen. Tyvärr förlorar många svenska konsumentvarumärken en möjlig fördel genom att inte vara fullt lika hungriga som stora multinationella företag när det gäller att skapa relationer via webben. Jag tror de siffror som de båda grupperna släppt, självklart utifrån det värde de själva tror sig kunna få ut av det, är viktiga. Onlinedelen av reklamkakan rusar mot den punkt där dess kritiska massa helt enkelt kommer att skapa en oerhört stark utveckling.

Sveriges Annonsörer spår att onlineannonseringen kommer att gå om TV-reklamen på svensk mark redan om två år. (Resumé)

Är kreativa medieval effektiva?

En uppsats vid Handels i Stockholm visar att annorlunda medieval ger högre effekt än mer traditionella eftersom

företag som använder okonventionella medier kan agera utan konkurrens inom mediet.

Enligt forskarna finns det en hög generaliserbarhet när det gäller produkter med lågt konsumentengagemang. I det fall som de använt för att mäta effekten så är det genom att använda brandsläckare som reklammedia.

Man kan lugnt påstå att uppsatsen blir totalt sågad av kommentatorerna – som för en gång skull faktiskt är rejält sansade. (Dagens Media)

Jag tycker att en av kommentatorerna slår huvudet på spiken: “Hur länge är en kretiv mediekanal kreativ och unik?”. Det är det som är frågan och det som i slutänden är skillnaden mellan strategiskt riktiga kreativa medieval och enbart kreativitet för en kortsiktig buzz-effekt.

Brandstretching igen

Nytt exempel på brandstretching: Fiat börjar att sälja mobiltelefoner under sitt varumärke. (italiaspeed.com och Beta Alfa 2.0)

Inte så märkligt val iofs: bilar och mobiltelefoner har en viss koppling med varandra men jag kan ändå fundera varför så många bilmärken ((Min tidigare postning om detta. Ytterligare en postning om det.)) väljer att brandstretcha eller låta företag använda såväl varumärke som grafisk profil? Jag kan se två möjligheter:

  • Varumärkena behöver en högre grad av imagemedvetenhet. Och framförallt bland unga nya blivande bilägare.
  • De har riktigt usel ekonomi och har fått en bra deal.

Lila är kaffe

Löfbergs Lila väljer att inte kräva att Färjestad har lila matchtröjor. Detta av rädsla för att den lila kulören (som Löfbergs Lila har lyckats att skydda) kan komma att kopplas mer till hockey än till kaffe. Kathrine Löfberg, marknadschef på Löfberg, förklarar:

Vi har gemensamt kommit fram till att det är viktigt att vi nu utvecklar våra varumärken var för sig. Vi måste värna om att folk fortsätter att förknippa lila med kaffe och inte med hockey.

(Supermarket)

Över(l)ilat beslut sannerligen. Lite för enkelt tänkt av Löfbergs som härmed tappar sin starkaste profilering av sin färg. Ungefär som att Kexchoklad skulle bli rädda för att rutmönstret blir synonymt med utförsåkning…

Varumärket allt viktigare

De tre VD:arna Marie Ehrling på Telia, Jesper Kärrbrink på Svenska Spel och Magnus Böcker på OMX är vid en paneldiskussion på Stockholm Media Week överens om att varumärket är viktigare och viktigare. Varumärkes- och övergripande kommunikationsstrategiska frågor hör hemma högst upp i ledningen enligt dem eftersom det är centralt både i medgång och motgång.

Man kan sammanfatta deras åsikter enligt följande:

  • Kommunikationsdirektörer och liknande bör sitta i ledningsgruppen.
  • Varumärket måste kommuniceras rätt av alla direktörer, både internt såväl som externt.
  • Reklamen som sådan ska skötas av de som kan det – inte av ledningsgruppen.

(N24.se)

Det är intressant eftersom det bara för något år sedan hissades varningsflagg att de personer i företagen som skötte kommunikationen började att bli utpetade ur ledningsgrupperna. Uppenbarligen kan det hänga ihop med konjunkturen, låg konjunktur har hittills gjort att marknadskommunikation och varumärken fått stå tillbaka för rent finansiella frågor medan en högre konjunktur har gett utrymme för “mjuka frågor” som varumärken och marknadskommunikation.
Antagligen handlar det också om att det finns en ny grupp av VD:ar i företagen som på ett annat sätt förstår frågor om varumärken och kommunikation mer än VD:ar från den “teknokratiska generationen”. Och att vi som jobbar med varumärkesfrågor äntligen lärt oss att kommunicera den vikt som det har att bygga och vårda varumärket.
Det man kan hoppas på är att det, i samband med nästa lågkonjunktur, fortfarande tänks på varumärken på grund av ovanstående faktorer. Det man sett är ändå att varumärken som vågat satsa på att bygga och vårda sin image även under en lågkonjunktur.

Mer om Kärrbrink och de andras åsikter finns hos Dagens Media

Konsumenten har rätt att ha rätt

Seth Godin är alltid lika abrupt:

So yes, the customer is always right. And if they’re not, then one way or the other, they’re not your customer any more.

(Seth’s Blog)

Ett annat sätt är att börja att räkna: Det kan helt enkelt vara billigare att förlora en kund som uppenbart aldrig kommer att bli nöjd än att använda alltför mycket energi till att vinna över honom/henne/dem. Det kan trots allt ibland kosta mer för varumärket än det smakar att bli älskad av alla.

Kan snus bli premium?

null

Swedish Match har valt att både gå i budgetvarianter av snus men också vågat satsa på ett premiumsnus: Onyx. Det är en snygg ask och upplevelsen när man öppnar den är helt annorlunda – det är snyggt ordnade, svarta bitar i en annorlunda, trekantig form. Doften har en dragning av citrus och det känns inte alls som den vanliga snusdoften som till och med jag kan tycka är lite otäck.

Målgruppen är en grupp som förut antagligen rökte – kan tänka mig att det är de personer som förr feströkte och då köpte kanske en cigarr eller schyssta cigaretter. Swedish Match själva har valt att använda Paal Fure för att förklara varför man släppt ett “lyxsnus”. Han skapar sig ett nytt ord -som i sig är lite motsägelsefullt: “massexklusivitetstrend” och förklarar att

Massexklusivitet är en trend där mer sofistikerade premiumprodukter görs tillgängliga för en bred publik. Inom många kategorier där det tidigare inte funnits utpräglade premiumprodukter skapas det nu lyxigare varor.

Han jämför Onyx med saker som färsk juice, No-frills chic hos H&M och iPoden. (Trendexpert om General Onyx och di.se)

Japp. Det är ett jävligt bra snus. Men Paal Fure känns lite väl långt ute i myllan när det gäller sitt försök att skapa en trend i det här. Ja: det är en stark trend där design differentierar varumärken och produkter, ja: det finns en stark lyxtrend. Men att säga att något är exklusivt och samtidigt i en massmarknad funkar inte. iPod är inte lyx utan design. Färskpressad juice har inte med lyx att göra utan ett sökande efter kvalitet och No-frills chic-trenden bygger på just exklusivitet och att skapa buzz runt produkterna. General Onyx kommer aldrig att bli en storsäljare, men däremot kommer det antagligen fungera som ett premiumsnus som köps i vissa situationer. Själv kan jag tänka mig det på en fest, istället för cigarrerna sätter man fram de snygga dosorna.

Äldre är inte unga

Lisa Rennerstedt ställer en oerhört central fråga – som hon menar att marknadsförare och mediasäljare totalt missat:

Morgondagens pensionärer vill till största delen sätta sprätt på sina pengar istället för att lägga på hög. Vi vill konsumera, när vi äntligen får tid. Samtidigt har vi också lojalt kvar tvn som en central möbel i vardagsrummet. Vi är långt ifrån någon homogen grupp. Vad kan ålder som parameter berätta om intressen, värderingar och livsstil?

(Dagens Media)

Det har aldrig funnits en så stor och så ekonomiskt solid grupp äldre som nu – och de närmaste tio-femton åren kommer detta innebära stora möjligheter att skapa en marknad för aktiva pensionärer. Varför är det så få varumärken som inser detta? Fråga inte mig.

Medievanor och marknadsföring

Att Internet förändrar våra medievanor visar många siffror. Frågan är om det förändrar marknadsföringen på ett traditionellt sätt, i meningen att en ökning på ena stället innebär en minskning på ett annat ställe i mediemixen. Jag är inte så säker på det.

bisonblog citerar Rebecca Lieb som i sin tur citerar en undersökning av Jupiter Research:

the average online user spends an equivalent amount of time surfing the Web as she does watching TV — some 14 hours per week (many do them simultaneously). Those same users spend about an hour reading magazines, two hours reading newspapers, and five hours listening to the radio.

Av detta drar Fredrik och andra slutsatsen att Internet håller på att förändra sin plats i mediemixen – traditionell mediaplats stödjer snarare Internetsatsningarna än tvärtom. Faktorer som visar detta menar man vara att Internetannonseringen beräknas öka med nitton procent år 2006 vilket är sex till åtta gånger så mycket i ökningsgrad jämfört med traditionella media.

Problemet är att statistik alltid måste sättas i sitt sammanhang – att säga att ett nytt media ökar med större grad än ett traditionellt säger inte att det nya media ökar på bekostnad av de traditionella medierna. Och eftersom Internetannonseringen i den generella mediemixen är runt 10-20 % så innebär den ökningen inte någon större skillnad i faktiska siffror. Att det procentuellt ökar med flera gånger mer än övriga medieköp beror helt enkelt på att övriga medieköp redan är så pass stora att deras ökning nått sin peak och inte kan öka mer eftersom det skulle skapa obalans i marknadsföringens mediemix.

Ett ytterligare problem är att det hela blir lite som att jämföra äpplen och päron. Internetannonsering är inte samma sak som traditionell annonsering – internetsatsningar bygger på annonser+mikrosajter. Internet som media är ett helt annat media än de vi tidigare sett. Den stora skillnaden som vi ser idag är att mycket av ex printannonsering jobbar med imageskapande och att dra konsumenten till webbplatsen för ytterligare information/hjälp till köpbeslut. Det innebär inte självklart att printannonseringen enbart är ett komplement till webbplatsen, eftersom Internets konstitution innebär att du som marknadsförare behöver andra kanaler för att göra webbplatsen känd och du behöver andra media för att skapa medvetande om varumärket.

Så min slutsats av siffrorna är lite annorlunda: det är inte en förändring av mediemixen som är det viktiga utan det är en grundläggande strukturomvandling som sker. Mediemixen förändras visserligen men det är fr a till vad de olika delarna används som förändras. Det är helt enkelt inte en fråga om antingen-eller utan en fråga om både-och. För min del, som planner och strateg, är det rätt solklart att marknadsföringen måste vara konceptstyrd, där koncepten är medieneutrala i grunden. Det handlar om att göra integrerad reklam på riktigt och använda alla delar av en mediemix på ett genomtänkt sätt.

Att göra rätt när det blir fel

Design Observer beskriver i artikeln When Design is a Matter of Life or Death den arkitektoniska mishap som Citicorpbyggnaden utsattes för av byggnadsingenjören William LeMessurier och arkitekten Hugh Stubbins. Några felräkningar och saker som verkat ovidkommande visade sig i efterhand tillsammans skapa en farlig situation, där byggnaden kunde ramla ihop om den utsattes för hårda vindar. Det hela innebar ett etiskt dilemma för LeMessurier: skulle han hålla tyst, ta livet av sig eller berätta och ta smällen att ha räknat fel? Han gjorde det senare, vilket innebar att man kunde förstärka byggnaden och därmed rädda både materiella värden och antagligen många människoliv. Och genom att faktiskt ta sitt ansvar och lösa det problem han själv varit med att skapa fick han och Stubbins ett gott namn:

His exemplary courage and candor set the tone. As Arthur Nusbaum, the building’s project manager, put it, “It started with a guy who stood up and said, ‘I got a problem, I made the problem, let’s fix the problem.” It almost seemed that as a result everyone involved behaved admirably.

Och hur många gånger är det inte problem som uppstår i såväl designprojekt som reklamkampanjer som vi antingen kan vara tysta om, eller stå upp för vår egen kvalitetskänsla och säga: “Det blev lite fel men jag vet hur vi ska lösa det.” Eller som Michael Bierut på Design Observer skriver:

We designers call ourselves problem solvers, but we tend to be picky about what problems we choose to solve. The hardest ones are the ones of our own making. They’re seldom a matter of life or death, and for maybe for that reason they’re easier to evade, ignore, or leave to someone else. I face them all the time, and it’s a testimony to one engineer’s heroism that when I do, I often ask myself one question. It’s one I recommend to everyone: what would William LeMessurier do?

Så sant. Och jag kan själv frustrerat gnissla tänder när projektledare liksom försöker låta eventuella problem blåsa över istället för att tillåta mig och andra att lösa dem direkt. Jag tror att kunder hellre ser att vi erkänner våra misstag och rättar till dem än att känna osäkerhet inför om något verkligen är fel eller rätt.

Mass customization

Fler och fler produkter ger konsumenten möjlighet att välja sin individuella smak/utseende. Mass customization bygger på den genomgripande individualistiska trenden som i princip tar död på alla trender som försöker att kollektivisera en persons utseende, smak och upplevelse. Peter Davidson (via PSFK) menar, utifrån att företaget Ipifini skapat en teknik för att välja vilken sorts läsk man vill ha – men bara behöva köpa en flaska, att:

The 20th century was all about standardization, the 21st century will be all about user customization.

Det hela är knappast en ny tanke – Joseph Pine har skrivit mycket om det, vilket också förklarar att så många olika märken klarar sig. Ett exempel: jeans. Det finns en stor mängd jeansmärken numera och de flesta klarar sig riktigt bra eftersom de inte längre behöver oroa sig att själva varumärket ska tappa i värde, om de ser till att skapa kläder som stämmer överens med målgruppens smakriktning(ar). Ett annat exempel är sneakers, som som köparen själv kan välja look på genom att skon kommer med en mängd färger som kunden sedan kan måla på (Adidas Adicolor-kampanj), eller Nikes ID-kampanj där konsumenten kan välja hur skon ska se ut online och sedan få en helt unik sko (fler skocustomizations hittar du hos JC Report).

Det handlar inte längre om att bara välja delar av något – eller färdiga koncept utan att skapa sin alldeles egna stil, oavsett om det handlar om kläder, inredning eller teknik. Fler exempel hittar du på Core77

Cykla inte vilse

Är du ute och cyklar? ClickZ har gjort en bra genomgång över de olika cyklerna som vi måste ha koll på:

# Product Lifecycle A manufacturer mails offers for consumable accessories that are tied to the lifecycle of the products. This product lifecycle approach can apply to warranties and contract expirations. One savvy wireless carrier e-mails its lapsed clients after 11 months, knowing they will likely be in market for a new cell plan based on the common 12-month agreement.

# Market Lifecycle As consumers, we find ourselves swimming against the tide of market lifecycle. Mortgages are a good example of mailing to a customer at requested intervals, such as when rates change, and doing this for only a period 45 to 60 days, knowing the consumer is in market only for a short timeframe. Travel is another category most consumers tend to buy in a market lifecycle manner, such as winter vacation, summer vacation, etc.

# Broken Lifecycle Look for clues in customer behavior when a lifecycle is broken or beginning. For example, some retailers and manufacturers remove customers from e-mail marketing offers when the customer has called for product support. These merchants replace the more offer-rich content with softer informational newsletter content.

(ClickZ Experts on Intellectual Capital Strategies)

Wal-Mart satsar på premiumbutik

Retailjätten Wal-Mart satsar på ett mer premiumsegment med sin nya butik i Plano, Texas. Det nya Supercenter ska bestå av åtta segment där de flesta är non-food. Ett annat sortiment och en lugnare shoppingupplevelse, vilket ska innebära färre högtalarutrop, bättre service och till och med kassaapparaterna har gjorts tystare.

Wal-Mart satsar nu mycket energi på att lära känna och förstå vilka behov kunderna har, speciellt gäller detta dekvinnliga konsumenterna.

(Supermarket)

Webbdagarna: lite tankar

Visserligen upplevde jag att jag sa mycket mer än saker om “rabattkuponger” men för den som inte kan vara på webbdagarna så är Internetworlds blogg en liten tröst.

Gårdagens viktigaste fråga – som några av oss försökte föra fram – har också Zachrisson tagit upp i sin ledare: Internet handlar inte om teknik. En sak som slog mig igår var att CMS kommer under några år vara det stora samtalsämnet. Rickard Hansson från Mindroute var oerhört koncis och frank när han gick igenom de olika CMS-möjligheter som finns på marknaden. En trend som jag också skönjer bland företagare i allmänhet är en större medvetenhet om ekvationen kvalitet+användbarhet/effekt=pris.

Jag pratade länge med en person från ett av landets större förlagshus och han var nästan gråtfärdig över sin chef som inte ville förstå att nätet inte är en “kvartalsinvestering”. Uppenbarligen har en del större förlag chefer som inte är publicistiskt insatta och istället för att inse vad en investering i nätet och därmed i varumärket kan ge på lång sikt får idégivare och projektledare höra show me the money. I det här fallet hoppas jag att jag kunde fungera som lite bollplank och att vi snart får se åtminstone delar av den webbstrategi vi snabbt skissade upp tillsammans som verklighet.

En annan deltagare hade spännande projekt på gång och jag hoppas att jag kanske kan få vara med på ett hörn i detta. Tyvärr hade jag redan då lyckats göra slut på visitkorten. ((Minnesanteckning till nästa gång – ta med många visitkort…))

Jag, Fredrik och hans kollega på advokatbyrån hade en intressant strategisk diskussion om bloggarnas framtid efter lunchen. De har testat på att använda bloggen som en intern nyhets- och händelsesamling. Bland annat så spann vi vidare på Nicklas Mattsons uttalande om att ordet “blogg” känns trött. Jag menar att hela bloggutvecklingen det senaste ett och ett halvt har skett i princip en kopia av utvecklingskurvan för hemsidor 96-98:

  • tekniknördar börjar tidigt. Hemsidornas innehåll handlar om hemsidor
  • en del early adopters ser möjligheterna med formatet och börjar att skapa sajter relaterade till andra ämnen men också en hel del personlig marknadsföring
  • Fler börjar att skapa egna hemsidor och utvecklingen börjar att ta fart
  • mainstreammedia hittar “trenden” och skriver upp den
  • “alla” börjar att skapa hemsidor. Utvecklingen av sajter sker nu snabbare än exponentiellt
  • ifrågasättanden börjar dyka upp – fr a på de större kultursidorna – där också “faror” börjar att diskuteras
  • trenden avmattas – ungefär hälften av sajterna “dör”
  • tekniken och formatet börjar att hitta sin form och nu börjar den riktiga utvecklingen som är kommersiellt driven.
  • “Hemsidor” är nu ett format – inte en egen “entitet”.

Hela den här utvecklingen sker nu med bloggformatet. Vi har precis nått “peak” och trenden håller på att avmattas. De försök som gjorts att använda blogg som marknadsföringskanal har hittills varit halvdana men i och med att tekniken och formatet nu blir en del av en verktygslåda, en färg i marknadsföringspaletten, kan de också mer och mer börja att fungera för kommersiellt bruk. Ett exempel i Sverige är Feber-bloggarna som köpts upp av Bonniers, liksom Manolo och Legally Blonde. Först var nog ändå Ytligheter även om det mer handlade om att köpa Eleonore Nygårds kompetens. Bloggandet hör också tätt samman med utvecklingen av CMS-marknaden, och kommer att förändra även denna. Vi kom också in på utvecklingen av den svenska bloggosfären där vissa lyckats att bygga sitt personliga varumärke – ett av de mest lysande exemplen är Karolina Lassbo aka Glamourprinsessan, vars gratishostade blog har gett henne ett kändisskap långt utanför bloggosfären. Även Erik på mymarkup har skapat ett eget varumärke, även om det mest handlar om bloggandet som teknik och konstform.

Vid minglet pratade vi vidare, och då var min kollega i MiD, Peter Isaksson också med. Självklart kom vi in på hans område, sökmotoroptimering och marknadsföring via sökmotorerna. Ett spännande ämne som helt klart är värt att gräva djupare i även för min del.