Category Archives: Brands

Swedbank “äger” mest bland ungdomarna

Lunarstorm har gjort en av sina enkäter om hur användarna tänker på det här med bankaffärer. 12 000 användare mellan 15-25 år har svarat på frågor om sin privatekonomi. Jag tror, i likhet med DNs journalist, visserligen att många av svaren beror på ålder snarare än varumärkespreferenser, liksom en stor del av distans från den verklighet som bankaffärer finns i. Därför är knappast svaren om att möjligheten till att göra bankaffärer via nätet inte slår högt hos de yngsta. Däremot är det intressant att en av de få banker som gjort reklam faktiskt också blir den bank som “äger” mest. (DN – Ekonomi)

Jag tror knappast att det är en tillfällighet att just Swedbank får högsta preferensen i en grupp vars erfarenhet av bankaffärer är mycket små. Däremot är knappast de som svarat några som missat den reklamkampanj i alla medier som Swedbank kört. Långsiktigt varumärkesjobb.

Användargenererad reklam ett hot eller en möjlighet?

Det senaste årets värsta buzzword är antagligen “user generated”. Nu börjar också de idéer som vissa företag använt som en sorts relationsmarknadsföring att omskapas till företagsidé. Företag med Web 2.0-namn som Spot Runner, PayPerPost, PayPerClip, Current TV, BrightCove, BrandWizard, Google’s AdSense for radio and newspapers, precis som YouTube och MySpace kan distribuera och ge konsumenterna möjlighet att skapa reklamen för företagen. (Brandweek)

Chris på AdJab tillhör dem som ser användargenererad reklam som en verklig möjlighet för företag och som ett reellt hot mot reklambranschen:

There’s a crisis they’re facing in a new media world where consumers sometimes create better ad messaging, companies are looking for specific tasks to be performed as opposed to all-encompassing media planning and the tools to do all of that are cheaper than ever before.

(AdJab)

Varför vara oroliga? Inte speciellt om man som byrå väljer att bygga kampanjer på en strategisk plattform. Vilket åtminstone jag anser vara fullständigt nödvändigt för att på lång sikt få full effekt av ett varumärke, och de investeringar som kunderna gör i sin marknadskommunikation.
Snarare se hur vi kan använda oss av den nya mediemöjligheten och möjligheten att, precis som flera redan gjort, använda det i att stärka relationerna med personer som gillar varumärket.
Jag tror också att användargenererat material inte kan användas överallt, diskussionen runt användargenererat innehåll liknar i mångt och mycket den under ’97-’99 lätt feberaktiga tron att en webbsajt kunde omskapa ett företag. Fr a så handlar det om att kunna kontrollera flödet. Att släppa kontrollen över företagets profilering innebär att man har få möjligheter att styra kommunikationen och varumärkets imageuppfattning – det räcker med att vi vet att buzz och WoM är både möjligheter och hot, som vi inte kan styra.
(Ett längre paper om user generated kommer framöver.)

Svenskar i designvärlden

Det klassiska måste hela tiden utvecklas – det är den gemensamma slutsatsen man kan utläsa i två artiklar om två av de svenskar som fortsätter den svenska designexporten.

Det är en framtidsvision. Det är den riktning vi vill att Jaguar ska ta i framtiden.

Linda Andersson är 29 år och anställd på Jaguars Advanced Design-avdelning som jobbar med att utveckla framtidens bilar inom det klassiska engelska varumärket. Hennes nytolkning av logotypen är en rejäl förändring åt en mer uppdaterad minimalism. (Aftonbladet)
En intressant artikel om det brittiska hyperlyxmärket Asprey och Håkan Rosenius, som är creative director för märket och jobbar med att repositionera märket från juvelerare till ett lyxmärke inom hela modegenren.

Att göra något modernt men ändå tidlöst är vad lyxartiklar handlar om.

Rosenius uppdrag är att att se till att den 225-åriga hovjuveleraren blir en reell konkurrent till Hermes och Louis Vuitton. Bland annat har han sett till att Asprey fått en symbol som man kan kapitalisera som signal i likhet med Burberry och LV. (di.se)

Nu har DN vaknat till liv: “Svenska bakom Jaguarens nya form”

Emotionell reklam bevisat effektiv

Elias har grävt fram en mycket intressant undersökning. Hans sammanfattning kan kännas självklar:

Reklam med ett högt emotionellt innehåll och lågt informationsinnehåll är mest framgångsrikt när det gäller att skapa positiva associationer till ett varumärke.

(Money Reklambyrå)

Jag håller inte med om att “vi” (dvs. reklambranschen) trott att högt informationsinnehåll alltid ger högsta effekt men däremot är det ofta svårt att bevisa att imageannonsering inte bör byggas med samma byggstenar som informationsmarknadsföring eller utbudsannonsering.

Varumärkestänkandet i centrum

Ett exempel på att varumärkestänkandet genomsyrar allt inom köp och sälj är genomgången av bilars andrahandsvärde. Hans Edvardsson, marknadsansvarig på KVD, säger bland annat om Toyota:

Toyota har lyckts med sin image. Personligen tycker jag Toyota Corolla är en tråkig driftsäker plåtburk. Men de har lyckats med kvalitet och prissättning. De har fått ut varumärket och får därför bättre betalt för begagnade produkter.

(di.se)

De:sign10

Att göra 3D runt är svårast – så CGSphere är en intressant tävling (via Suburbia)

Läcker design: Generate.

Gulf gör comeback – frågan är om varumärket blir poppis. Gulf-loggan är snygg men har också en retrokänsla genom att den inte längre finns. Förrän nu.

PopCatcher – en tjänst som knappast hjälper upp det för skivbolagen.

Kikkerland KNOCK-OFF Lamp. Snygg.

Designetnografi med Kelly Goto. Fast det intressanta var att hela artikeln egentligen handlar väldigt lite om etnografi…

The Vintage Advertising Pool – inspiration

Ett namn är svårt att skydda, Manne

Sinner aka Pash har hittat ett mail till Schulman och Stureplan.se där Manne af Klintberg aka Clownen Manne påpekar att han tycker det är fel att någon använt hans artistnamn i en diskussion på Stureplan.se’s forum. Och Sinners slutfråga är onekligen intressant:

Nicknames på Internet. Kan det vara nästa hetsjakt för upphovsrätts-jurister?

(Sinner)

Om man bortser från att mailet visar att Manne af Klintberg uppenbarligen är rätt oinsatt hur Internetdiskussioner faktiskt fungerar så är det en bra fråga: hur ska ett varumärke faktiskt kunna skydda sig från att användas i situationer där skadan kan vara relativt liten men ändå så finns den där. Exempelvis kan man tänka sig att någon i en bloggkommentar kallar sig “Coca Cola Jesus” men skriver oerhört dumma, elaka och nedvärderande saker. Detta kommer sedan att indexeras på sökmotorer vilket innebär att en sökning på Coca Cola kommer att ge en träff på den kommentaren (beroende på om bloggverktyget tillåter indexering av kommentarer). Nu är det knappast någon fara att Coca Cola skulle skadas nämnvärt (de lyckas rätt bra själva att urholka sitt varumärke) men just för ett sånt varumärke som Clownen Manne kan det bli ett problem. Och det finns idag inga legala möjligheter att hantera en sån fråga, och de möjliga sätt att göra det är antingen mycket komplicerade och inskränker mycket av den frihet som varumärken många gånger vinner på när det gäller buzz och onlinemarknadsföring.

CC bränner Red Bull

Coca Cola väljer att gå face-to-face med Red Bull och lanserar Burn i Sverige.
Energidrycker är ett segment som ökat med 40 % under senaste åren och Red Bull har varit ensam herre på täppan. (Supermarket / Market)

Coca Colas nya produktstrategi är intressant – istället för att försöka lägga in nya värden i sina befintliga varumärken väljer man att skapa nya. För ett par år sedan köpte man upp Bjäre för att gå in på mustmarknaden och nu går man in med ett nytt varumärke på energidryckssegmentet. Precis som man i Europa gjort med Blak, när det gäller mer kaffeliknande drycker. Deras “house of brands” är gigantiskt numera.

Slave to the varumärke

Per Robert Öhlin startar ett varumärkesmagasin “Brandslave”:

Magasinet är väldigt personligt och jag har inte några ambitioner på att vara hundraprocentigt objektiv. Folk lägger alldeles för mycket energi på att vara objektiva. Konsumenter vill i allmänhet inte lyssna på institutioner, utan människor. Och människor är subjektiva.

Dyrt är det men fasen om det inte kommer att vara värt pengarna. (Dagens Media)

Länkdump2

Helena, kulturstudent i London skriver om immaterialrätt och idéstölder i sin postning: Om intellektuell äganderätt, apor och Kent och Morian fortsätter
via diskussionen.

Ju mer produkten som livsmedelskedjan säljer är lik din egen, desto mer måste livsmedelskedjans varumärke för produkten skilja sig från ditt varumärke för att förväxlingsrisk inte ska föreligga.

DI fortsätter att tipsa företagare om varumärken (di.se)

Mediebyrån OMD skriver om den lätt excentriske men geniale (enligt mitt förmenande) franske branding gurun Rapaille: Använd reptilhjärnan.

CBC har gjort en podcastingserie om The End of Media.

Om du bloggar: läs Probloggers gamla postning 3 factors to consider before starting a blog. För tillfället är fortsättningen intressant för min del maintaining blogging momentum”. Och läs också The biggest lie about blogging (via Beta Alfa).

En lärdom att dra: hur man ökar försäljningen med hjälp av genomtänkt re-design av sin webbplats. Läs MyTravel Redesign increases online Booking Conversion by 20% (via Användbart)

Min holländske bloggarkollega Coolz0r skriver en dråplig historia om How not to start a social network apropå AOLs totalt misslyckade försök att både vara hypercensor och bygga ett fungerande användarnätverk.

Knorr gör fel

Antar att ni kanske sett reklamen för Knorr Vie?
För min del kan jag säga: det funkar inte.
Knorr är inte ett varumärke att sätta samman med frukt- och grönsaksjuice. Det är för långt mellan Knorr-såser, Knorr-soppor till nyttigheter i form av “ren” frukt- och grönsaksjuice.

Bad brand extension. Helt enkelt.

Jobs, kreativiteten och bilarna

Would you buy a car from this man?

null

Dale Dauten skriver i en artikel om den amerikanska bilindustrin, och med referens till boken “Branding Iron“:

Detta är varför jag ber dig på mina bara knän Steve Jobs, starta ett bilföretag. Du förstår att det inte handlar om att vara billigast, det handlar om att vara coolast genom att fungera bäst och vara en glädje att använda. [översättning av IDG; admin. påpekar]

(IDG.se)

Onekligen en intressant aspekt på det hela. Frågan är: skulle Jobs kunna göra samma sak inom en annan industrigren? Går det att flytta över kreativitet utan att ta hänsyn till själva produkterna? Det är en diskussion som ofta förs och jag är skeptisk till om det faktiskt fungerar. Kreativitet skapas av många faktorer varav engagemang är en viktig drivkraft. Möjligheten till trial and error utan att få halsen avskuren är en annan viktig drivkraft. Liksom att branschens mognadsgrad skapar olika incitament. Själva produkterna är också viktiga faktorer att ta med i beräkningen: vad de kostar för konsumenten, vilka politiska och samhälleliga effekter de har osv. Så – i den rena retoriska frågan håller jag med Dauten – men jag tror att uppmaningen rent bokstavligen är bullshit.

För övrigt, för att koppla tillbaka till en tidigare postning, så vore det snarare en smärre disaster. För genom Apples historia har isolationism och icke-standard varit det viktigaste. Skulle man föra över iPod, iTunes och även MacOS till en bilindustri så skulle det innebära att man bara kunde köpa bilarna på iCar-affärer och köra dem med iGas. Reparationer utförs endast på iRepairshops, bilarna går bäst på (vissa modeller fungerar endast på) de egna iWays och väldigt få tillverkare skulle tillåtas att göra originaltillbehör. Sen skulle man länge köra med en gammal teknik för motorn för att skilja ut sig och hålla kvar möjligheterna att sälja sin egen bensin osv. För att inte tala om att alla bilarna måste låsas in i iGarage.
Icke att förglömma är att det skulle vara en hel del buggar som tar väldigt lång tid att åtgärda, där företaget påpekar att det bara är så och batteriet kommer endast att hålla ett år. iCar skulle också kosta ungefär en tredjedel mer och ha ett rätt lågt andrahandsvärde.

Alltså. Jag gillar vad Apple gör, jag gillar det varumärket. Och jag gillar storyn runt Jobs. Men fan om jag skulle köpa en bil från Apple…

Vi var först (även om vi inte heter samma sak)

Det här är nog den roligaste och samtidigt den sorgligaste varumärkes/namingnyheten på länge: rörfirman Utube anser att sajten YouTube antingen ska byta namn eller på annat sätt se till så att Utube slipper strulet med att många går in på deras sajt och därmed skapar problem genom att trafiken blir för hög. Deras argument är att “de var tio år före”. Ett argument som åtminstone inte skulle hålla i Sverige. Och knappast ens i USA eftersom namnen faktiskt inte är lika. Så det hela kommer helt enkelt sluta i att en rörfirma med en ordinär sajt slänger ut pengar på dyra immaterialrättsadvokater. Och förlorar. (IDG.se)

En sidoeffekt kommer att bli att rörfirman kommer att få ännu mer “oönskad” trafik till sin sajt i samband med sin stämning mot YouTube. Lite att “farka” sig själv av misstag.

Koppleributik

Inte så bra för varumärket Hästens. En anställd i deras NYC-butik förklarar för New York Magazine att “Jag har stämt träff med kvinnor som jag har sålt sängar till.”. Knappast något seriöst byggande av varumärket på världens största marknad där sexualmoralen är en valfråga. (Supermarket / Market)

Samtidigt kan det vara så att Hästens valt att nischa sig mot mer liberala och frisläppta urbana singlar i USA.

Far away Wayfarer

Ray Ban relanserar sina Wayfarer och har lärt sig av den fullständigt misslyckade relanseringen år 2002. Vad har de lärt sig? Att man inte kan gå ifrån ett vinnande koncept – eller att man kan använda ett känt och älskat varumärke till ett annat löfte (i detta fall – en annan design) (di.se)

Coop vill bara ha vänliga länkar

Beta Alfa uppmärksammar oss på att Coop Sverige har en länkpolicy som dels är fullkomligt meningslös, dels fullkomligt obsolet och motsäger allt som ett varumärke online ska våga göra.

Länkning till coop.se får endast ske från hemsidor vars innehåll, enligt Coops uppfattning, inte kan anses skada Coops varumärke eller goda renommé.

Det Coop inte gjort är att frågat sina varumärkesstrateger (eller så är det just vad de gjort vilket vore ännu värre) utan tänkt sig att en URL är en sak som ligger under copyright. Det gör det inte. Det var väl nån gång för säg två år sedan såna här fåniga länk-disclaimers fanns på olika företag (läs här)- och de fick snabbt inse att det gav större förluster i kredd än att någon länkade om något negativt.

Fyrkantigt regeldeontologiskt varumärkestänkande. Gör mig förbannad på att så stora företag inte gjort hemläxan.

SVT:s varumärke

Peter Kadhammar har tagit tag i själva public service-TV efter alla diskussioner om licensskolk bland ministrarna. En bra artikel som går igenom olika programcase och visar hur SVT under Jutterström dels nästan enbart satsat på att nå gruppen unga vuxna – och misslyckats varje gång.

Ditt val. Nyckelord: “samtal, unga frågor, alternativ, respekt”.
Vinkel mot media: “Unga får ge uttryck för sina frågor utifrån sitt perspektiv.”
Publikutfallet blev visserligen högre än målet, men “med tydlig tyngdpunkt på medelålders, pensionärer och äldre”.

Kadhammars genomgång lyser genom hela det TV-hus och den public service som idag ligger elva procent under det tittarmål som sattes 1999. Och hans slutsats är bister när han jämför dagens SVT med SVT för tjugo år sen:

Vid närmare eftertanke har SVT nog inte blivit sämre.
Vid närmare eftertanke har det, trots alla bråk, allt skrik om SVT:s förfall, alla interna intriger och offentliga debatter, interna omorganisationer och rationaliseringar, inte hänt något alls. (Aftonbladet)

Varumärkesstrategiskt har egentligen SVT försökt med det mest vettiga sättet: att försöka vinna de konsumenter som kommer att konsumera tjänsten längst tid. Det finns en anledning varför varumärkesstyrda produkter jobbar med livsstil och har just yngre som sin målgrupp – det handlar om att bygga varumärke på lång sikt.
Problemet är att SVT samtidigt är bakbundet av en kortsiktig politik liksom ett krav att vara “allt för alla”. Vilket som varumärke är omöjligt. Skalfördelarna ger inte någon lojalitet.
Public service måste snarare välja sin målgrupp och genom att använda den strategiskt vinna ytterligare delar av befolkningen. Så – satsningen på unga vuxna är strategiskt rätt. Problemet är att just i den gruppen är konkurrensen som hårdast – inte bara från de kommersiella kanalerna utan också från andra medier.
Gruppen unga vuxna är en internetgeneration och söker att vara gränslös på såväl ett socialt som på ett personligt plan. Den målgruppen är helt enkelt mycket otrogen mot stora övergripande varumärken men lojal mot nischade varumärken som är såväl målgrupps- som marknadsspecialister.

Köpbesluten tas på olika sätt

Fönstershopping är fortfarande det viktigaste för modebranschen.

Internetsökningar har inte tagit över detta. Däremot visar en undersökning i 41 länder från AC Nielsen att Internet är viktig i köpbeslut:

  • semester (54 procent)
  • mp3-spelare (42 procent)
  • mobiltelefoner (39 procent)

För bilar gäller fr a varumärken och renommé medan banker handlade om tidigare relationer med varumärket – något som också visar sig vara vanligare för svenskar än för andra nationaliteter. (Supermarket / Market)