Det faktum att Forsman och Bodenfors IKEA-webbkampanj för kök har blivit den mest prisade visar ett antal saker att lära sig av:
Coca Cola har fått på pälsen efter att några buzzbyråer spammat norska diskussionsforum med stealth-aktig reklam. Norska Coca Cola pudlar vilt:
Oops. Ännu ett bevis på att buzz marketing inte är speciellt mogen.
Analysfirman Forrester menar att You Tube kommer att sluta som Napster: stämda och sedan ointressanta som uppköpskandidater.
So, mark my words, YouTube will get sued. And it will lose.
Däremot menar många kommentatorer att Josh på Forrester har fel. Skillnaden är att den icke-kommersiellt skyddade delen av You Tubes innehåll är både större och intressantare än det som fanns på Napster-nätverket. (Devices, Media, And The Future Of Everything)
Tidigare har dock Marc Cuban, som skapade HDnet, menat att den som får för sig att försöka köpa upp You Tube är en idiot eftersom de kommer att bli stämda för upphovsrättsintrång. Framförallt sätter han också spotlighten på det faktum att användargenerat material knappast är det bästa för reklam och varumärken:
But do you want your advertising dollars spent on a video of Aunt Jenny watching her niece tap dance?
Om Cuban visar på ett problem för annonsörer på You Tube pekar IDC:s experter på att You Tube knappast kan välja någon annan väg än att försöka skapa intäkter via annonsering och samarbeten. Men, som Josh Martin påpekar, är detta något som användarna inte nödvändigtvis gillar. Det finns fortfarande en syn på nätet som en “fri” plats och dubbelheten i att You Tube väljer att lägga ansvaret för copyrighten på användarna samtidigt som de väljer att ekonomisera sig med annonser minskar såväl credd som förtroende.
Eventually, the paradigm will shift, where viewers accept watching advertisements to support their free video[…] ((Något som vissa undersökningar visat och som sajten iFilm använt sig av en längre tid.))but not likely quickly enough for YouTube to reinvent itself in the short term.
Tips via IDG.
Två saker kommer jag att tänka på: Web 2.0 känns mer och mer som en repris av IT-bubblan i slutet av nittiotalet. Och tyvärr verkar investerarna inte lärt sig hemläxan. Och onekligen finns det stora strategiska problem för varumärken att försöka samarbeta med sajter som bygger på användargenererat material. Samtidigt som behovet av kontroll av varumärken blir större och större på grund av dess ökande värde så sker en utveckling där just kontroll blir svårare och svårare att hålla när det gäller annonsering.
Samtidigt gör det här åter frågan om copyrightlagstiftningen intressant. I en digital verklighet försöker företag skydda sig själva genom att hänvisa till en lagstiftning som har sin grund i en analog verklighet. Detta problem lyfte [[Nicholas Negroponte]] redan i mitten av nittiotalet men tyvärr är lagstiftningen mest att se som en sorts släpande back på utvecklingen.
Daddy har gjort om Lunarstorm. Framsidan är rätt snygg även om toppbannern är lite för stor i Firefox. (IDG.se)
Är det roligt? Jo. Faktiskt. Lite. Och sen så vill jag självklart vara med :)
Fr a är hela kommentarstråden på viralcartoon.blogspot.com oerhört hilarious. Om man gillar geekiga reklamskämt. Typ.
Microsoft väljer att samla all sin annonsförsäljning under ett globalt digitalt “paraply”: Microsoft Digital Advertising Solutions. Det innebär att all annonsering under alla produkter och tjänster som Microsoft saluför blir samordnat, och målgruppsbaserade snarare än formatbaserade. Nästan en halv miljard användare kan nås via Microsofts olika kanaler. Joanne Bradford, corporate vice president och chief media revenue officer ((Shit… hon måste ha ett visitkort i A4-format)) på Microsoft förklarar strategin:
Allt fler konsumenter spenderar mer tid online med olika digitala enheter som mobiltelefoner och tv-spel. Det innebär att annonsörer får allt svårare att nå sina målgrupper genom att annonsera på ett enda medium. Microsoft sitter på en unik position eftersom vi har en global publik som är aktiva konsumenter och som enkelt kan nås via Microsofts olika plattformar och tjänster. (Newsdesk)
Warner väljer att ta det här med användargenererat innehåll på allvar. I ett samarbete med YouTube ger de användarna möjlighet att se och använda Warners hela videobibliotek. Ett synnerligen annorlunda sätt att hantera problemet med allt material som läggs ut utan tillåtelse. (Realtid.se)
Vi har sett det förut. När rebellerna blir stora väljer de att samarbeta med de stora elefanterna. Är det här bra? För kreativiteten – säkert. För kvaliteten knappast. Svårigheten blir ännu större att säga vad som är vad: spoof eller original.
USA har kommit mycket längre än Europa när det gäller att seriöst använda email som marknadsföringskanal. Trots att de minst är lika utsatta för spam väljer många företag att använda sig av mailen, vilket gör att det finns en mycket grundläggande kunskap om vad som funkar och vad som inte funkar. På ett seminarium där den amerikanska intresseorganisationen EEC berättade om den amerikanska situationen tog de bland annat upp möjligheten att bygga varumärke även i emailen och gav fem tips:
Knappast speciellt omvälvande idéer men många företag verkar ofta glömma bort såna självklarheter när det kommer till online-marknadsföring och fr a hur email hanteras utifrån ett varumärkesperspektiv. Och all varumärkesstrategi borde egentligen ha en katastrofplan inbyggd. Problemet är att det är något som få kunder vill betala för, och att det ofta blir kontraproduktivt att försöka sälja in ett (positivt) varumärkesjobb och samtidigt säga “men om det skiter sig så…”
Google håller på att utveckla ett sätt att använda sig av datorernas inbyggda mikrofoner för att avlyssna vad som sänds på TV samtidigt som vi har datorer igång tittar på TV. Det hela bygger på korta instick som sedan kollas av gentemot en uppsättning soundbites, som i sin tur är kopplade till reklam som är relevant för just det som sker i rutan. Eftersom det hela bygger på snabba automatiserade analyser ska det fungera sömlöst, och inte inkräkta på upplevelsen hos mottagaren. (Technology Review)
Kommer vi vilja köpa reklamen då? Antagligen. Det hela bygger på en balansgång mellan upplevelsen av att någon har kontroll över vad man ser men samtidigt också den starka önskan hos konsumenterna om att reklamen är relevant – dvs. personligt utformad för den enskildes intresse och behov. Googles framgång bygger på deras balanserande mellan att ge relevanta sökningar och samtidigt koppla sina AdWords och AdSense till sökningarna.
Det vore en dröm att kunna koppla reklamen närmare det som sägs och sker på TV – och i dagens medievärld där fragmenteringen ökar blir det omöjligt att använda [[behavioral targeting]] på ett genomgripande och effektivt sätt. Det saknas en automatik och en möjlighet att koppla reklam direkt till vad som sker i rutan innan eller efter ett reklamavbrott.
Sveriges Konsumentråd fortsätter sin aggressiva lobbying mot reklam. Nu har de gjort en undersökning, som de dock inte berättar mer om ((Hur många tillfrågades, vad frågade man osv…)), där de hävdar att sju av tio är emot reklam på nätet som riktar sig mot barn.
nätet skapar alltför kreativa möjligheter för reklammakarna att förvandla produkter till lek och spel.
Tyvärr är SK inte egentligen ute efter att starta en diskussion utan vill flagga för förbud. Även om de programenligt menar att det bästa vore om branschen såg till att fixa det själva (men underförstått enligt det strikta synsätt som SK har). Mattias Yrgård på Sveriges Annonsörer svarar med vad som bäst kan sammanfattas som en trött suck:
Vi vill skapa debatt om vad som är reklam och inte så att gränsen blir tydlig. Men vi tror inte att det är praktiskt möjligt att skapa ett förbud på internet eftersom mediet är så tillgängligt.
Jag vet inte i vilket pararellt universum som Sveriges Konsumentråd lever i men de verkar uppenbart inte ha någon koll på hur Internet faktiskt är uppbyggt, eller så vill de försöka att skapa en sorts motsvarigheten till den virtuella kinesiska muren men enbart mot reklam. Att säga att TV-reklamförbudet fungerar är väl att verkligen dra sin idé lite väl långt: de kanaler som sänder från andra länder visar gladeligen reklam riktad till svenska barn. Att därmed förbjuda svenska företag att skapa upplevelsebaserade marknadsföringsgrejer som riktar sig mot barn är faktiskt rent nonsens. Det enda som det skapar är att svensk reklambransch tappar kontrollen över nätreklamen och de multinationella företagen skapar vad de vill.
Det är bra när företag vågar ta tag i händelser som sker i “spenaten”. Mentos använder sig av det plötsliga utslaget av populärvetenskapligt upptäckarintresse. Läs om deras kampanj hos MediaGuardian (tips från Martin Jönsson) som bygger på det jag postade tidigare : The Mentos Experience
höga Hollywoodchefer skrattade honom i ansiktet när han drog idén. Men tack vare en massiv gräsrotskampanj på nätet förvandlades “SOAP”, som fansen säger, från en direkt-till-video-rulle till ett omtalat popkulturfenomen.
Den fascinerande historien om hur en galen idé blir en [[blockbuster]]: Ormen flyger! (via SMÄM)
Mer lovebranding att lära sig av. Och att konsumenterna i vissa fall tar saken i egna händer.
Några tog kärleken på allvar: de släppte ut riktiga skallerormar i biosalongen.
The Observer har listat Internets mest inflytelserika sajter som en hommage till nätets femtonårsdag ((Rätt ska väl vara rätt och det är själva webben som på nåt sätt har varit officiell i femton år även om den funnits mycket mycket längre.)). En spännande lista och ibland relativt oväntad. Att amatörerna lever högt på e-handel är onekligen spännande och en överhängande majoritet av listan består av sajter som bygger på delaktighet och kreativitet hos besökarna. Den sociala webben är det som Observer ser som viktigast. Listan ser ut så här:
En svensk motsvarighet skulle sannolikt innehålla sajter som Lunarstorm, Tradera, Hemnet och Aftonbladet.se men också blogg.se, Spraydate och liknande sajter som handlar om att användaren är aktiv. Som marknadsförare borde det verkligen sätta griller i huvudet – om webben styrs av deltagandet borde marknaden ännu mer satsa på format som skapar en känsla och en relation som innehåller ett stort mått av ömsesidighet.
Min bloggranne Beta Alfa har skrivit mycket och vist om den sociala webben (tyvärr har han inte kategoriserat sina postningar utifrån detta ämne).
DurnikBlog tipsar om ett antal artiklar om e-postmarknadsföring: Sommarens artiklar. Eftersom det är del 1 lär det bli fler delar. D verkar, precis som jag, försöka att läsa ikapp allt som samlats i mailboxarna under sommarens värme.
Via Legally blonde får jag reda på att Veckorevyn slutligen insett att även pappersmagasin behöver bjuda på innehåll via nätet. En ny sajt har sjösatts.
Den är knappast något att höja till skyarna. Ser ut som allt annat. Trist helt enkelt. Och tyvärr har de misslyckats att göra en sajt som fungerar på Firefox:
Usability-fascisten och bakåtsträvar-“jag-anser-allt-utom-ren-HTML-borde-förbjudas” Jakob Nielsen gillar inte RSS (räck upp handen den som är förvånad). Han menar fr a att RSS är ett sämre format för att kommunicera varumärken och reklam till marknaden.
Feeds are a cold medium in comparison with email newsletters. Feeds do not form the same relationship between company and customers that a good newsletter can build. We don’t have data to calculate the relative business value of a newsletter subscriber compared to a feeds subscriber, but I wouldn’t be surprised if it turns out that companies make ten times as much money from each newsletter subscriber. Given that newsletters are a much more powerful and warm medium, it is probably best for most companies to encourage newsletter subscriptions and promote them over website feeds.
En annan infallsvinkel har David på Blogging Pro som funderar om inte RSS förstör för bloggarna – det är många som läser bloggar direkt i olika aggregatorer som FeedDemon och Bloglines, och det innebär att bloggarens arbete med layout helt enkelt är meningslöst. Och det kan komma att innebära att fler och fler feeds kommer att innehålla reklam.
Many people have said to me that those that are reading RSS feeds, are most likely the type of people that won’t click on Adsense ads and whatnot, but as RSS feed reading becomes more prevalent, and even easier for people to use, will there come a day where massive amounts of users only ever read your site through sites like Bloglines? Then will we see a shift where most RSS feed readers allow advertisements in feeds to try to recoup some of the money that they were making from visitors actually coming to their site?
(Blogging Pro).
Pearsonified menar att det handlar om att bloggarna måste tänka om hur de designar GUI.
At this point in time, the widespread solution for blog IA is content-centric; however, as we begin to adapt to changing standards, I believe that we’ll learn to present content in ways that are far more user-centric.
Fullkomligt lysande reklam för Thinktank3. Kolla hos Room 116. Underbart ironisk copy.
Allvarligt. Mother London har den galnaste hemsidan. Ladda upp din qtvr-spelare och ta en tur.
Via The Hidden Persuader hittar jag Crispin, Porter + Boguskys senaste kampanj för Mini Cooper. En kampanj som utger sig för att vara någotannat: Counter Counterfeit Commission som jagar Mini-kopior.
Educate yourself about the problem. Learn how to detect a fake. Know when you’re being hoodwinked. Together, we can put an end to this appalling injustice. Together, we can make our streets genuine once again.
Och jodå – det är rätt kul. Men det känns lite som “seen it before”. Det var några år sedan de gjorde kampanjen om att Minis kunde byggas om till robotar (läs om kampanjen på CP+B gör ännu en buzz-kampanj). Visst – det är inte samma sak men själva upplägget är rätt lika varandra.
Darren Rowse på Problogger har, på grund av sin pappaledighet, valt att starta en serie med en-frågeintervjuer med high-endbloggare. Frågan lyder: What would you do differently if you had to start your blog again?. Du kan bland annat läsa vad Seth Godin, Guy Kawasaki, Hugh McLeod, Robert Scoble tänker så här i efterhand.