Category Archives: Analysis

Reklam luras inte

4 Replies

Björn M på JMW ställer en väldigt rak och intressant fråga i en postning: Är reklam att luras?

På ett seminarium börjar han fundera över reklambranschens självbild när den själv verkar se sig själv som en bransch i ljugeriets tjänst. Han ser det som allvarligt om det faktiskt är så att branschens företrädare tycker sin uppgift är att lura konsumenter – då är det slut på svensk reklam.

“Vem vill använda reklambyråer som ser sin uppgift att luras? Företagen som säljer sina produkter och tjänster vill inte lura sina konsumenter. De vill ha nöjda konsumenter. Inte lurade konsumenter.”

Han gör också en kort genomgång av hur konsumenter oftast “använder” sig av reklam och vad det hela oftast (bör) handla om:

“Som konsument ser jag reklam som ett sätt att få information om nya produkter och tjänster. Det är också ett sätt att förmedla vad ett varumärke står för. Det är ett sätt att kommunicera priser och erbjudanden. När jag ser en annons eller tittar på TV-reklam så tänker jag inte – “å nu luras domigen”. Jag vet att det är reklam och jag sorterar in den i facket reklam. Något som producenten skapat, förhoppningsvis med en reklambyrå, för att informera mig som konsument. Jag granskar det kritiskt. Men luras? Nej.”

(JMWs blogg)

Eller som Seth Godin väljer att säga det:

“Marketing is not about trickery or even insincerity. It’s about spreading ideas that you believe in, sharing ideas you’re passionate about… and doing it with authenticity. Marketing is about treating prospects and customers with respect, and realizing that it’s easier to grow the amount of business you do with happy people than it is to find new strangers to accost.”

(via Durnikblog)

Som kommande “utifrån” in i branschen har jag också funderat mycket över den självbild som ibland poppar upp i interna reklamdiskussioner både på vår egen byrå och på Bold och annorstädes. Det finns en djup spricka i hur många inom branschen ser på sig själva, och nu senast har till och med reklam gjort reklam genom att säga att reklam ljuger (tvättmedelsspot).
Jag ljuger inte. Jag använder mig av olika sätt att sälja in en känsla, en upplevelse – det är inte att ljuga. Det är rent principiellt precis samma sak som jag gjorde i min förra karriär. Det är bara att då “sålde” jag in tro och konceptet Gud – nu säljer jag in njutning och konceptet runt CCS produkter (för att ta ett exempel). Continue reading →

Gamla tips som alltid är lika viktiga

2 Replies

Det är inte nytt, det är inte revolutionerande men fasen om det inte är nödvändigt att påminna sig dessa regler för hur man skapar bra kommunikation (i just det här fallet handlar det om webb men det är helt klart applicerbart på all kommunikation):

  • Keep it simple
    Det kan aldrig säga för många gånger – enkelhet innebär användarvänlighet. För att skapa en personlig relation behövs kommunikation som är enkel. Det innebär inte att den ska vara “simpel” utan snarare rak och direkt, med full respekt för mottagaren.
  • Make a good first impression
    Det kan väl tyckas självklart men alltför många gånger möter man kunder som vet vad de vill ha men en önskan som varken stämmer överens med deras varumärke eller målgrupp.
  • Make it relevant
    Relevans blir viktigare och viktigare – relevans är varumärkesbyggande och nödvändigt för att skapa en relation mellan konsument (i vid mening) och varumärke. Jag som konsument struntar i mumbo-jumbo: jag vill känna mig sedd, individuellt respekterad och att produkten är speciellt utformad för mig.
  • Keep it fresh
    Inom reklam-TV fascinerar ofta att företag kan rulla samma reklamfilmer år från år. Inte sällan är filmerna som återsänds efter en längre tids isläggning rätt dåliga. Det är här som jag ser den största vinsten i en genomarbetad kommunikationsstrategi och ett konceptuellt styrt marknadsföringsarbete. Det innebär större möjligheter att producera fräscht material billigare.
  • Make it viral
    Viralmarketing har fått ett dåligt rykte genom att många gånger vara alltför vasst och konstigt. Men det hela handlar snarare om en funktion där konsumenten utför marknadsföringsarbetet genom att bli varumärkets företrädare. Att tänka igenom på vilka sätt som en marknadskommunikation kan få större genomslag och vidarebefordras av konsumenter ger en bättre totalekonomi för kampanjen i slutänden. (Marketing Profs)

RPB

Leave a reply

Seth Godin skriver om hur människans utvecklingsfaser verkar ha ett stopp vid “good enough” och det är också en av reklambranschens baksidor: det är “tillräckligt bra”. Tänk hur mycket bra reklam som kunde göras om man istället kunde (läs: hade råd/tid/kreativt team) leva efter tesen: RPB – the relentless pursuit of better.

“RPB is the opposite of good enough.”

(Seth’s Blog)

Det är intressant att läsa alla postningar som tb:at till Seth Godins.

Spelreklam ger inte beroende

Leave a reply

I den nya rapporten “Att sälja en dröm” från Folkhälsoinstitutet visar att det inte finns några tecken på att spelreklam ökar spelmissbruket. De enda som har en tendens att påverkas är de som redan är missbrukare och försöker dra ner på spelandet.

Självklart – i god socialdemokratisk folkhemsanda och vetenskaplig ovilja att säga definitiva saker så sägs det också att det saknas forskning. (DN)

Kreativitet enligt Hugh (och Fredrik)

4 Replies

Fredrik har samlat ihop de tips som Hugh McLeod plockat ihop för hur man lyckas med en idé:

1. Strunta i alla andra.
2. Idén behöver inte vara fantastisk. Den behöver bara förändra världen.
3. Ge det tid.
4. Om din idé bygger på att du plötsligt ska bli “upptäckt” av någon höjdare så kommer du antagligen att misslyckas.
5. Du är ansvarig för din egen väg till kunskap.
6. Alla föds med kreativitet; alla får en ask med kritor på dagis.
7. Behåll ditt vanliga jobb.
8. Företag som hämmar kreativitet kan inte längre konkurrera med företag som hyllar den.
9. Alla har sitt eget Mount Everest i livet som de är ämnade att bestiga.
10. Ju mer talang någon har, desto mindre ”tillbehör” behövs.
11. Försök inte sticka ut från mängden. Undvik mängden överhuvudtaget.
12. Om du accepterar att det gör ont kan det inte skada dig.
13. Jämför aldrig din insida med någon annans utsida.
14. Att dö ung är överskattat.
15. Det viktigaste en kreativ person kan lära sig är var gränsen går som separerar vad du kan tänka dig att göra, och vad du inte gör.
16. Världen förändras.
17. Meriter kan köpas. Det kan inte passion.
18. Undvik fikarast-snackarna.
19. Sjung med din egen röst.
20. Valet av medium är irrelevant.
21. Att sälja ut sig är svårare än det ser ut.
22. Ingen bryr sig. Gör det för din egen skull.
23. Att oroa sig för ”kommersiellt kontra konstnärligt” är bortkastad tid.
24. Sluta oroa dig för att inte hitta inspiration. Den kommer tids nog.
25. Du måste hitta din egen pensel.
26. Skriv från hjärtat.
27. Det bästa sättet att få bekräftelse är att inte behöva det.
28. Makt får man inte. Makt tar man.
29. Vilket val du än gör, blir du ändå straffad i slutändan.
30. Det svåraste med att vara kreativ är att vänja sig vid det.

Visst är vist annat är lite “new age-egocentriskt”. Men gapingvoid är en källa till tankar varje gång. (GapingVoid via bisonblog)

Mediaparty like it’s 1999

1 Reply

Man känner igen det: återigen är det ett sug efter ekonomijournalistik. Förutom att TV4 satsar stort på egen bevakning i samband med att det långa samarbetet med Dagens Industri upphör så satsar just DI på en egen TV-kanal med ekonominyheter. SvD tänker utöka Näringsliv och då fr a på nätet och ihärdiga rykten säger att Joachim Berner har hela syltburken för en ekonomitidning som antas bli gratisutdelad. (DN)

Det känns som 1999. Då viftade Pontus och Pelle med Vision-fanan och efter dem kom såväl tidningen Kapital som DNE, liksom en hoper tidningar inriktade på IT-branschen och där en svensk version av Industry Standard kom som körsbäret på toppen.
Det lite oroväckande är vad det här visar för tendens när det gäller konjunkturen – förra gången var det precis innan hela luftslottet sprack med Boo.com som nål.

Rolig recension av Lexus reklamspot

Leave a reply

Jag som älskar reklam kan ändå hålla med när Seth Stevenson plockar fram saker som är lite ologiska i den nya kampanjen för Lexus GS Sport.

“Team One says the button represents just how technologically kick-ass the new Lexus GS is. I say they’ve grossly miscalculated. This is not an awe-inspiring, super-high-tech feature. This is a button.”

Kolla in undervattensspoten och isgrottespoten och läs recensionen hos Slate.

Lite körigt

2 Replies

Det är lite körigt just nu. Många övertidstimmar för att få ihop ett stort varumärkesjobb – därav den fortsatta dåliga farten på postningar. Bara så att ni vet varför…

Bara en fundering över vilka val och vilka analysfaktorer vi använder: ofta säger vi inom reklamen att saker ska svara på frågorna veta, tycka, känna och göra. När det gäller den sista så känns det alltid helt meningslöst – vi gör reklam för X. Reklamens mål är i slutändan att sälja X. Alltså är ju “göra”-faktorn konstant när det gäller X, precis som när det gäller Y: konsumenten ska köpa skiten…

Nån som har någon vis tanke hur man kan få “göra”-faktorn lite mer spännande? (Själv struntar jag oftast i den men en del personer tenderar då att påpeka att den är bortglömd…)

Vad använder vi pengarna till?

8 Replies

En kvarts miljon är den genomsnittliga summa som svenskarnas totala utgifter kommer upp till år 2004.

Det är såklart siffernissarna på SCB som undersökt svenskarnas utgifter och det visar sig att vi betalar mest för boendet – drygt en fjärdedel av våra surt förvärvade och hårt skattade pengar går till att betala för boendet även om det är stor skillnad mellan ensamstående (33,5 % av totalbeloppet) och sammanboende (23,4 %).

Tvåa i utgiftsligan ligger fritid/kultur tätt följt av dagligvaror (livsmedel). Här ligger de båda grupperna ungefär lika.

Kvinnor i åldrarna 30-49 år lägger mer pengar på kläder, skor, personlig hygien och hushållstjänster medan män i samma ålder lägger pengarna på restaurangbesök och alkohol.

En intressant aspekt är att utomnordiskt födda hushåll spenderar minst på alkohol (antagligen på grund av att många är muslimer), fritidsbostad och transporter. (DN)

Att satsa på “barfota”-entreprenörer

1 Reply

Enligt bröderna Tommi och Karri Rinne är det kört för entreprenörer som inte kommer från den akademiska världen. Bröderna har kommit fram med en kontorsstol som hjälper till vid ryggproblem. De har världspatent, forskare och akademisk media har gett deras idé rätt. Men riskkapitalet lyser endast med sin frånvaro. (DN)

Jag tror tyvärr det mer handlar om att kontorsstolar inte är så sexigt. Och att det inte nödvändigtvis handlar om akademisk bakgrund utan om bra PR. Idéns “story” handlar om deras far och hans ryggproblem, hur de fick idén när han förklarade att det enda stället där han inte hade ont var på toaletten. Berätta det. De ifrågasätter hur man blir tagen på allvar om man berättar hur enkelt idén kom till – de ifrågasätter därmed hela grunden för sitt varumärkes idé. Synd.
Kanske missar de också just att det är en “innovation från gatan” och den möjlighet det öppnar för marknadskommunikation.
De pratar om att missionera – bra – men berätta rätt saker.

Designmakt eller konsumentmakt

Leave a reply

”Design är utan tvekan en lönsam investering för många producenter. Frågan är om den automatiskt är det för konsumenten? Det är ytterst tveksamt om mänskligheten verkligen behöver mer design, snarare är behovet av bättre funktionalitet stort inom många områden. För oss konsumenter borde det vara viktigare att produkten håller vad designen och marknadsföringen lovar. I en värld som håller på att svämmas över av produkter och varumärken är det kanske inte först och främst designens ställning som behöver stärkas – utan konsumentens”
Ledare med rubriken ”Mindre design, tack” apropå Designåret. Vår Bostad Nr 2005.

Bitar, bits och branschen

1 Reply

Den stora media revolutionen är inte olika format, inte 3D eller något annat “hi tech”. Det är “delinearization” – att den traditionella linjära, av sändaren bestämda sändningstiden och/eller ordningen av det som sänds, förändras till atomära bitar. Den digitala revolutionen handlar fr a om det: ett annat sätt att skicka kommunikation. (Tanken om skillnaden mellan fysiska bitar och digitala bitar har Nicholas Negroponte skrivit om).

Det intressanta med det nya sättet att distribuera de digitala bitarna är att det innebär en förflyttning av kontrollen från sändaren till mottagaren.

För reklambranschen innebär det att konsumenten får större makt över var, när och hur reklamen ska tas emot.

“What happens when radio and TV signals are sent via wireless IP instead of the current analog and digital broadcast signals? Once that happens, control over how, when, and where media are used and consumed falls squarely into the hands of — the consumer.”

Det är en verklighet som branschen ännu har att förstå. (ClickZ)

Kina kommer bli världens största reklammarknad 2008

Leave a reply

WPP:s big boss sir Martin Sorrell prognosticerar att Kina kommer att bli världens största reklammarknad 2008. Och självklart ser WPP till att skaffa sig rejäla möjligheter att casha in genom att bygga upp sitt nätverk även i Kina.

Statistik visar att Sorrell inte är ute och cyklar – den kinesiska reklammarknaden steg 25 % förra året till 12,8 miljarder pund.

Det blir ett race: såväl WPP som deras kompanjoner i JWT och systernätverket Ogilvy & Mather liksom japanska nätverket Dentsu och franska Publicis har startat sina utvecklingsbastioner för att inta Kina. (Scotsman.com)

Läs också på Forbes.com

WPP:s mainman gör en ganska vågad gissning men som antagligen är rätt trolig. Det intressanta med Kina och reklambranschen är vem som i slutänden “vinner”. Kinas version av modern kommunistisk kapitalism bygger fortfarande på kollektivets “renhet” och att staten kontrollerar vad som sänds ut till folket. Men reklam är reklam och hur länge kan censuren stå emot när de stora bufflarna börjar röra sig samfällt? Kanske det är marknadsföringens fullständiga ointresse av politik för annat än egen vinning som till slut fäller den sista stora kommuniststaten?

EVM hotar jobb

Leave a reply

Livsmedelsarbetarförbundet flaggar för att EVM kommer att hota jobben inom branschen om de fortsätter att ta mer och mer hyllplats. Detta då de flesta EVM tillverkas utomlands och därmed pressas priserna ännu mer nedåt.

Analytiker menar dock att andelen EVM i livsmedelsbutikerna snarare kommer att öka. Inom några år räknar GFK att det är närmare 25 % EVM i butikshyllorna, en utveckling som inte är osannolik då siffrorna i övriga Europa ligger närmare femtio procents-strecket. (SvD)

Ursprungsmärkningen blir lätt eftersatt i jakten på billigaste tillverkningen och ofta kan det handla om olika ursprung för samma vara. Det innebär en grundläggande fara för det varumärke som äger EVM. Samtidigt är det nödvändigt på grund av den prispressarspiral svensk dagligvaruhandel hamnat i genom att det finns en viss överetablering och att nya lågpriskedjor börjar att växa upp över hela landet.

Och det som man inte kan få in på sockervadd, tar man in på bergodalbanan, för att travestera ett gammalt ordspråk. Dagligvaruhandelns behov av att prispressa livsmedel innebär att de försöker att tjäna mer genom att erbjuda varor som förut varit tingade för detaljhandeln. I dagens storköp är nästan hälften av butiksytan bestående av icke-dagligvaror.

Små satsar på varumärken – stora på annonser

Leave a reply

Läkemedelsföretagen satsar på olika delar av marknadsföringen beroende på deras storlek, visar en undersökning från Cutting Edge Information. De mindre företaget lägger ner större kostnader på varumärkesbyggande aktiviteter medan de stora jättarna lägger nästan 40 % av sin marknadsföringsbudget på annonsering. Dock ser Eric Bolesh på Cutting Edge Information en klar trendlinje genom undersökningen.

“Maintaining success depends heavily on the brand’s ability to first recognize – then address – key commercial challenges with targeted resources. […] We examined a number of brands, far ranging in expected revenue, but this same principle held true across the board. Although each brand deals with its unique challenges, it is essential for all companies to provide adequate resources to promptly address any challenges that arise.”

(Medical News Today)

En amerikansk undersökning, där reglerna för läkemedelsannonsering är annorlunda än i Sverige, både när det gäller OTC (over the counter dvs. receptfria läkemedel) och Rx (receptbelagda). Men de stora läkemedelsföretagen satsar mer och mer även i Sverige, vilket vi sett i samband med släppen av diverse nya smärtstillande produkter. Det intressanta är hur det i Sverige inte är samma tryck på varumärket utan snarare på produktvarumärket. Hur många vet vilket företag som gör Ipren (Pfizer)? Alvedon (AZ)? Zon (Antula Healtheare AB)?
Antagligen beror det på den skarpa konkurrensen i apotekshyllorna, fr a med billigare generika. Men också på grund av att det är storsäljande medel – även i USA kan man se hur man marknadsför Zoloft utan att göra stor sak av att det är Pfizer som ligger bakom läkemedlet. Samma sak kan man se med Pfizers Viagra, där själva tablettens färg och form är formskyddade.
För svenskt vidkommande blir det intressant att se vad som händer när Apoteket förlorar monopolet (jag skriver när eftersom redan för två år sedan uttalade sig EU-jurister om att monopolet var omöjligt att behålla). Jag gissar att vi initialt kommer att se en mycket större villighet till att investera i reklam från läkemedelsbolagen, fr a när det gäller att få konsumenterna att hitta till de “nya” försäljningsställena. Och på samma sätt lär Apoteket/Adara satsa hårt på image-annonsering för att behålla sina kunder.

Barbie loves Benetton

Leave a reply

Det omtalade och PR-täta italienska klädföretaget Benetton ska designa en klädserie för Barbie. Dockan kommer sedan att säljas i Benettons butiker över hela världen och i vanliga leksaksaffärer. Det kommer handla om fyra specialeditioner av dockan med mode inspirerat från London, Paris, New York och …Stockholm. (MSNBC.com)

Mer eller mindre osannolika samarbeten mellan varumärken har boomat de senaste åren. I en joint venture mellan starka varumärken är det oftast ett av varumärkena som “tjänar” mest på samarbetet, och det finns stora faror i att försöka blanda ihop flera starka varumärken i samma produkt. I det här fallet kan man helt klart se både faror och möjligheter.
Jag tror att Mattel och Barbie kommer att tjäna mest på samarbetet: dels får de möjligheten att skapa ett sug efter dockorna både hos barn men också hos deras mödrar. Det innebär också att Mattel kan “smittas” lite av Benettons (visserligen omdiskuterade) sociala patos.
Benetton tjänar på ett tidigt varumärkesigenkännande hos flickorna som leker med Barbie. Varumärket kommer att finnas både på kartonger, i reklam för leksaker och annan reklam riktad till en för Benetton framtida viktig målgrupp. Liksom att de genom detta också kan nå grupper som tycker Barbie är kult och att Benetton är trista med sin moraliska resning.
Benetton kan komma att förlora mycket av varumärkets sociala patos som de byggt upp genom sina omdiskuterade annonskampanjer signerade Olivero Toscani. Mattel och fr a deras hårda marknadsföring av ett skönhetsideal via Barbie ses av många som ett moraliskt tvivelaktigt varumärke och har fått många konsumentgrupper att tugga fradga. Företaget har visserligen försökt att bättra på sin image men Barbie är fortfarande för många en bild av kvinnlig underordning, en anledning till flickors ätstörningar och ett hot mot samhället i allmänhet (obs! Ironi…).
Mattel förlorar antagligen mycket lite i varumärkesvärde på ett samarbete med Benetton.

Charlotta gör en halv pudel

7 Replies

Veckan största diskussion måste ha varit om Veckorevyns utlottning av läppförstoring i samband med deras sjuttioårsjubileum. Efter stor press – där bland annat blogosfären fungerat likt ett traditionellt mediadrev (kolla själva – några axplock: Hedgehog in a storm, Ida, Linda, Ebbs, liksom Media Culpa som dock tar en lite mer modifierad position.) valde Veckorevyns chefredaktör Charlotta Gustafsson att göra en halvpudel trippelaxel i sidled. Saken har tagit upp i nyhetssändning, soffprogram och fan och hans moster.

Jag själv blir inte upprörd. Veckorevyn är en kommersiell produkt som lever på att ge konsumenten vad konsumenten vill ha. Inte att utbilda i politisk korrekthet. Som marknadsförare har jag svårt att tycka att VR egentligen gör något fel – men jag tycker det halva pudel-stuntet som Charlotta valde att göra är märkligt.
Kan ingen lära den kvinnan PR?

Ideell reklam värdig Guldägg?

Leave a reply

Rolf van den Brink skriver i en krönika att han anser att kategorin för Ideell reklam inte hör hemma i Guldäggstävlingen. Den ideella reklamen hör inte hemma i Guldäggets förutsättningar:

…”lyfta fram Sveriges bästa reklam och föra svensk reklam framåt” och ge en “hel bransch mod”. Dessutom ska näringslivet “uppleva betydelsen av god kommunikation”.

Om jag förstått hans argument rätt så anser han att kategorin dels grundar sig på reklambranschens egna masochistiska självbild som något “fult”. Dels så får ideell reklam inte tävla i någon annan kategori, vilket enligt RvdB innebär att kategorin är sedd som nånting annat än reklam.

“…sluta hyckla och kasta ut kategorin helt, eller skapa en egen tävling för ideell reklam. Det finns nog något ledigt namn som kan förgyllas med “guld” eller “gyllene” i prefixet. Låt mig föreslå Guldkorset eller Gyllene Glorian.”

(Dagens Media)

Förutom att det är en krönika som verkar vara skriven av herr chefredaktören nyss hemkommen från en blöt Guldäggsfest så tror jag att hans åsikt bär på ett stort fel och ett litet rätt. Det stora felet ligger i att pro bono-reklam ofta handlar om hög kreativitet för rätt låg budget och ett starkt budskap som få kan hävda någonting emot. Som signaturen Deslyx påpekar i artikelns kommentarer: “Orsaken till den egna klassen är att kommunikationen MOT tortyr, svält och barnporr lätt blir så mycket starkare än den reklam som ska få oss att välja rätt potatismos eller kopiatorpapper..
Det lilla rätt som Rolf har är det problem som kategoriindelningen kan ge i framtiden när åsiktsreklam, oavsett om den är fullt ut betald eller pro bono, blir vanligare och vanligare – hur ska bidragen då kategoriseras?
Jag tror snarare att lösningen ligger i att skilja mellan “produkt/tjänstereklam” och “åsiktsreklam”. Det skulle innebära att det även inom åsiktsreklamen kan bli utrymme för olika reklamformat (ex. Amnestys “Var god stör”-kampanj – kampanj 1 och kampanj 2) istället för att alla reklamslag är ihoptovade i en kategori.

Tidningsdöden

Leave a reply

Dagstidningens nära förestående död är åter uttalad. Den här gången av Michael S. Malone, författare, kolumnist och redaktör för bland annat Forbes ASAP.

Han menar att tidningsläsandet förändrats på grund av Internet (sic!) och att de tryckta dagstidningarna i bästa fall är “retrograde”. Problemet är, enligt Malone, att tidningarna fortfarande är synnerligen statiska i sitt arbetssätt – även när de flyttar ut på nätet, via bloggar och andra “nymodigheter”.

Värdet i informationen har till stor del förändrats och även om en del av det bästa materialet fortfarande finns i print-editionerna är det inte samma värde som förr.

Malones sammanfattning av problemet är:

“This is the last great divide, and my sense is that few newspapers will be able to make the crossing. If they kill their print editions now, they won’t have the revenues to make a smooth transition to cyberspace; but if they keep wearing their paper albatrosses, they’ll have less of a chance of succeeding in the new world. Thus, if all of the old-fashioned newspapers are going to die, nearly all of the forward-looking ones will too. Before it is all over, the number of “newspapers” left in America will probably be less than 10 — and they might not be individual papers but rather new entities created out of the current large chains. They will become the primary sources of national and international news, delivered into multimedia form.”

(ABC News: Silicon Insider via Henrik Torstenssons Weblog)