Det är lite körigt just nu. Många övertidstimmar för att få ihop ett stort varumärkesjobb – därav den fortsatta dåliga farten på postningar. Bara så att ni vet varför…
Bara en fundering över vilka val och vilka analysfaktorer vi använder: ofta säger vi inom reklamen att saker ska svara på frågorna veta, tycka, känna och göra. När det gäller den sista så känns det alltid helt meningslöst – vi gör reklam för X. Reklamens mål är i slutändan att sälja X. Alltså är ju “göra”-faktorn konstant när det gäller X, precis som när det gäller Y: konsumenten ska köpa skiten…
Nån som har någon vis tanke hur man kan få “göra”-faktorn lite mer spännande? (Själv struntar jag oftast i den men en del personer tenderar då att påpeka att den är bortglömd…)
Nytt försök…
Min förra kommentar gillades inte.
Alternativa “göra-faktorer”: reklamen ska leda till att målgruppen provkör bilen, besöker butiken, slutar röka, röstar på sossarna o s v
Jag gillar din blogg,
/Jonas
Jag inser att tidigare kommentar inte svarade på “hur göra göra-faktorn mer spännade”.
Ett sätt är väl att tänka beslutskedjor. Vi ska få målgruppen att kunna tillräckligt för att kunna tycka/känna på rätt sätt för att t ex 1) besöka sajten och ta reda på var man köper prylen, 2) besöka butiken och kolla på prylen, 3) kolla med kompisarna om prylen är “rätt” o s v.
Jag tycker att en beslutsprocessanalys är ett användbart verktyg i sådana hära samanhang.
/Jonas