Nyheten att Forbes.com valt att lägga betalda länkar i redaktionell text slår kanske inte ner som en bomb men väl som en nyhet som ställer medias objektivitet och autonomi i fråga. Det är tjänsten IntelliTxt från Vibrant Media Forbes.com valt att använda. De är inte ensamma, även brittiska Motley Fool, Experts Exchange och andra har valt att använda tekniken. Tekniken går ut på att företag betalar Vibrant Media för att bli associerade med vissa termer, och när termerna används i redaktionell text blir dessa markerade. Med hjälp av mouse-over-funktionen visas en text att det är en sponsrad länk och reklamtexten. (The New York Times)

FARK, som samlar udda saker från nyhetsflödet, säljer länkplatser. Till skillnad mot Forbes som gör det hela som ett försök och inte tänker fortsätta om det skadar varumärket alltför mycket, tycker Fark att det inte är så mycket att tjafsa om (The Jason Calacanis Weblog):

if you look at any news source, they are influenced by PR agencies, wine & dine’s and similar events. […] challenge you to find a pure editorial voice in news today.

Det är inte bara olika bloggare som är kritiska mot IntelliTxt, också Matt McAlister på Infoworld är oerhört kritisk efter att utvärderat tjänsten. Han ser möjligheten att tekniken påverkar det som skrivs, att vissa journalister kan väja för att använda ord som är ‘köpta’. (DMNews)

För något år sedan sålde Dagens Industri sin förstasida till Avanza. Google och Yahoo! säljer sökordsplaceringar och nu kommer en teknik som än mer kommer att göra skillnaderna mellan journalistik och marknadsföring än mindre. Det är inte konstigt, och jag är inte helt klar på hur jag ser på det. Fördelen kan vara att det innebär en möjlighet att fortsätta hålla nyhetssajter gratis och samtidigt inte behöva höja packningsgraden av banner- och popupannonsering. Samtidigt kan det innebära att journalistisk text än mer blir styrd av marknadsförare. Antingen som McAllister, att journalister väjer för vissa ord eller tvärtom: att chefredaktörer ser till att man kan få packning på köpta termer genom val av ämnen och ändringar i text.

(via adland)

En intressant artikel om “mediawatchblogs“. Det hela började med att ‘Aeolus Dill’ att kritiskt granska Vita Huset-journalisten Patricia Wilson artiklar. Fler och fler journalister blev “adopterade” av kritiska granskare. Det handlar inte om att till varje pris hitta fel utan försöka att hålla journalisterna uppe på tårna och att de faktiskt gör ett hederligt journalistiskt arbete.

‘Watchbloggarna’ är en del i en längre tradition av kritisk granskning. En tradition som startades av journalister inom de numera så kallade “traditionella medierna”. Senare har mer traditionellt inriktade ‘media watchdogs’ som FAIR och Media Research Centre med flera. I Sverige har bland annat Mediekritik försökt att fungera som mediakritiskt nätverk men oftast mest varit en lekplats för rättshaverister.

Hela mediavärlden har vridits till att vara mer subjektivt och Martin Eide, norsk professor i medievetenskap, menar att även mediakritikerna behöver övervakas då de ofta har en alldeles speciell politisk agenda. (Axess)

En halv miljon dollar (ungefär en dollar per klagomål FCC tagit emot!) blir boten mot Viacoms tjugo TV-stationer som visade Janet Jacksons bröst under Super Bowl-finalen. Det är bara de CBS-kanaler som Viacom äger som blir bötfällda, inte någon av de övriga 180 stycken som finns i USA. (Media Life)