Ni minns Clas Ohlson-postningen?
Här finns uppenbarligen originalet:
Och intressant är att Fatboy Slim än en gång uppenbart “inspirerat” svenska reklamare så pass att de gör en i det närmaste remake av en av hans videos. Den förra var ju Vasakronans Persbrandt-satsning.
Adland har uppmärksammat det och fyller på med diverse exempel. Det blir jobbigare och jobbigare för byrån SMART att hävda någon sorts originalitet…
När telco:bolaget 3 kommer med en ny kampanj, signerat sin danska byrå så kunde man inte låta bli att känna igen den kampanj som Valentin.Byhr och Miami Guerilla Advertising gjorde för Willys.
Och än en gång så får man fundera över vad som är stöld och vad som är inspiration. De båda kampanjerna skiljer sig på flera plan men det finns onekligen en koppling mellan dem. Rent faktiskt skulle man väl kunna säga att grundidén är samma men eftersom USP:arna som ska kommuniceras skiljer sig (billigast resp. snabbast) så blir exekveringen olika.
Nu är den klar. Filmen från årets Omform:
Credits:
Foto – Simon Berglund, SB Media
Klippning – Ulf Nash
Manus och planning – Niclas Strandh, Heimer & Company
Intervjuer – Patrik Griph
Producent – Ahead (Sven Eriksson)
Musik – Neosonic Syndicate
Byrån Goss har pitchat och tänkte ge sig själva en lyxig lunch. De gick på Avalon Hotel, ett nyöppnat hi-endställe i Götet. Exemplen på hur ett ställe som kommer att behöva leva på sitt rykte inte bör behandla sina gäster är många:
När vi väntat nästan tre kvart på vår lunch sa R till Servitrisen: “Vår lunch (-timme) är nästan slut, tror du att vår mat kommer snart?”
Då fick han till svar: “När ni kommer hit mellan tolv och ett är det ungefär hundra personer som ska äta lunch samtidigt, och vi har faktiskt bara ett kök. Om ni inte kan vänta ska ni nog gå någon annanstans. På McDonald´s går det snabbt.”
Eftersom Goss:arna är snälla personer lät de det bero. Själv hade jag frågat om hon inte kunde söka hjälp för sin uppenbarligen svårartade PMS. Det här är ett exempel på hur det för ett imagevarumärke är oerhört viktigt att a) anställa rätt personer b) arbeta hårt med varumärkesinsikt och kunskap om vad som styr vilken image varumärket får c) inse att målgrupperna inte längre går klädda i slips och kavaj.
Bonus: Joakim har hittat en rätt briljant film som (sic!) producerats av Microsoft. Och det visar att min vanligaste metafor när jag pratar marknadsföring håller: att hålla på med marknadsföring är som att vara i ett kärleksförhållande.
lord Fredruk har varit i Shanghai med resten av Miami Guerilla och berättar för dab om läget för alternativ reklam i Kina. Läs hans rapport på Adland. En svensk artikel finns på Bold.
Jag är en av dem som uttalar mig i Olle Lidboms essä om Spenaten vs Stureplan i senaste numret av Komet:
Dags att köpa en lättsam julklapp till en reklamare? Kolla in de elva filmer som Adland samlat och recenserat. Alla handlar på något sätt om reklam och reklamare.
Blogge Bloggelito, en politisk bloggare inom libertarianistisk anda, har blivit sur på de olika PR-byråer och personer som försöker få publicitet genom att skicka pressmeddelanden och andra saker till bloggare med många läsare. Många kommentarer runt postningen menar att Blogge överdriver men jag tycker ändå att problemet är viktigt. Vi hatar spam som gör reklam och reklambranschen har blivit hårt reglerad genom opt-in-lagstiftningen för mailvertising. Men när det gäller PR finns det uppenbarligen en gråzon. Och självklart – det är knappast så att det rent kvantitativt är ett problem men det kan onekligen innebära att många bloggare till slut tröttnar på att få sin mailbox fylld av obeställda pressreleaser och “intressanta” publiceringsförslag. Precis som när det gäller både user generated, telemarketing och buzz marketing så är ett av problemen att många som använder sig av formaten inte tar vägen över att konsekvensberäkna varje kampanj utifrån hur stort mått av ingrepp på mottagarens personliga integritet det innebär. Och PR-branschen är på väg att möta samma regleringshets som reklambranschen lider under – vilket borde stämma till eftertanke.
Hitta.se vann priset för bästa strategi på Internet. Priset för bästa kreativa byrå fick Forsman & Bodenfors: ni vet de som ska satsa på att bygga webbsidor nu (sic!). Finska Toinen vann pris för bästa interaktiva mediebyrå och SIMEs Grand Prix vanns av… Google.
Själv ser jag fram mot Disruptive Media – det känns som om det kommer handla mer om framtiden än om dåtiden…
Onekligen så är vissa saker märkliga runt det faktum att utbildningsföretaget Batteri Kommunikation visar sig använda ett antal texter från Lotten Bergman och hennes man respektive ett helt kursbrev som sägs vara skapat av hennes far Per Stenson.
Ingen av dem har på något sätt gett tillåtelse, fått betalt eller på annat sätt haft samarbete med företaget.
Christer Wiklander har numera bett om ursäkt. Problemet är väl att skadan redan är skedd.
Det är intressant eftersom mer och mer dyker upp på bloggar och därför är enkelt att “låna”. Och det finns två skolor som här kanske har stött ihop: den skola där man anser att allt är fritt att låna, citera och sno utan att nämna källan. Och en: vilken kanske Lotten (och jag i mångt och mycket) tillhör, som snarare kan sägas vara en mer akademiskt skolad del där citerande, lånande och liknande sker utifrån källhänvisningar.
Dagens Media tar upp det hela och Wiklander gör en god och stor pudel i kommentarerna. Men puckon i branschen fattar inte det utan ger sig på Lotten. Fan, såna här gånger vore det läge för lite traditionell nedmejning av idioter.
Själv stavar jag “schysst” med två S – även jag egentligen anser att det ska stavas “juste”. Det gör inte Kristdemokraterna… Problemet för mig är helt enkelt att jag blir så irriterad på att det är felstavat (enligt mig och rätt många andra) att jag helt enkelt inte orkar ta till mig vad de vill. Intressant är att de själva har en omröstning på sajten där 38 % anser att den stavning KD valt inte är rätt… I bloggen ((som är utan permalänkar…)) så tas det upp genom att man är tacksam för att en ledare (som i övrigt skriver ner hela kampanjen) ger “credd för stavningen”.
Det här är onekligen ett problem när man börjar försöka att dogmatisera stavningen av ord som egentligen är slang eller försvenskade anglicismer: om man inte försöker att se till att använda det mest vanliga, och istället väljer det språkligt kanske mest rätta så förlorar man momentum för kampanjens innehåll och mål. Istället hamnar man i en diskurs om stavning – vilket är helt onödigt. En del säger säkert “jomen då får man ju uppmärksamhet” enligt myten om att all PR är bra PR. Frågan är snarare vad det kostar att behöva arbeta sig förbi att de flesta tror att man stavat fel…
Och en screenshot to go with:
HUI och Deloitte har kommit med siffrorna för årets julhandel som prognosticeras till 62 miljarder, dvs. en rejäl ökning med 7,5 % från förra året. visar att vi klart är i slutet av en högkonjunktur med ökande sysselsättning och konsumenter som har satt på sig spenderbyxorna:
Att försäljningen förväntas öka kraftigt även i år beror på att sysselsättningen ökar och att hushållens ekonomi är fortsatt stark tack vare reallöneökningar och låga räntor. Knappt 60 procent av försäljningen kommer att tillfalla sällanköpsvaruhandeln medan resterande del hamnar i dagligvaruhandeln.
HUI har under åren försökt att använda årets julklapp till en symbol för en trend. Förra året en ljudbok eftersom man då såg en trend i läsandet, året innan ett pokerset och då handlade det om nytt och som säger något om den tid vi lever i och 2004 var det platt-TV som fick symbolisera elektronikbranschens uppgång och självklart ska vi inte glömma bort mössan – som handlade om sportretailbranschen. I år har man valt GPS:en till årets julklapp – eftersom man ser den som en symbol för en global trend av individuellt resande. Hela listan över HUI:s julklappar sen 1988 finns här.
(Market. Pressmeddelandet finns här)
Elektronikkedjan Expert tror snarare på en bärbar dator som årets julklapp (nähä?!) efter att ha gjort en undersökning bland 7 493 svarande. Fast egentligen pratar man om att laptops blir intressanta på grund av mobilt bredband.
Mobilt bredband gör värdet av den bärbara datorn ännu större eftersom kunderna kan ta med sig sina internetvanor till fjällstugan, sommarstugan eller båten där barnen kan fortsätta att besöka Facebook och Youtube
Jo. Såna platser brukar ju verkligen ha god 3G-täckning…
(Market)
Gissa om stugorna kommer att vara fulla av besvikna flickvänner på julafton.
Enligt Aituellus bloggkoll så ska det bara vara sju bloggar av 80000 som skriver om GPS:er som julklapp – utan att koppla det till HUI:s utnämning (dvs. att den här postningen inte gills). Utifrån detta analyserar man att GPS:en är lika intressant som en tandborste… Då blir min följdfråga: hur många är det som verkligen skriver om tandborstar som julklappar?
Jag oroar mig för att marknadsföring via mobilen kommer att gå samma öde till mötes som telemarketing: att man väljer enkla och traditionella vägar som helt enkelt tröttar ut. Dock finns det hopp: ett par exempel på en sorts “pull”-teknik dvs. där användaren faktiskt styr valet av om man vill ha reklam eller inte. Självklart bygger det på idéer från mobillandet Japan, där man insett att det hela handlar om att låta användaren älska varumärket och göra sina val av relationen själva. Och på så sätt också skapa ett nytt användningsområde för mobilkamerorna.
Företaget OP3 använder ett externt program för sina shotcodes. Genom att ta en bild på en shotcode med programmet i mobilen så skickas man direkt till en hemsida, där företaget bakom kampanjen kan skapa interaktiva tävlingar, give aways mm. En testkampanj för Sprite i Mexico gav enligt företaget fyra gånger så hög svarsfrekvens som vanliga SMS-koder och tio gånger effektivare än en traditionell kupong-i-annons kampanj.
Dexterion från Värmland arbetar med en annan form, där bildigenkänning finns server-side. Om användaren tar en vanlig bild på en logotyp eller annons, eller annan bild och skickar den till ett specifikt nummer som MMS förs man sedan vidare till sajter specialanpassade för mobilen. Här finns möjligheten att exempelvis jobba med turistinformation men också med mer traditionella marknadsföringsaktiviteter.
Båda lösningarna bygger på integrerad marknadsföring som jag personligen tror är nödvändig för att inte skjuta ännu en bra kanal i sank. För precis som med telemarketing så handlar mobilen om personlig integritet – de flesta undersökningar visar att användaren känner sig mer “invaderad” av reklam i sin mobil än i sin dator. Man låter användaren välja om man vill nås av mer reklam via sin mobil, istället för att överfallas av den via push-teknik. Det handlar i det här om att man skapar en mer exklusiv relation mellan varumärke och användaren, liksom att det bygger en känsla av delaktighet som sedan ger en vinst för användaren aka mottagaren av reklamen.
Generellt är marknadsföringens framtid beroende av att mer och mer återge mottagaren makten över reklamen: att skapa känslan av delaktighet, att integrera reklamkanalerna innehållsmässigt för att skapa relevans liksom att i övrigt skapa en tankevinst, tidsvinst och upplevelse för mottagaren. Och, för att rätta mig själv, börjar det hela i att sluta att tänka i termer som “mottagare” och “målgrupp” utan mer tänka i termer som användare och relevanta konsumentgrupper. För att på så sätt skapa en egen bild av konsument och användare som personer med egen integritet vars mottaglighet bygger på en frivillighet och delaktigheten.
Framtiden? Lotta Holmström har samlat ett gäng bloggare för att ta pulsen på webb X.0.
Anton fortsätter diskussionen och i kommentarerna finns mycket matnyttigt. Och de långa postningarna finns såklart på vars och ens bloggar:
Media Culpa (själv blev jag förvånad – Hans, du har väl bloggat längre än februari 04?)
Beta Alfa (en av de få som fortfarande är ytterst hemlig :))
Jardenborg (med sitt nya projekt mindpark)
Nina Åkestam (plannertankar)
Alter Ego (den enda i princip utanför media/pr/reklamvärlden – även om jag vet att hon har ett förflutet i densamma…)
Jonas Carlsson
Björn Jeffrey
Och Bison sammanfattar det hela briljant (mao – kunde inte sagt det bättre själv: eller i varje fall inte lika kortfattat):
Förtroende är hårdvaluta i ett allt högre informationsbrus. Och det är den som hittar vägarna till att bygga förtroende på de nya kommunikationsarenorna som är vinnaren. Frekvens, stringens och transparens tror jag är tre nyckelord för att göra just det.
När man såg Clas Ohlsons reklamfilm kändes det som om det knappast var den nyaste idén man använt.
Sant så – Guiness vet hur det ska göras:
Och jämför man med Miller’s dominoreklamfilm så känns CO:s väldigt “svensk” och lo-fi…
Tekserve har en version där själva slutet faktiskt har någon sorts bind-up. Sony Ericsson har använt CD-skivor.
I samband med jubileumet för typsnittet Helvetica har man bjudit in formgivare över hela världen att göra affischer med hjälp av typsnittet. Nu är det allas tur att utse en vinnare bland de 200 bidrag som tagit sig vidare. Gå till Helvetica Poster Contest och rösta. (tipstack Jane G)
Det här är kanske inte helt SFW även om det i grunden visar ett riktigt duktigt illustrationskoncept. Att alltid börja med grunden… :)
(Tipstack Magnus)
Modernista anklagade det nystartade förlaget Weyler för att ha stulit logotypen från Modernista. Problemet är att Modernistas logotyp är än mer lik ett amerikanskt förlags logotyp.
Ibland är det helt enkelt bäst att hålla käften…
Jag kom på det när jag såg den galna filmen från ett av de bike messenger-race som går i New York – att bike messengers antagligen är en del av de som faktiskt skapat den lätt mytiska stämningen runt reklambranschen i New York. Kolla in “king of messengers” Yac: