Byrån Goss har pitchat och tänkte ge sig själva en lyxig lunch. De gick på Avalon Hotel, ett nyöppnat hi-endställe i Götet. Exemplen på hur ett ställe som kommer att behöva leva på sitt rykte inte bör behandla sina gäster är många:
När vi väntat nästan tre kvart på vår lunch sa R till Servitrisen: “Vår lunch (-timme) är nästan slut, tror du att vår mat kommer snart?”
Då fick han till svar: “När ni kommer hit mellan tolv och ett är det ungefär hundra personer som ska äta lunch samtidigt, och vi har faktiskt bara ett kök. Om ni inte kan vänta ska ni nog gå någon annanstans. På McDonald´s går det snabbt.”
Eftersom Goss:arna är snälla personer lät de det bero. Själv hade jag frågat om hon inte kunde söka hjälp för sin uppenbarligen svårartade PMS. Det här är ett exempel på hur det för ett imagevarumärke är oerhört viktigt att a) anställa rätt personer b) arbeta hårt med varumärkesinsikt och kunskap om vad som styr vilken image varumärket får c) inse att målgrupperna inte längre går klädda i slips och kavaj.
Bonus: Joakim har hittat en rätt briljant film som (sic!) producerats av Microsoft. Och det visar att min vanligaste metafor när jag pratar marknadsföring håller: att hålla på med marknadsföring är som att vara i ett kärleksförhållande.
Enda anledningen till att jag lät det bero var att jag satt och tänkte på att jag skulle gå hem och blogga om det ;-).
Ulrika Good’s last blog post..Avalon Hotel. Eller Fawlty Towers?
Finns det någon som helst anledning att någonsin i något som helst sammanhang citera Kirsti Tomita?
Citera, vet jag inte. Men att LÅTA SOM kan i vissa fall öka effekten av det man säger.
Ulrika Good’s last blog post..För allas trevnad
Och eftersom det var en kvinnlig servitris var hennes problem givetvis menstruationsrelaterat?
Japp. För det skulle vara lite underligare att säga det till en man. Honom hade man frågat om han inte fått nåt på ett tag – det brukar ju vara motsvarande sak att säga till personer med snopp.
Varför inte kontakta restaurangansvariga istället för att ”ormgropa” på en blogg? Det hade jag gjort, se nedan. Om Goss har en kund som inte är nöjd tror jag inte dessa skulle nöja sig med samma metod. Helt hypotetiskt förstås eftersom G. inte har missnöjda kunder.
Par example: På 90-talet tog jag och en kollega med kund till Sjömagasinet, även det i Göteborg. Maten var svindyr men bedrövligt tillredd. Jag faxade efteråt (jo, de fanns sådana då) till restaurangen. Det tog 10 minuter så ringde ägaren-you-know-who personligen upp mig. Han ville bjuda oss på lunch, citat: ”tills ni är nöjda” slut citat.
Och det blev vi.
Nej K. Jag har ingen som helst aning om vem ägaren var.
Vilka mähän ni måste vara verkligen! fan slösa bort tid(!) på att skriva om servicen.. har man liksom inte något bättre för sig undrar man. Problemet med reklamerare är att dom beter sig som ett pack med bakåtslickade frisyrer och stockholmsdialekt och fnyser åt allt! Förutom en av er som tydligen är flintis så som de såg ut på kortet… du måste känna dig utanför i gänget.
// nöjd med servicen (inte för att du som läser detta ens ska bry dig om vad jag tycker om eller inte…)
Jonas, anställd på restaurangen, kanske det skulle stått?
Mähän? Nej, för min del är det intressanta det faktum att man bygger sitt varumärke genom relationer – och ger man kass service så byggs inget gott varumärke. I grunden handlar det om att vi kan snacka oss blå om WoM, om relation marketing, vi kan lägga ner en jävla massa pengar på DM, annonsering whatever – men om service och mottagande inte stämmer överens med den image man söker som varumärke så är det pengar i sjön.
Pingback: Strutsteknik när det kommer till det egna varumärket | Researcher