Category Archives: Stats

Pappersinsamlingen

Årets Orvestosiffror kan du läsa hos Dagens Media (Dagstidningar,Tidsskrifter, Onlinemedia). Men några intressanta iakttagelser finns ändå att göra:

Affärstidningarna rasar när det gäller printeditionerna men däremot ökar de on-line. En möjlig förklaring är att det finns de som ser det vettigare att prenumerera på nättjänsterna än att behöva bläddra i papperstidningen. Alla dagstidningars on-linetjänster har ökat sedan förra gången – och samma tidningar har minskat i print. Det intressanta är vad som nu händer när i princip alla morgontidningar går över till tabloidformatet. Metro och Stockholm City går bra.
I magasinsegmentet regerar premiumtabloiderna när det gäller ökningar: det finns ett klart samband mellan trenden att människor söker mer lyx och flärd och att tidningar som Cosmopolitan, Elle, Elle Interiör, Elle à la Carte, Lantliv, Gods och Gårdar, Plaza, Plaza Kvinna och Plaza Interiör ökar markant liksom att Antik & Auktion såväl som Connoisseur är stabila. De tidningar som försöker att ligga en klass lägre men riktar sig till samma åldersmålgrupp förlorar stort. Ett intressant tapp är Amelia som visserligen inte tappar lika mycket men där man kan tänka sig att delar av systertidningen Taras uppgång handlar om kvinnor som förut läst Amelia men nu känner sig mer hemma med den lite mer mogna Tara.
Typiska “pensionärstidningar” som Allers, ICA-kuriren tappar stora skaror av läsare vilket antagligen visar att generationsskiftet inom den ålderskategorin börjat och därmed finns inte intresset kvar.
När det gäller IT ser man att de mer nybörjarinriktade tidningarna såsom PC för Alla tappar vilket flaggar för att hemdatoranvändarna inte längre är nybörjare i samma utsträckning: har man läst exempelvis PC för Alla under en årgång känns årgång två som en upprepning av teman. De tidningar inom segmentet som ökar är de som avhandlar mobiltelefoner och mobil IT generellt (M3 och Mobil).

Barnen nätar mer än vi trott

AOL har gjort en undersökning över barns användande av nätet i samband med att man tittat över KOL (Kids Online).

  • 40% av alla barn under 12 år är uppkopplade och 2007 räknar man med att det är 57%
  • Barn är online i genomsnitt fyra dagar per vecka.
  • 20% av alla barn kopplar upp sig varje dag.
  • 60% av barnen använder Internet, åtminstone en gång i månaden, för att göra sina läxor.
  • Hela 87% brukar spela online-spel medan 36% ser video, film eller tecknat online. 63% lyssnar på musik via nätet. 27% använder nätet för att ta reda på saker om filmer och TV-program. Många använder också sajter för att lära mer om sina idoler.
  • 88% uppger att det pratas om online-säkerhet i hemmet.
  • Mer än 60% menar att det är modern som är bäst på att använda datorn och bara två procent uppger att det är ett syskon!

(Onlinespin)

Knökfullt på nätet

Fem miljoner svenskar som tillsammans spenderat 53 miljoner timmar online bara under april. Det innebär i genomsnitt elva timmar per person. Mest tid går åt till aftonbladet.se och blocket.se (den sista numera ägd av just Aftonbladet). Bonnierförlagen hamnar på en femte placering medan TV4 får nöja sig med sjätte plats. Att Microsoft har så höga siffror beror på att deras MSN har det som huvudsida och att MSN är defaultinställd som startsida i Internet Explorer (vilket förklarar att tid per person bara är 28 minuter). Lunar Works är företaget bakom Sveriges största community Lunarstorm och att Lycos Europe ligger högt beror antagligen på att de äger Spray. (Dagens Media)

Top-tio företag på Internet

Företag unika besökare tid per person total besökstid i tusental timmar
Aftonbladet Hierta 2058 1.10 2401
Microsoft 3731 0.28 1741
Lunar Works 1043 1.38 1704
Föreningssparbanken 1423 1.00 1423
Nordea 931 1.04 993
TV4 1158 0.33 637
Bonnierförlagen 1546 0.28 721
Telia Sonera 1645 0.26 712
Eniro 1941 0.14 453
Lycos Europe 1053 0.34 597

analys”>Även om det är helt olika inriktning på sajterna i undersökningen är det ändå intressant att se att svensken läser nyheter (aftonbladet.se och TV4 respektive Bonnier (dn.se, expressen.se mfl), gör sina affärer online (bankerna och Blocket, antagligen Telia), använder nätet som telefonkatalog (Eniro) och kommunicerar (Lunarstorm och Lycos/Spray). Även om Microsofts oerhört höga siffror beror på “fusk” ligger nog också en hög andel användare av MSN Messenger i detta liksom användning av Hotmail. Tiden som varje besökare spenderar är också intressant utifrån de teorier som förs fram om onlinemarknadsföring där man menar att det kan ta upp till fem stycken visningar innan konsumenten faktiskt “ser” reklamens budskap. Alltså bör det vara bra att annonsera på en sajt där besökarna/konsumenterna är kvar en längre tid. Men att kunna vara en av några få annonsörer på en sajt kan innebära en högre grad av impressions liksom att försöka hitta målgrupperna för sajterna och därigenom synkronisera reklambudskapet med detta.

Webbloggars demografi

Henry Copeland har gjort en ovetenskaplig (bias genom att det är specifika webbloggar han bett länka till surveyn) men förhållandevis stor enkätundersökning om vem som egentligen läser olika webbloggar ute på nätet.

Resultaten är intressanta, även om man får se dem som oerhört skissartade. 79% av de över 17000 svarande är män (jämförelsevis är 56% män av NYT:s läsare). 61% är över 30 och 75% säger sig tjäna mer än $45,000 (335 000 kr) per år.

54% av nyhetskonsumtionen är onlinebaserad, vilket också förklarar deras aversion mot traditionella media: 82% menar att TV inte är någon värdefull källa för nyheter och opinionsbildning. 55% säger samma sak om nyhettidningar och nästan lika många anser det om andra tidningar.

Av de som svarat på enkäten uppger 50% att de har köpt böcker online för minst $50 och 47% har spenderat mer än $500 på onlineköp av flygbiljetter. (Poynter Online. Hela undersökningen hos Blogads)

Skilj på kommunikationen mellan barn och unga

Antalet barn och unga som är online ökar stadigt i USA – 34,3 miljoner år 2003. Hela tjugo procent av Internetanvändarna är under arton och åtminstone hälften av alla barn och tonåringar är uppkopplade med jämna mellanrum. Men det är viktigt att skilja på barn och tonåringar – de senare är mindre beroende av föräldrarnas inkomst och använder nätet mer för kommunikation (email och buddyprogram) liksom att spela spel online. Deras surfvanor handlar mer om identitetsskapande än om leksaker. För att hålla kvar tonåringar behöver onlinemarknadsföraren titta både på text, ton och grafik. (Emarketer Report)

TV-nätverken har högre uppmärksamhetsvärde

Kabelbolagen inom TV-branschen (networks) är kanske viktigare än vad reklambranschen ibland tror. Åtminstone visar undersökningar det.
viewers generally have a much higher propensity to view and “affinity” with cable TV programming than they do with broadcast network TV.

Det visar sig också att tittarna på network-TV är mer uppmärksamma på reklamen än motsvarande uppmärksamhet för reklam inom ordinära broadcast.

Of Total Viewer Men 18-35 (index)
8 p.m. – 9 p.m 52% 88
9 p.m. – 10 p.m 40% 91
10 p.m. – 11 p.m 27% 102
11 p.m. – 12 a.m 13% 118
12 a.m. – 1 a.m 6% 212

(Media Daily News)

Rysk reklam ökar

Den ryska ekonomin går igenom en stor förändring och den inhemska marknadsföringen ökar kraftigt. Mellan 2003 och 2004 har den gått upp mer än 25% till ungefär $700 miljoner. Inte så mycket jämfört med västvärlden men på de få år som Ryssland varit fritt är det ändå en markant uppgång. Störst är TV och sedan radio. Internetreklam är fortfarande liten men växer. (Gateway To Russia)

Portabla spel för 20 miljarder 2009

Portabla datorspel kommer att växa. Jupiter Research tror att antalet användare kommer att fördubblas på fem års sikt – till ett antal av 43 miljoner spelare och marknadsvärdet kommer ligga på mer än 20 miljarder kronor. Det är fr a Gameboy och N-gage som rycker fram. (Dagens PS)

Tjänsteföretag med bemanning

Årets tillväxtlista har släppts och det är en intressant läsning utifrån ett reklamperspektiv och säljinriktning. Tjänsteföretagen växer och allra mest verkar de mindre, mer nischade bemanningsföretagen växa. På första plats ligger Lernia Bemanning, nischat på industri, teknik och logistikföretag, som förra året växte med 30% trots den generella nedgången hos bemanningsföretagen.
En annan bransch som går bra är läkemedelsbranschen, något som beror på den blixtsnabba utvecklingen av biomedicin, trots att just denna bransch gick ner i Europa jämfört med branschen i USA. Hela nio företag av de 60 största tillväxtföretagen är läkemedels/med.teknik-företag. Att så många IT-företag skulle finnas på listan är nog lite oväntat för många, men det är b2b-företag som jobbar med lagring, logistik och crm-hantering bland annat. Nåt som behövs mer och mer. (SvD och Hela listan)

Onliners vs multichannelers

Onliners, definieras i undersökningen utifrån att de med jämn och hög frekvens använder varumärkets online-tjänst och sällan varumärkets icke-virtuella tjänst. I Sverige skulle det vara den som läser Aftonbladet på nätet men aldrig eller oerhört sällan köper papperseditionen.

Onliners :

  • fler män (70%) än kvinnor (30%),
  • Åldersgruppen 18-34 (40%) är högt representerad.
  • lågfrekventa TV-tittare, 21 timmarper veckauppkopplade bara 14 timmar per vecka med TV:n

lers, definieras som frekventa användare av både online och offline-tjänsterna hos ett mediavarumärke.

Multi-channelers:

  • jämn fördelning män(51%) kvinnor (49%).
  • största användare (62%) av sajter kopplade till TV-kanaler och TV-innehåll

(Center for Media Research)

Leon Nordin får Stora Annonsörspriset

“Vem skulle annars ha fått det?”

Leon Nordins egen kommentar om att han tilldeleats priset visar en man som vet vad han kan.

“- Leon Nordin är svensk reklams Buddha-gestalt, fadern för all kreativ reklam i Sverige. Han förde in den amerikanska inspirationen från Bill B[e]rnbach till det svenska reklamlandskapet. Men framför allt gjorde han om det debiteringssystem som segmenterade gammal reklam.”

Annonsörföreningens vd Anders Ericsson förklarar varför just Leon Nordin får Stora Annonsörspriset. (Resumé)

För alla med den minsta koll på svensk reklamhistoria är det knappast någon överraskning. För vem skulle annars ha fått det? (Tyvärr verkar det lite dåligt ställt med historiekunskapen hos yngre kreatörer när man ser kommentarerna).

Medier viktiga för det dagliga livet

Cyberstats rapporterar siffror för hur viktig ett media är för amerikanska “Heads-of-Households” – typ den som är ansvarig, bestämmer hemma (barnen?)

  • 59% Lyssna på musik (högst rankat i åldersgruppen 18-24)
  • 53% Använda datorn (högst rankat i åldersgruppen 45-54)
  • 51% titta på TV (högst rankat i åldersgruppen 65 och uppåt)
  • 38% titta på biofilm
  • 31% se foton
  • 16% se hemmavideos

i intressanta måste man också titta på medierna. Lyssna på musik är en relativt icke-engagerande mediaupplevelse, precis som att TV-tittande är. Användande av dator handlar om aktivitet och aktiva val vilket bio också till viss del är. Att se foton är också en aktivitet – det handlar inte om att bara titta utan ofta i socialt samspel minnas och prata om dem. Där får just hemmavideofilmerna ett problem – det är en aktiv social aktivitet: det handlar om minnen och personer som man har relationer till, men rent funktionsmässigt är det en icke-aktiv aktivitet där den sociala interaktionen stör flödet.

Om man tar dessa två: Icke-aktiv aktivitet
Lyssna på musik
Titta på TV

och jämför det med fr a Aktiv aktivitet
Använda datorn
blir siffrorna möjliga att ifrågasätta, eftersom både att lyssna på musik och att titta på TV är möjligt att göra samtidigt som man använder datorn.
Man kan misstänka att undersökningen visar att generationen 45-54 ser datorn som en “ny” sak, utöver de vanliga media och därmed blir det en viktig del av livet medan man kan tänka sig att 18-24-gruppen är van vid datorer och ser det mer som vilken annan sak som helst. En självklarhet som snarare handlar om kommunikation än media.

Man kan nog misstänka att den yngsta gruppens musiklyssnande både direkt (mp3) och indirekt (p2p-fildelning) bygger på att använda datorn.

En preliminär slutsats man kan göra är att datorn ändå har en stark, mycket stark ställning även i hemmen. Om man tänker sig att den yngsta gruppens prioritering av musiklyssnandet bygger på datoranvändande och att gruppen av baby-boomers prioriterar datorn framför TV-tittande måste man se att det är oerhört viktigt för reklambranschen att lyckas skapa format för att kommunicera online. Det är markant att print inte finns med, vilket i och för sig faktiskt visar sig i andra undersökningar; att en daglig konsumtion av printmedia tillhör en viss del av befolkningen och i USA har TV många gånger tagit över morgontidningen i de breda lagren.

En mediakaka till kaffet?

IRM kommer att redovisa en medieutrymmeskaka i stället för att nöja sig med att redovisa traditionella media respektive andra medier. IRM har tidigare redovisat den Stora Mediakakan och kommer att fortsätta med det.

“…det har hänt så mycket inom mediemarknaden de senaste tio åren. Aktörerna efterfrågar mer omfattande redovisning oftare. Den här nettoredovisningen av köpt medieutrymme ger en mer heltäckande bild av hur marknaden utvecklas” Elisabeth Trotzig, IRM.

De separata siffrorna för nettoförsäljningen av utrymme i traditionella medier (morgonpress, kvällspress, populärpress, fackpress, tv, text-tv, utomhus, bio och radio) och andra medier (Internet, DR, gratistidningar och annonsblad) kommer att slås ihop och bilagor i dagspress och populärpress och sk vägledande medier (katalogannonsering) tillkommer.
(Dagens Media)

Mäta reklamen i TV-spel

Nielsen startar en mätmetod för annonser inuti TV-spelen. Att TV-spel kan komma att bli en viktig del i mediamixen visar siffror som undersökningar tagit fram:

Perceptions Of In-Game Ads Among Active/Heavy Gamers

Source: Nielsen Interactive Entertainment’s Video Game Habits report

Active Gamers   Heavy Gamers

Make Games More Real
Like Products In Games
Impact Purchase Decisions
Influence Products To Buy
Should Not Have To Watch Ads
Interact With Ads In Games

sp;                     70%
43%                      52%
41%                      46%
35%                      40%
35%                      32%

17%                      30%

Andra siffror är användandet under prime-time där 30 % män mellan 18-34 år ser TV och 2,1 % spelar TV-spel men i åldrarna därunder är det hela 15% som spelar TV-spel istället för att se prime-time TV.

Mediaanvändningen i allmänhet har också intagits av TV-spel, för yngre män i tonåren handlar det om 15% av den totala mediaanvändningen och för äldre (över 18) sex procent.

Man har förut inte sett TV-spel och TV-tittande som konkurrenter men det visar sig att det faktiskt är så – i en undersökning gjort på tusen amerikanska män menar hela 29% att de hellre spelar TV-spel än ser TV. (MediaDailyNews)

TV-tittande och TV-spelande är skilda saker. Det ger antagligen olika behovstillfredsställelse och frågan är hur marknadsföraren ska kunna agera för att skapa en kommunikation som bäst motsvarar just de behov som tillfredsställs? TV-tittandet är per definition statiskt och har en låg interaktivitet. Visserligen finns spel- och dobbelprogram en masse som kräver en viss interaktivitet men den är momentan och kräver oftast bara tanke. TV-spelandet är ett mer konstant interagerande och skapar en högre aktivitet både mentalt men också kroppsligt. Att utifrån detta använda samma sorts format för marknadskommunikationen vore rent korkat. När det gäller TV-spelande måste marknadsföringen och reklambudskapen fungera inuti själva plotten, historien och reklamen måste fungera ihop. Det vore galet med en reklamfilm för Ajax i Half Life men varför inte ett paket Ajax på en tvättmaskin som personen går förbi, ännu bättre – att det finns något nödvändigt för överlevnad gömt inuti paketet.
Att å andra sidan försöka att överföra en konstant produktplacering in i TV-program är svårare eftersom TV-tittaren har en högre medvetenhet om att marknadsföraren just produktplacerat. Hellre att bygga reklamspottar runt historier; ICAs reklam har fungerat bra eftersom de inte avbryter ett historieberättande i den ordinära programtablån utan bara är en annan historia. TV-tittaren är van att byta historia, men däremot ogillar TV-tittaren att se ren reklam utan handling.

Onlinemarknadsföringen ökar igen

Online-marknadsföringen har tagit ett kliv tillbaka mot stjärnorna genom att förra året landa på $7,2 miljarder. Men än är det en bit kvar till rekordåret 2000 när omsättningen blev över $8 miljarder. Siffrorna för de senaste sju åren visar hur det hela tog fart i slutet av 90-talet och hur dot.com-kallduschen rejält tog udden av det:

1997: $907 miljoner

1998: $1.9 miljarder

1999: $4.6 miljarder

2000: $8,1 miljarder

2001: $7.1 miljarder

2002: $6,0 miljarder

2003: $7,2 miljarder

(Emarketer och CIO)

“Vår reklam är vital”

ICA släpper siffror som visar på hur bra deras TV-reklam har gått. Efter ramaskriet över att ICA fick Guldägg för tredje året i rad för samma koncept vill nu företaget visa hur de reklamfilmer som de producerat faktiskt har gått.

År 2003 låg varumärkeskopplingen till filmerna på 97 procent. Det kan jämföras med år 2000, då Icas filmer hade en varumärkeskoppling på 46 procent. Filmernas omtycknadsgrad har i sin tur ökat från 16 procent 2000 till 63 procent år 2003. (Dagens Media)

ICA går egentligen rakt i fällan. De vill försöka bevisa att de är värda ett guldägg – ett pris som ges till bästa kreativa reklamen – och visar på effekten av reklamen. Priset handlar inte om det. Alltså bevisar ICA istället att Sydow m fl har rätt: Guldägget är i kris.

Amerikanska reklambranschen gjorde plusresultat

I Advertising Ages sextionde byrårapport visar amerikanska reklambranschen (inkl. mediabyråer) en ökad inkomst på 3,7% motsvarande nästan elva miljarder dollar. Av dessa miljarder är en och en halv miljard mediabyråernas intäkter. Ad Age räknar på 457 reklambyråer och de flesta av dessa har också kampanjer och byråer globalt och den intäkten ökade med nästan fem procent till $20,54 miljarder.

Bäst av nätverken är Omnicom Group som ökade sina globala intäkter med 14,4%, intäktsökningarna var 20% utanför USA medan 10,2% i själva landet. Nätverken BBDO, DDB och TBWA ökade 9,2% inom USA och 18,2% globalt. Publicis fick däremot in nästan fyra och en halv miljard dollar och hamnade på fjärde plats.

Av de byrånätverk som inte har sitt säte i USA höll Dentsu täten åter igen och ökade sina intäkter med 29,2%. Omnicom BBDO Worldwide gick om Interpublicis McCann som gjorde en mer modest uppgång på 3,7% till 1,22 miljarder dollar. BBDO ökade däremot 16,4% men intäkten var bara 1,24 miljarder dollar.

Bästa byrå inom den amerikanska delen av branschen är J. Walter Thompson med nästan $456 miljoner i intäkt. Tvåa var Leo Burnett Worldwide med $404 miljoner i intäkt. (Ad Age)

Först så går det ner och sen går det upp

För tionde månaden i rad har printannonseringen i USA gått ner jämfört med föregående månad. Men positiva tendenser finns att nedgången är mindre än förutvarande månader och att situationen faktiskt ser bättre ut än på arton månader.

“While the continuation of declines in paging are discouraging, the numbers overall and especially for the two largest categories–automotive and drugs/remedies–were strong in the first quarter of last year,” Rebecca McPheters, president of magazine consultancy McPheters and Co.

… eller inte

Från Madison Ave-hållet är det däremot lite mindre glada toner. Problemen ligger i att tidningarna har mer flexibla deadlines för reklam vilket gör att branschen senare får reda på vilka reklamplatser som verkligen finns att tillgå men också situationen i världen liksom den låga dollarkursen.

“Even if you’re positive [about the months ahead], the mindset of advertisers is conservative right now,” he explains. “With what’s going on in the world and the election coming up, there’s this sense of ‘let’s not go crazy with ad spending until things settle down.'” Brett Stewart, senior vice president, director of strategic print services at Universal McCann/New York.

(MediaDailyNews)

WPP tror på guld och gröna skogar

Martin Sorrell, chief exec på WPP är positiv inför den närmaste framtiden för reklambranschen. 2004 räknar han gå bättre än prognosticerat och även 2005 kommer att ge bra vinst.

“I fundamentally believe and am very optimistic about the long-term trends for our industry”

(Reuters)

…men solen står inte i Zenith

Zenith Optimedia varnar däremot för att det kan komma en baksmälla efter den reklamtäta sommaren och hösten. Man menar att byråerna kan komma att tro att den rejäla uppgången som kommer kan vara bara början medan man kan se en lägre tillväxt under 2005.

“We predict slower growth worldwide over subsequent years,” said Mr Barnard. “We expect inflation to start to bite over the next couple of years and while we’ll see strong spending from some advertising sectors, there will be nothing on average to stimulate growth strongly.”

Framförallt räknar man med att det är USA som kommer stå för tillväxten under de närmaste två åren men att den europeiska marknaden ska ha kommit jämna steg runt 2006. (MediaGuardian)