Nielsen startar en mätmetod för annonser inuti TV-spelen. Att TV-spel kan komma att bli en viktig del i mediamixen visar siffror som undersökningar tagit fram:
Active Gamers Heavy Gamers | |
Make Games More Real |
sp; 70% 43% 52% 41% 46% 35% 40% 35% 32% 17% 30% |
Andra siffror är användandet under prime-time där 30 % män mellan 18-34 år ser TV och 2,1 % spelar TV-spel men i åldrarna därunder är det hela 15% som spelar TV-spel istället för att se prime-time TV.
Mediaanvändningen i allmänhet har också intagits av TV-spel, för yngre män i tonåren handlar det om 15% av den totala mediaanvändningen och för äldre (över 18) sex procent.
Man har förut inte sett TV-spel och TV-tittande som konkurrenter men det visar sig att det faktiskt är så – i en undersökning gjort på tusen amerikanska män menar hela 29% att de hellre spelar TV-spel än ser TV. (MediaDailyNews)
TV-tittande och TV-spelande är skilda saker. Det ger antagligen olika behovstillfredsställelse och frågan är hur marknadsföraren ska kunna agera för att skapa en kommunikation som bäst motsvarar just de behov som tillfredsställs? TV-tittandet är per definition statiskt och har en låg interaktivitet. Visserligen finns spel- och dobbelprogram en masse som kräver en viss interaktivitet men den är momentan och kräver oftast bara tanke. TV-spelandet är ett mer konstant interagerande och skapar en högre aktivitet både mentalt men också kroppsligt. Att utifrån detta använda samma sorts format för marknadskommunikationen vore rent korkat. När det gäller TV-spelande måste marknadsföringen och reklambudskapen fungera inuti själva plotten, historien och reklamen måste fungera ihop. Det vore galet med en reklamfilm för Ajax i Half Life men varför inte ett paket Ajax på en tvättmaskin som personen går förbi, ännu bättre – att det finns något nödvändigt för överlevnad gömt inuti paketet.
Att å andra sidan försöka att överföra en konstant produktplacering in i TV-program är svårare eftersom TV-tittaren har en högre medvetenhet om att marknadsföraren just produktplacerat. Hellre att bygga reklamspottar runt historier; ICAs reklam har fungerat bra eftersom de inte avbryter ett historieberättande i den ordinära programtablån utan bara är en annan historia. TV-tittaren är van att byta historia, men däremot ogillar TV-tittaren att se ren reklam utan handling.