Category Archives: Interactive

Nyordningar

Resumé väljer att alla som kommenterar på artiklarna ska registrera sig.

Den största förändringen är att du måste vara medlem i Klubb Resumé för att kommentera artiklar. Du kan självfallet vara anonym mot allmänheten, men i händelse av missbruk kommer vi att kunna ingripa och stänga av dem som inte följer reglerna.

Ok. This is the new shit. Det sker en mängd förändringar just nu för att “stävja” missbruk. Twingly funderar på att skapa en kvantitetsregel för antalet Twingly-backlinks till nyhetssajter för att komma undan spambloggande, flera dagstidningar har tagit bort backlinks och i allmänhet sker nu den återgång som många har varnat för. Redaktören, precis som jag och andra, ger andra möjligheter: där innehåll på ett mer dynamiskt sätt filtreras än att skapa regelmässighet. Problemet är att de flesta tidningar har valt att inte interagera med sina kommentatorer eller med backlinks utan mer sett det som ett komplement. Det har helt enkelt saknats strategier och tanke bakom att implementera user generated-funktioner.

Det är ungefär samma sak som jag varnat för när det gäller hur reklambranschen rusat rakt in i user generated-frenzyn utan att egentligen förstå hur den världen fungerar, vilka premisser som gäller och hur annorlunda det kan slå.

Disruptive Media: Pressreleasen i sociala medier

Föreläsare: Annika Lidne
Slides och film finns här.

En snabb genomgång av clashen mellan sociala medier och pressreleasen.

Varför förändra pressmeddelandet?

1. Anpassa den till dagens teknik och innehåll
2. Öka den virala spridningen av företagsnyheter
3. Delvis göra journalisternas jobb enklare
4. Underlätta söket

Nytt beteende när det gäller pressinformation – går inte längre genom mediefiltret bara:
Linjärt mellan pr-byrå via mediekanaler och publik men numera också utan filter. USA: 51 % av IT-industrin läser pressrellar via Google News och Yahoo! News. Det behövs därför en nyckelordsstrategi, för att nyckelordsoptimera pressrellen.

Internet rationaliserar bort mellanledet – det innebär att pressrellen har olika målgrupper:

  • traditionell media/journalister
  • pressinfo till bloggare
  • kvalificerad PR mot bloggare
  • relationsbyggande med bloggare
  • direktinformation till allmänheten

och dessa målgrupper måste ges relevant info utifrån deras förutsättningar och deras eget intresse. Att skapa relevans för varje målgrupp är superviktigt.

Olika tekniska lösningar kan hjälpa till med att skapa sociala plattformar för att öka pressrellens ämne:

  • technorati – trackbacks
  • del.icio.us – länkbibliotek runt pressrellen
  • youtube
  • flickr
  • slideshare

social media press release-template togs fram av PR-byrån Shift (jag skrev om det här).
En samlad portal: Social Media News Room från PRNN
Ford Focus exemplifieras.

taggning är kanske viktigast

Fler nyheter: GMssocial media newsroom
Electrolux och Cisco.
Nokia startat en specifik presstjänst för bloggare.

Disruptive Media: Sociala nätverk och virtuella världar som kommunikations- och pr-plattform

Föreläsare: Johan Hedberg från Early October Sweden.
Film (måste ses – han är en sann galen nörd) finns på Disruptive-sajten.

Hur kan man använda sociala nätverk? Banner 1-5%, socialnetwork banner 1%. En aktivitet på sociala networks upp till 40 % aktivitet.

Definition av virtuell värld – 3D värld, spel/sociala webben/plattform. Exempel: WoW, Entropia. Second Life – men det är inte ett spel!

Second Life
Inspirerat av [[Neal Stephensons bok]] “Snow Crash“.

“This is not a game. This is a new world.”

Vad är det som gör SL intressant? Frihet är ALLT i SL.
Däremot finns det inte samma PR-värde inom SL längre. Använd det istället som ett simuleringsverktyg och customer attention-verktyg. Gör som IBM – använd det för internt arbete.

Exemplifierar med Barncancerfondens event på SL. De geografiska avstånden är borta.

Gartner menar att 80 % kommer att ha en virtuell närvaro i en 3D-värld. ABN Amro intervjuar jobbsökande. UC Davis Medical Center byggt en simulering av schizofreni ((Ytterligare exempel finns här inklusive SLurls)). NOAAs simuleringar av naturkatastrofer.

Paul Towney ICANN:

“virtual worlds are the future of global commerce…”

Engagemanget är det viktiga i sociala medier. Och oerhört viktigt att använda sig av och förstå när det gäller de virtuella världarna.

Facebook
Problemet för interaktiviteten är att det, till skillnad mot SL, finns en mängd causes men ingen valuta.
Använd Facebook antingen internt – (det dåliga exemplet Länsförsäkringar som bara smällt upp en grupp som är intern men synlig). Användaren vill kunna bygga upp sin relation med exempelvis med företaget.
Ett bra exempel är Sonys Bravia-kampanj: gerilla/viral och sociala medier.
Han tog upp de baksidor och själva verkligheten runt EULAn, Beacon och faktum är att EULA:n ser ut som på alla andra ställen. Men Facebook har fått dra vagnen.

Disruptive Media: Sociala medier internt

Föreläsare: Fredrick Wackå
Hade inga slides och vill inte att filmen ska publiceras.

Roligt att träffa folk som man läst så länge som jag läst Wackås blogg. Utan ppt:er. Eftersom det inte finns något större anledning – Östmar påpekar
att han gör som Ballmer :). Ger ett exempel på att en kund använder just Jaiku som internt arbetsredskap. Internt har man faktiskt använt sig av sociala medier ett tag. IBM Lotuspaketet kommer att ha alla verktygen i paketet för sociala medier. Sony Ericsson får mycket kritik för sitt externa sociala medier men internt jobbar de mycket med bloggar, wikis och jobbar nu för att skapa mashups mellan alla delar. Jämför projektrummen med wikifunktionaliteten och menar att skillnaden är mindre än mellan wiki kontra statisk sajt.
Frågan är varför det inte händer snabbare, eftersom förutsättningarna borde vara goda. Det som kan vara den springande punkten är skillnader mellan kulturer inom företagen.

Tar upp Cluetrain Manifesto. menar att den helt enkelt blir mer och mer intressant ju längre tiden går.

Tidsaspekten – men vi måste antagligen blanda in ålder/generationer i det. Det handlar inte nödvändigtvis om att en tonåring alltid förstår allting bättre än en sjuttiofemåring men generellt handlar det om en brytpunkt mellan olika generella generationer. Refererar till en undersökning om vad som triggar oss på jobbet – och tar upp de mer “mjuka” delarna: högst står i kurs står kollegornas expertkunskaper och hjälpsamhet. Man söker respons och en gemenskap men där individen får plats. Och just de sociala medierna handlar just om att svara mot det behovet.

Löftet om sociala medier internt handlar om ett löfte om att jobba smartare, effektivare och fr a roligare. Det sista är mycket viktigt. Refererar till Edelmans Trust-barometer – att viktigt är anställda men också att man har mest förtroende för “a person like myself”. Det handlar om attityder, värderingar – mer vem man är snarare än vilken ställning man har. Förtroendeskapande vägar för interna.

Refererar till “Wisdom of crowds“. Trots att den inte handlar om digital värld så handlar den om sociala medier. Hela gruppen är smartare än summan av de enskilda individernas intelligens.
Det intranät som kan skapa detta gör att företaget faktiskt kan bli smartare än konkurrenten genom att använda rätt verktyg och låta kontrollen släppas.

Motstånd: rädsla att läcka företagshemligheter. Då borde man stänga av e-posten.
Tidsaspekten: vad är det som säger att arbetet ska ske just inom en viss tidsram. Det kan bli “nasty” – osämja. Ex.vis IBM som jobbar hårt med sociala medier och där fotbolls-VM var utlösande faktor. Men där var det användarna som löste problemet.
En ytterligare aspekt är att det inte kommer att fortsätta. Den knepigaste är att det finns en sorts omvänd elitism när det gäller Web2.0 – alla kan. Många kan inte det. Eller vill inte publicera sig. Det innebär att man måste skapa en gate-keeperroll för att stödja och fungerar som möjliggörare, eller kanske kan informatören fungera som språkrör – eller hopsamlare av den kunskap som personerna som inte vill stå för själva orden själva. Det blir en sorts positiv filtreringsfunktion.

Funderar vi inte för mycket om kanalen istället för kommunikationen, menar Pontus från Edelman. Vi lägger för mycket tid på plattformarna snarare än det innehåll som vi ofta säger är kung. Företag är trötta på tomma löften och samtidigt måste de skapa relationer med sina konsumenter – det är vår utmaning som kommunikatörer: att se till att företag faktiskt uppför sig som folk. Hjälpa företagen att fungera som jämställda med sin konsument.

Wackås inspirationer: en människa som är fantastiskt bra: Joakim Jardenberg.

Disruptive Media: Förtroende på webben

Föreläsare: Alexander Ljung och Eric Wahlforss
Slides och film finns här.

Soundcloud är en operativ funktion från deras forskning. Det handlar om att kommunicera med musik – delande mellan musiker som vill dela med sig av varandras musik. Jobbar från Berlin. Men såklart – allt handlar i slutänden om en digitalglobal värld.

Trustmojo är ett forskningsprojekt om vilka sociologiska mekanismer som skapar förtroende för innehåll och webben.

Disruptive? Det som hänt: alla har mer teknologi runt sig. Teknologisk kommunikation har blivit en central del. Det har förflyttat sig till att finnas överallt. Den digitala kommunikationen finns överallt – sociala på helt andra sätt respektive på andra platser. Internet är ett medium där man förflyttar sig in i mediet snarare än att det är ett gränssnitt mellan IRL och URL. Skillnaden handlar om att gå tillbaka hur det sociala beteendet faktiskt fungerar i ett socialt sammanhang som är digitalt.

Uppehållandet av förtroende handlar om att välja mellan att låta begränsningar vara begränsade eller att vara möjligheter. De kan vara sociala resurser – de kan vara scapegoat för att slippa transparens i vissa fall.

Performativiteten kan appliceras på våra profiler och delar av oss själva som ligger på webben. Det som händer är att min (totala) profil formar bilden av mig.

Tre viktiga saker: paradigmskiftet har redan skett. Disruptive media är redan här. Representationen är en social aktör. Förtroende är vår ultimata komplexitetsreduktion.

Förtroende har många skepnader. I grunden är frågan: varför behöver vi förtroende? Om man förlorar sin förmåga att lita på något så blir man handikappad. (Vilket helt klart har en stark bäring på diskussionen om reklamtröttheten och konsumenterna förtroende för medier). Förtroende handlar om balans mellan kunskap och ignorans. Förtroende reducerar den sociala komplexiteten – innebär en tankevinst. De har valt att jobba med kalkylgrundat (baserat) förtroende och identifikationsgrundat förtroende. Kortsiktig/långsiktig gödsling (se förra inlägget). Detta är en analysmetod för att förstå olika sociala (digitala) rum och hur man ska hantera sin egen närvaro på denna. Exempelvis kan man titta på hur uttryck balanseras: antingen explicita eller implicita uttryck.

Case: Rapleaf reputation – “gör allt för dig” kalkylerat vs en icke-saklig uträknad sajt – “gör inget för dig”.
Att läsa profiler – ex.vis Soundcloud har valt att kommunicera med musiken. Liten del av sajten runt info om usern, lite info om statistik utan det är musiken som ska tala (låta). Undviker därmed det kalkylbaserade sättet och istället söks en identifikationsgrund i relationerna mellan användarna. Ett annat exempel är eBay som standardiserar kalkylbaserat förtroende genom ratings, stängda frågor mm. Kalkylbaserat innebär att användarna genererar information medan det identifikationsskapande förtroendet kräver kommunikation.

Vilken social norm råder? Om varumärket ska fungera som social aktör måste varumärket fungera på samma sätt. Att tänka brand persona blir viktigare och viktigare – brand as a personal story. [[Storytelling]] utvecklas till att bli en sorts ytterligare biografisk entitet på en social arena. Varumärket måste våga låta sig själv bli sårbar – öppenhet med respekt mot användarna.

Disruptive Media: Skapa relationer online med corporate communications

Föreläsare: Annika Lidne
Slides och film finns här.

“De flesta företag ligger efter sina intressenter i utveckling”. Företagets sajt är den viktigaste destinationen för information. Borde vara “hubben” för all kommunikation ((My god how i love this… det här har jag försökt förklara för kunder i tre år…)).
Vem riktar sig sajten till? Vad säljer du? Vad är din strategi?
Ofta så får sajten bli allt för alla.
Exemplifierar med Microsoft och Apple respektive Google. Det sista: Google är ett av världens största företag – hur mycket har de på sin förstasida. Google har sin watchdog, Myers, för förstasidan. Apple satsar på sina produkter och uppdaterar dem, snyggt och IR och annat får små undanskymda delar.

[[SEO]] är avgörande.

Den “lätt” jobbiga sanningen om SEO: semantisk kodning – bloggarna har det, företagssajterna har det inte. Det handlar om att jobba med samma funktionalitet som en normal tidning – i rubriker, puffar och taggar.
SEO-vänlig navigation: bloggar har det medan företagssajter har det ofta inte. W3C-standardiserade – i USA och Italien är det förbjudet att inte bygga en offentlig sajt med W3C. För företag kan det handla om att få tillgång till ytterligare plattformar. Bloggar har det, bara cirka 25 % av företagssajterna har det.
Uppdaterat innehåll: en blogg har det som egen idé och sökmotorerna räknar på ofta uppdaterat.
Nischat, fokuserat innehåll: ibland hos företag, bloggar vanligtvis. Man kan räkna en sorts packningsgradstanke runt huvudfokus kontra icke-fokuserat material. Allt innehåll måste riktas mot kärnvärdet: dvs produkten.
Bra inkommande länkar är viktigt för SEO och det har företagssajter sällan lyckats med medan bloggar lever på inlänkarna. Rankingen räknas på kvaliteten på länkarna, inte på antalet.
Utgående länkar är viktiga för SEO – ett skäl sägs vara att “för att man inte ska lämna sajten” – det innebär helt enkelt att man sänker sin ranking.

Rätt vänner. Mao – var finns målgruppen? Rätt ställen, rätt arenor.
förbättra SEO – öka antalet besökare = öka intresset
alltså öka antalet inkommande länkar bör öka intresset genom att öka antalet (rätt) besökare genom att skapa intressant och användbart innehåll.

Hur då?
Bevaka och kommentera blogg och foruminlägg.
Synas och skapa relationer på bloggar, wikis, forum och andra sociala nätverk.
Skapa bra innehåll både på egen sajt men också på olika andra forum – exempelvis: kommentarer mm för att generera inlänkarna. Finanssektorn i Sverige är rätt bra på att använda bloggar med rätt innehåll on-subject.
Skapa relationer med rätt (nischade) bloggar – industribloggarna. Och vara med på events. Knappast rocket science.

Diskussion av att ombevaka: Google Trends, Google Analytics, Twingly, Technorati. Newsdesk finns ju också att använda, Aitellu mfl. Knuff.se och Johans alla olika delar för att göra mashups av bloggar. Bloggportalen ((ogillar jag personligen men fungerar)).
Tar upp Nordnets blogg och att Springtime PR låter hela sin personal blogga ((I efterhand är det lite underligt att det är så svårt att hitta bloggen på deras förstasida)). Intressant hur man organiserar bloggandet. Springtime menar att det kommer sig naturligt – incitamentet är kokosbollar. Flest kommentarer får Springtime när det gäller sånt som händer – när man analyserar kommunikationen runt stora frågor.

viktiga saker att tänka på är:

var generös, personlig, relevant, användbar, hjälpsam, underhållande och tillgänglig. Och helst överallt. Vem vill läsa standardiserad företagspresentation som är polerad och filtrerad?

En metafor: korttidsverkande och långtidsverkande gödning. Relationer byggs online långsiktigt genom att delta i de arenor som finns. Kortsiktiga är kampanjerna som ger toppar.

Ska man välja push eller pull? Online handlar det mycket om pull – att users väljer själv. Få företag använder RSS vilket är en miss: det innebär att man hela tiden har en direkt nyhetsuppdatering till kunder.

Kontroll eller viralt? Vanligtvis handlar det om att man vill behålla kontrollen. Men det man missar är informationen som påverkar företaget eftersom det är klart att det pratas om företaget men utan att företagen vet om det.

Kundens makt är en viktig sak att ta upp. Folk blir vana att kommentera, uttrycka sina åsikter och skapa sitt innehåll. Att förvägra detta innebär att företagen är de som förlorar. Det krävs transparens. Nya beteenden är skapa, dela, kommentera och remixa innehållet. Målet är att använda kunderna som fans, ambassadörer och utvecklingslabb.

Bloggen kan vara ett lyssningsinstrument.
Det är viktigt att tänka passion och engagemang – dels hos ledningen för att skapa incitament och möjligheten (tillåtelsen) att blogga och på andra sätt delta i sociala medier. Dels att personer som gör det gillar att göra det. Det är inte “också” utan många gånger “istället för något gammalt” – exempelvis fimpa nyhetsbrev eller andra saker.

Disruptive Media: 8 typer av internetvaluta

Föreläsare: Björn Jeffrey, VD och internetstrateg på Good Old. En av papporna till Manolo.se
Slides från föredraget.
Film och slideshare finns också på Disruptive-sajten.

Berättar om Manolo.se som han startade för ett antal år sedan. Att det är självklart att man bloggar på Good Old (och hela sajten visar att de lever som de lär).

Beata testar Björn på olika grejer: Swarming ((Ett exempel på teori runt swarming and flocking)). Sock-puppeting – fejkpersonlighet. Flog – fake blog ((Intressant är att en applikation på Facebook som man använder för att importera sin blog till sin profil heter just Flog)).

jämför med det “gamla” internet som var en förmedlare av tjänster och information – det tar man för givet och det kommer att ta ett bra tag innan vi hittar ett bättre sätt.

men det “nya” internet tillåter och uppmuntrar interaktion
users är användare. Viktigt att utnyttja den kraften. Att visa det är att kalla sina användare för något vettigt – identitetsskapande namn. (se här)

vad triggar användaren att interagera?
1. innehåll.
– Leverans – innehåll. Ex: LJWorld.com. Bestämde sig för vad de är bra på – vad de är bäst på. Vad än CNN gör så ska de inte göra det – det gör CNN bättre.
– Barter – byter innehåll
– Prenumeration. Måste vara på väg bort – att hellre söka affärerna istället för att stänga in content.
2. Trafik.
– Barter – byter trafik. Ex. vis Twingly – backlinks mellan artiklarna och bloggar. Buzzmöjlighet för företag och produkter.
Intervju med Martin från Twingly. Tendensen finns att man väljer att validera sig mot uppmärksamhet och valideringen är från båda håll.
3. Ökad användarnytta – aktivitet som ökar usernytta men också ökar helhetens nytta dvs. en starkare upplevelse. Ex. Amazon. Varje länk är unik och Amazon styr systemet utifrån användaren och lär sig användaren.
4. Identitet – möjligheten att stärka sin personliga identitet genom utbyte av andra användares. Genom betygssättning av olika människors interaktion så skapas valutan – värdet för individen som ger information: det driver användarna att fortsätta. Ex Cyworld.
5. Värderingar – ger möjligheten att stärka och visa sina värderingar. Ex.vis Petitiononline
6. Exponering – rätt person används för rätt sak. Individen exponeras genom interaktiva tjänster på nätet.
7. Varumärkeslojalitet – lovemarks genom att varumärket uppmärksammar användaren. Ex.vis är LEGO Mindstorms.
8. Pengar – att betala någon tenderar att vara ett bra incitament. Ex.vis Revver.

Case: Fokus.se
Att jobba med det man har. Mario Garcia har sagt (här):

“Online is where the action is. Online is where the story begins and where it ends.”

.
Fokus målgrupp: nå politiska bloggare. Begränsad webbnärvaro.
Problemet är många gånger att man inte använder ett vettigt sätt att skapa URLs när det gäller att få spinn på bloggar.
Fokus valde att skapa Makthavare.se (skrev om det på deepedition). “Vad kan vi vara säkra på att alla är intresserade av – av sig själva”.

En actionplan

  • Tydlig strategi för sin webbnärvaro
  • Ta reda på vilka värden man kan erbjuda sina besökare
  • Skapa verktyg som stödjer transaktionen av integrationsvalutan

Frågor:
Nya medier är dåliga på snackisarna.
Inspiration: Tommi Ahonen “Mobilen som det sjunde massmediet”
Gammal syn att kalla sina användare läsare. Istället för att kalla något för användargenererat material: talent created.

Disruptive Media intro

Så – jag är på plats på Berns. Annika Lidne har samlat en jäkligt spännande grupp föreläsare. Intressant är att så få har valt att ta med sig sin dator. Uppenbarligen kan vi skilja nördarna från agnarna här :).

Redan träffat Kristoffer Mencák från GoViral och Beata Wickbom ((onekligen intressant med Googlesökningar. En annan Beata)) som ska vara moderator (som har sin konsulttjänst och sin blogg Secondbusiness).

Några saker: jag kommer att använda bloggen som anteckningsblock. Det inenbär att jag inte kommer att hela tiden göra nya postningar utan spara ner varje föreläsning för sig. Länkar mm lägger jag in efteråt. Om någon har lite att göra kan ni lägga in dem i kommentarerna.

Annika Lidnes vision är att förklara sociala medier för PR-bransch och kommunikatörer. En dag för kommunikatörer om kommunikation på en dag. En presentation med den som sitter bakom. Beata går runt och intervjuar lite publik. Det är en salig blandning av folk men mest PR-byråmänniskor. Vad är det som gäller?

Exempelvis MyBlock – det hyperlokala nätverket för att skapa sociala medier på ett mer lokalt (och nära-mänskligt) sätt. Kolla in deras development blogg.

Mobilreklam – the interactive way

Jag oroar mig för att marknadsföring via mobilen kommer att gå samma öde till mötes som telemarketing: att man väljer enkla och traditionella vägar som helt enkelt tröttar ut. Dock finns det hopp: ett par exempel på en sorts “pull”-teknik dvs. där användaren faktiskt styr valet av om man vill ha reklam eller inte. Självklart bygger det på idéer från mobillandet Japan, där man insett att det hela handlar om att låta användaren älska varumärket och göra sina val av relationen själva. Och på så sätt också skapa ett nytt användningsområde för mobilkamerorna.

Företaget OP3 använder ett externt program för sina shotcodes. Genom att ta en bild på en shotcode med programmet i mobilen så skickas man direkt till en hemsida, där företaget bakom kampanjen kan skapa interaktiva tävlingar, give aways mm. En testkampanj för Sprite i Mexico gav enligt företaget fyra gånger så hög svarsfrekvens som vanliga SMS-koder och tio gånger effektivare än en traditionell kupong-i-annons kampanj.

Dexterion från Värmland arbetar med en annan form, där bildigenkänning finns server-side. Om användaren tar en vanlig bild på en logotyp eller annons, eller annan bild och skickar den till ett specifikt nummer som MMS förs man sedan vidare till sajter specialanpassade för mobilen. Här finns möjligheten att exempelvis jobba med turistinformation men också med mer traditionella marknadsföringsaktiviteter.

Båda lösningarna bygger på integrerad marknadsföring som jag personligen tror är nödvändig för att inte skjuta ännu en bra kanal i sank. För precis som med telemarketing så handlar mobilen om personlig integritet – de flesta undersökningar visar att användaren känner sig mer “invaderad” av reklam i sin mobil än i sin dator. Man låter användaren välja om man vill nås av mer reklam via sin mobil, istället för att överfallas av den via push-teknik. Det handlar i det här om att man skapar en mer exklusiv relation mellan varumärke och användaren, liksom att det bygger en känsla av delaktighet som sedan ger en vinst för användaren aka mottagaren av reklamen.

Generellt är marknadsföringens framtid beroende av att mer och mer återge mottagaren makten över reklamen: att skapa känslan av delaktighet, att integrera reklamkanalerna innehållsmässigt för att skapa relevans liksom att i övrigt skapa en tankevinst, tidsvinst och upplevelse för mottagaren. Och, för att rätta mig själv, börjar det hela i att sluta att tänka i termer som “mottagare” och “målgrupp” utan mer tänka i termer som användare och relevanta konsumentgrupper. För att på så sätt skapa en egen bild av konsument och användare som personer med egen integritet vars mottaglighet bygger på en frivillighet och delaktigheten.

Är Web 2.0 reklambranschens död?

En intressant artikel om hur Web 2.0 och user generated-media påverkar reklambranschen finns hos Adweek. Grundpreferensen i argumentationen att YouTube och andra sociala medier är döden för reklambranschen utifrån två grundläggande faktorer:

  • Andelen medier minskar – därmed försvinner en enkel möjlighet att nå specifika målgrupper
  • Andelen exklusivt innehåll minskar – därmed också intresset från marknadsförare

Jag är visserligen fortsatt skeptisk till den nästintill galna frenzy som user generated-medierna fått bland marknadsförare. Men jag är lika skeptisk mot att det hela skulle innebära att reklambranschen mer eller mindre dör. De som dör är de som inte kan förändra sitt tänkande, som fortfarande tänker print, som fortfarande tänker separata kampanjer utan koppling till långsiktiga strategier.

Ska vi byta nu?

Google loosade budstriden om Facebook (och att Yahoo! väljer att försöka ta andelar genom att bland annat koppla till Flickr till IM). Därför väljer de nu att öppna sitt Opensocial: som bygger på en polär idé mot Facebook men som ändå fungerar på liknande sätt – istället för att samla allt på en plattform och stänga in användarna bygger opensocial på möjligheten att samla sina saker från alla de sajter som man är på (och som är OpenSocial-kompatibla) på ett (av sig själv valt) ställe.
Helt enkelt har Google skapat en chunkifierbar idé där olika mashups kan flyttas med. Man bygger vidare på widget-tekniken.

Google väljer att skapa något nytt, och har redan lång erfarenhet av sitt eget Orkut och har, förutom diverse sociala media-tjänster som YouTube, Jaiku och andra men också kopplat till sig Linkedin, Plaxo, Friendster och ett gäng andra tjänster. Förutom detta kan man tänka sig att såväl Gmail som deras Documents enkelt kan kopplas till den nya plattformen liksom att Google också äger den största bloggplattformen Blogger. Oracle är med för att plocka poäng på Microsoft.

Jag tror att Google i längden vinner (precis som Jerry) men att det här fortfarande är mer svårt för personer som inte är “digital natives” vars känsla att det är enklare att plocka ihop saker på en bestämd plattform – det gamla portaltänkandet.

Jag tror ändå att det här kan vara en väg att gå för att även få 3D-världarna att bli intressanta: att kunna använda opensocial i exempelvis Second Life innebär att det blir intressantare för fler. Vilket i sin tur skapar ett högre värde för marknadsförare att faktiskt arbeta på ett genomtänkt sätt på SL.

(Korspostat med deepedition.com)

Folksam vägrar anställda Facebook

Ett antal företag och organisationer respektive myndigheter har satt Facebook på sin lista över sajter som de anställda inte får använda. Onekligen intressant då exempelvis Folksamanställda valt att starta en grupp på just Facebook:
ScreenShot033
Själv tycker jag censurerandet av sajter börjar gå till överdrift. Och det hela visar hur illa ställt det är med insikterna hos företag och myndigheter när det gäller branding i sociala medier.

Byråer som gör upp

Fan vet men Kristin Djerf på Dagens Media vill få det till att det är krig mellan å ena sidan PR-byråer å andra sidan reklambyråer å tredje sidan webbyråer. När det gäller att vara bäst på sociala medier. Och visst – vi har olika take på det, vilket visar sig i DM-artikeln:

null

Samtidigt som det visar på vad jag tidigare hävdat – att branschen är på väg mot en nyordning där kommunikationsslagen inte är avgjort grupperade enligt traditionella linjer så känns det samtidigt som om vi tre är relativt överens: vi har olika ingångar på sociala mediescenen.
Att jag sen har coolast bild är ju bara en bonus ;)

Sossarnas fiasko på webben

innan de lyckas med det här med att göra rätt bland sociala medier. Brit på JMW har hittat ett riktigt uselt exempel:

och tyvärr blir det inte bättre när man tittar in på hur socialdemokraterna använder sin YouTube-kanal som de hårt sålde in för ett tag sedan. Östros är med i en annan film som de kallar “webb-TV” och som Löwdin menar visar att socialdemokraterna “förstått att video och internet är framtiden”.

Ett annat exempel är Marie Granlunds introduktion till skolsidan: som en enskild film på YouTube blir den meningslös och helt utanför sin egen kontext. Här har man inte heller tänkt till när det gäller scenografin: varför har man en TV i bakgrunden? Påslagen? Med text-TV? Och framför henne – var är laptopen som visar att hon faktiskt sitter där och läser allt som skickas in? Vad har post-itlapparna med saken att göra?

Problemet är att man fastnat i “talking politician-heads”-träsket, och tror att vi väljare blir lyckligare av att se Östros och andra på YouTube.

Ingen verkar ha funderat över vem som är målgruppen. Och att låta den analysen styra vad man gör. Varför väljer man att köra en billig version av när-TV-sändningar? Vem blir sugen på politik i gemen och socialdemokraterna i synnerhet? Var är morgondagens socialdemokrater? Var är det som gör det spännande att länka till en film? Inte här i alla fall.

Tyvärr faller det här under samma bila som mycket av den virala reklam som släpptes efter Subservient Chicken eller de många usla försök att skapa user generated-kampanjer för något år sedan: det handlar inte bara om att “finnas där och lägga ut grejerna” utan att använda kanalen på rätt sätt. Det kan vara hypereffektivt – om det görs på rätt sätt. Om det används fel förlorar man mer än man investerat.

Själv blir jag faktiskt rentutsagt förbannad när bra kanaler används på ett sånt dåligt sätt. Och när Resumé skriver att sossarna letar en ny byrå så kan jag bara hoppas att de också plockar in en byrå som tänker kreativt och strategiskt rätt när det gäller att arbeta med nya medier. En person som funderat på detta inifrån partiet är Per Madsen.

Ps. Och nej, de andra partierna är ännu sämre på att använda sig av sociala media. Men nej, det räcker inte att de ju försöker – de har ett varumärke att försvara och att göra fel är att förstöra värden. Och nej, jag är fullkomligt ointresserad av en politiserad debatt i kommentarerna – det här handlar om kanaler och reklam: det andra kan ni diskutera någon annanstans. Ds.

Social Media Relations = The Release + News Room = Marketing + Media

Elias postar en intressant länk på Facebook om en ny idé runt hur man kopplar ihop gammal traditionell pressbearbetning med sociala media. Kolla presentationen i slutet på postningen också.

Jag vet att Newsdesk håller på med liknande idéer och det hela är så klart en del av framtiden: att göra informationen öppen men också hitta sätt att använda den genom att blanda in olika “chunks” till en “mash”.

Social Media Relations And The News Room

Använda Facebook – Marknadsföraren

Facebook fascinerar. Själv har jag funderat en del över hur man faktiskt ska kunna använda det som marknadsförare, som varumärkesägare etc. Jag tror inte att annonsering egentligen är det mest effektiva sättet utan det handlar om produktplacering/varumärkespositionering, buzz och framförallt – att integrera Facebook i kommunikationen från andra kanaler.

Produktplacering – helt enkelt att antingen skapa moduler som direkt pekar på ett specifikt varumärke. Exempel är Unleash My Dell eller UPside Card Balance Checker kopplat till VISA. Andra sätt är att sälja in sitt varumärke i andra moduler – exempelvis när det gäller olika gåvor och “pokes” (Amazon och iTunes finns redan inkorporerade lite överallt). Det borde också vara en självklarhet för innehållsleverantörer att skapa en modul för att vidarebefordra sitt innehåll och därmed bygga in en varumärkeskännedom (finns många redan exempelvis Forbes Stock, Sky.

Många tänker nog att Facebook mest fungerar för livsstilsvarumärken men jag tror att man då fortfarande tänker i masskommunikationsperspektiv. För en B2B eller en nischad konsumentproducent handlar det snarare om att bjuda in sina befintliga kunder till att vara med i olika grupper. Visserligen tycker jag att gruppfunktionaliteten fortfarande är väl basic och utbudet är för stort för att det ska vara möjligt att effektivt kunna hitta grupper, men förhoppningsvis kan det finnas ett intresse från Facebook att utveckla den funktionen om man får heads up om att många företag vill använda sig av den. För marknadsföraren handlar det ändå om att bygga in Facebook i annan kommunikation – bjuda in potentiella kunder och även berätta om att man finns på Facebook i annan marknadföring – ett exempel är vår byrås designdag Omform där vi skapat en grupp som sedan omnämns i annan marknadsföring.

Jag tror också att det inte dröjer så länge innan Buzzador och liknande buzz marketing-företag försöker att skapa relationer genom Facebook (antagligen försöker de redan). Problemet med detta är att för mycket tryck från “köpta vänner” innebär att användarna kommer att bli mer och mer försiktiga med vilka man kopplar ihop sig med. Däremot tror jag att det här är en mycket bra väg att gå för olika NGO:s men då genom att söka rätt på de personer som faktiskt är intresserade. Exempelvis genom att hålla koll på personer som använder sig av moduler i stil med Causes och Justgiving.

Det jag är oroad över är att företag och marknadsförare inte kommer att använda sig av Facebook utifrån kanalens kärnvärde – den sociala interaktionen. Ge mycket få mycket tillbaka. Håll kommunikationen igång och skit i informationen.

När user generated löper amok

Ett av de senaste exemplen på hur trenden om användargenererad marknadsföring via tävlingar och YouAreTheAdman-frenzy ibland verkligen tappar bort sig själva är historien om Sloggis bum-fight vars sammanfattning kan läsas hos Adland. Själv struntar jag i de eventuella etiska frågorna men hela idén är helt enkelt ogenomtänkt. Det är intressant att företaget åkte på samma näsbränna i JapanHolland (tack Åsk) för några år sedan men lärde sig inte läxan. Jonas på Planning.se skriver en rejäl drapa.

För tillfället finns det ingen hejd på antalet mediaval där det ingår typ-viral user-generatedtävling. Oavsett produkt. Oavsett målgrupp. Oavsett om det finns någon som helst marknadslogik så är det web2.0 som ska gälla. Det är ungefär lika vettiga investeringar som när alla bara skulle ha en webbsida för några år sedan. Då var det webbknackarna som skar guld med tälgkniv, idag är det de nischade buzz- och viralwebbyråerna som ploppar upp lite överallt. Vissa gör bra grejer, andra låter kundens dåliga omdöme avgöra. Det är synd. För det skapar en utspädning av formatet – snabbt håller en potentiell kanal helt enkelt att bli överutnyttjad och det av för många dåliga idéer.

Det är i detta som min skepsis till att använda sig av user generated-reklam ligger: att man väljer att använda kanalen utan att faktiskt fundera om det är rätt kanal, om man når målgruppen och om såväl varumärke som produktkoncept har relevans för kanalen. Och framförallt känns det ibland som om man hellre kör på en tävling i web2.0-tappning än att faktiskt hitta en hållbar idé att bygga ett integrerat koncept runtomkring.

Affärsnytta med Facebook?

Jag har valt att köra öppna kort på Facebook. Precis som här. Och eftersom årets Omform handlar om Virtual for real så är det självklart att dels skapa en grupp för eventet på Facebook och dels försöka att få byråns medarbetare att smaka lite på det senaste i sociala medier-frenzyn. Men det är självklart inte helt lätt och precis som Brit på JMW påpekar känns Facebook fortfarande väldigt collegeaktigt när det gäller applikationer och moduler. Samtidigt tror jag, precis som hon, att det finns en affärsnytta i att som konsult och tjänstesäljare faktiskt öppna upp och berätta lite om sig som person. För varje konsult säljer inte bara sin kunskap utan också sin personlighet – att bygga sitt personliga varumärke blir viktigt även om man arbetar utifrån ett gemensamt kollektivt företagsmärke.

Problemet med svenskar är att det lätt blir en väldigt hög grad av trend, vilket innebär att dess baisse blir både brant och hård. Många upplever att de inte fattat Facebook eller att det inte var deras grej. Facebook är ju egentligen bara ett rum – vad som händer därinne bestäms av vad man fyller det med. Vilket gör att det är spännande att se vad den svenska delen av Facebook kommer att utvecklas till.

En annan spin-off är att Facebook också gett fart i andra nätverkstjänster, som LinkedIn. Något som kan tyckas ologiskt men inte är det. När en användare inser potentialen i att få nätverka i ett nätverk så kommer man ihåg de andra också.