Disruptive Media: Förtroende på webben

Föreläsare: Alexander Ljung och Eric Wahlforss
Slides och film finns här.

Soundcloud är en operativ funktion från deras forskning. Det handlar om att kommunicera med musik – delande mellan musiker som vill dela med sig av varandras musik. Jobbar från Berlin. Men såklart – allt handlar i slutänden om en digitalglobal värld.

Trustmojo är ett forskningsprojekt om vilka sociologiska mekanismer som skapar förtroende för innehåll och webben.

Disruptive? Det som hänt: alla har mer teknologi runt sig. Teknologisk kommunikation har blivit en central del. Det har förflyttat sig till att finnas överallt. Den digitala kommunikationen finns överallt – sociala på helt andra sätt respektive på andra platser. Internet är ett medium där man förflyttar sig in i mediet snarare än att det är ett gränssnitt mellan IRL och URL. Skillnaden handlar om att gå tillbaka hur det sociala beteendet faktiskt fungerar i ett socialt sammanhang som är digitalt.

Uppehållandet av förtroende handlar om att välja mellan att låta begränsningar vara begränsade eller att vara möjligheter. De kan vara sociala resurser – de kan vara scapegoat för att slippa transparens i vissa fall.

Performativiteten kan appliceras på våra profiler och delar av oss själva som ligger på webben. Det som händer är att min (totala) profil formar bilden av mig.

Tre viktiga saker: paradigmskiftet har redan skett. Disruptive media är redan här. Representationen är en social aktör. Förtroende är vår ultimata komplexitetsreduktion.

Förtroende har många skepnader. I grunden är frågan: varför behöver vi förtroende? Om man förlorar sin förmåga att lita på något så blir man handikappad. (Vilket helt klart har en stark bäring på diskussionen om reklamtröttheten och konsumenterna förtroende för medier). Förtroende handlar om balans mellan kunskap och ignorans. Förtroende reducerar den sociala komplexiteten – innebär en tankevinst. De har valt att jobba med kalkylgrundat (baserat) förtroende och identifikationsgrundat förtroende. Kortsiktig/långsiktig gödsling (se förra inlägget). Detta är en analysmetod för att förstå olika sociala (digitala) rum och hur man ska hantera sin egen närvaro på denna. Exempelvis kan man titta på hur uttryck balanseras: antingen explicita eller implicita uttryck.

Case: Rapleaf reputation – “gör allt för dig” kalkylerat vs en icke-saklig uträknad sajt – “gör inget för dig”.
Att läsa profiler – ex.vis Soundcloud har valt att kommunicera med musiken. Liten del av sajten runt info om usern, lite info om statistik utan det är musiken som ska tala (låta). Undviker därmed det kalkylbaserade sättet och istället söks en identifikationsgrund i relationerna mellan användarna. Ett annat exempel är eBay som standardiserar kalkylbaserat förtroende genom ratings, stängda frågor mm. Kalkylbaserat innebär att användarna genererar information medan det identifikationsskapande förtroendet kräver kommunikation.

Vilken social norm råder? Om varumärket ska fungera som social aktör måste varumärket fungera på samma sätt. Att tänka brand persona blir viktigare och viktigare – brand as a personal story. [[Storytelling]] utvecklas till att bli en sorts ytterligare biografisk entitet på en social arena. Varumärket måste våga låta sig själv bli sårbar – öppenhet med respekt mot användarna.

Related Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *