Föreläsare: Fredrick Wackå
Hade inga slides och vill inte att filmen ska publiceras.

Roligt att träffa folk som man läst så länge som jag läst Wackås blogg. Utan ppt:er. Eftersom det inte finns något större anledning – Östmar påpekar
att han gör som Ballmer :). Ger ett exempel på att en kund använder just Jaiku som internt arbetsredskap. Internt har man faktiskt använt sig av sociala medier ett tag. IBM Lotuspaketet kommer att ha alla verktygen i paketet för sociala medier. Sony Ericsson får mycket kritik för sitt externa sociala medier men internt jobbar de mycket med bloggar, wikis och jobbar nu för att skapa mashups mellan alla delar. Jämför projektrummen med wikifunktionaliteten och menar att skillnaden är mindre än mellan wiki kontra statisk sajt.
Frågan är varför det inte händer snabbare, eftersom förutsättningarna borde vara goda. Det som kan vara den springande punkten är skillnader mellan kulturer inom företagen.

Tar upp Cluetrain Manifesto. menar att den helt enkelt blir mer och mer intressant ju längre tiden går.

Tidsaspekten – men vi måste antagligen blanda in ålder/generationer i det. Det handlar inte nödvändigtvis om att en tonåring alltid förstår allting bättre än en sjuttiofemåring men generellt handlar det om en brytpunkt mellan olika generella generationer. Refererar till en undersökning om vad som triggar oss på jobbet – och tar upp de mer “mjuka” delarna: högst står i kurs står kollegornas expertkunskaper och hjälpsamhet. Man söker respons och en gemenskap men där individen får plats. Och just de sociala medierna handlar just om att svara mot det behovet.

Löftet om sociala medier internt handlar om ett löfte om att jobba smartare, effektivare och fr a roligare. Det sista är mycket viktigt. Refererar till Edelmans Trust-barometer – att viktigt är anställda men också att man har mest förtroende för “a person like myself”. Det handlar om attityder, värderingar – mer vem man är snarare än vilken ställning man har. Förtroendeskapande vägar för interna.

Refererar till “Wisdom of crowds“. Trots att den inte handlar om digital värld så handlar den om sociala medier. Hela gruppen är smartare än summan av de enskilda individernas intelligens.
Det intranät som kan skapa detta gör att företaget faktiskt kan bli smartare än konkurrenten genom att använda rätt verktyg och låta kontrollen släppas.

Motstånd: rädsla att läcka företagshemligheter. Då borde man stänga av e-posten.
Tidsaspekten: vad är det som säger att arbetet ska ske just inom en viss tidsram. Det kan bli “nasty” – osämja. Ex.vis IBM som jobbar hårt med sociala medier och där fotbolls-VM var utlösande faktor. Men där var det användarna som löste problemet.
En ytterligare aspekt är att det inte kommer att fortsätta. Den knepigaste är att det finns en sorts omvänd elitism när det gäller Web2.0 – alla kan. Många kan inte det. Eller vill inte publicera sig. Det innebär att man måste skapa en gate-keeperroll för att stödja och fungerar som möjliggörare, eller kanske kan informatören fungera som språkrör – eller hopsamlare av den kunskap som personerna som inte vill stå för själva orden själva. Det blir en sorts positiv filtreringsfunktion.

Funderar vi inte för mycket om kanalen istället för kommunikationen, menar Pontus från Edelman. Vi lägger för mycket tid på plattformarna snarare än det innehåll som vi ofta säger är kung. Företag är trötta på tomma löften och samtidigt måste de skapa relationer med sina konsumenter – det är vår utmaning som kommunikatörer: att se till att företag faktiskt uppför sig som folk. Hjälpa företagen att fungera som jämställda med sin konsument.

Wackås inspirationer: en människa som är fantastiskt bra: Joakim Jardenberg.