Den galopperande trenden av rökförbud som går över världen har gjort att stora tobaksbolag på allvar börjat titta på snus som en framtidsprodukt.
BAT – British American Tobacco – lanserar bland annat snus under sitt klassiska premiumvarumärke Lucky Strike. BAT:s mål är att sälja in varumärke och design snarare än att konkurrera med priset. (DN )
Som gammal varumärkesrökare blir jag lite sorgsen över att man använder ett sånt klassiskt och starkt varumärke för att sälja snus.
En av de byråer som ofta får höra att de tillhör reklamvärldens sleaze-gäng, Mendelsohn Zien Advertising LLC, ligger bland annat bakom den mycket utskällda hamburgerreklamen för Carl Js hamburgare med en porrig Paris Hilton och är van vid att få utstå både spott och spe för sina reklammanér. Richard Zien förklarar byråns inriktning:
“We try to get our concepts to come to the edge of the table, but we don’t want them to fall off.”
Claudia Caplan på byrån menar att de bäst jobbar med “akuta fall” som snabbt behöver nå en medvetandegrad i konsumentmedvetande.
“Mendelsohn Zien’s principals see themselves as turnaround artists – able to take a foundering brand, work with the executives to rescue it and then unveil attention-getting ads intended to show how things have changed.”
Diskussionen om Paris Hilton-spotten är intensiv men byrån är nöjd och siffrorna för Carl Js-kedjan visar ökning. Om det är smart målgruppstargetting eller bara en tillfällig uppgång är för tidigt att säga. (Los Angeles Business Journal Online via Clay)
Att sex säljer är väl knappast någon överdrift. Att Carl Js målgrupp är ungefär samma målgrupp som läser tidningar som FHM, Playboy och liknande, och att Paris Hilton är het bara av sig själv är ingen nyhet. Frågan är bara om det här verkligen bygger varumärke?
En undran är också om vi nu ser en ny byrå ta den plats som Crispin, Porter+Bogusky tidigare haft?
Kommunikation är svårt – det är inget nytt. Och viktigt är att tänka på att kommunikation sker inte när du pratar – utan när den som lyssnat har förstått vad du sagt.
I en kort postning ger Doug Sundheim goda exempel på vad kommunikation handlar om: prat är inte kommunikation – ord är bara det synliga av det som ligger under ytan. Han ger några korta tips:
1. Take some time to jot down your thinking behind the point.
2. Share the point and the supporting thinking with the other person.
3. Allow the other person to probe into your thinking.
4. Paraphrase each others’ points to one another.
5. Finish by agreeing on how you will stay in communication.
6. Realize that some issues might take more than one conversation to fully communicate.
Diskussionen om den politiska “spoof” som Kulturpartiet stod för har varit intensiv. Det nya partiet snodde enligt Agent 25 det mesta av mp:s medietid just den dag som miljömupparna hade som sin stora PR-dag i Almedalen. När det sedan visade sig att Kulturpartiet inte var “på riktigt” blev diverse medier rätt sura och började att dissa det hela genom att påpeka att “spoofen” “kostade skattebetalarna 200 000”.
Roger Wilson på Kulturnytt P1 är irriterad och skriver:
“Jag förstår att kuppen är ett desperat sätt att försöka få upp kulturfrågorna på den politiska agendan, men är den inte också lite förnedrande mot kulturarbetarna själva. Som om de inte skulle vara intellektuellt kompetenta nog att sätta samman ett schysst manifest ens.
Därför lämnar bluffen kring Kulturpartiet mest en bitter eftersmak. Nu har man till och med lyckats reducera svensk kulturpolitisk debatt till att bli ett dåligt skämt. Ett rätt kackigt genomfört skämt dessutom.
Det som det hela visar sig vara är … PR. Och bra sån. I sitt avslutande anförande på hemsidan skriver initiativtagarna:
“…Kulturpartiet inte var något riktigt parti. Företrädarna var skådespelare. Handlingen ett manus. Hela skådespelet var regisserat. Det var kort sagt, teater.”
Det som kritikerna missar är att Kulturpartiet satt fingret på flera viktiga saker:
Som reklamstrateg (den här postningen är en korspostning med Researcher 2 är det en viktig fråga som ställs genom Kulturpartiets PR-stunt: hur styr man en verklighet? Hur långt är det möjligt att använda sig av traditionella media i att skapa stealth-PR för en produkt eller fråga?
Kulturpartiet är för mig en fräsch kritisk röst av såväl PR- som reklambransch. Det faktum att årets politikervecka i Almedalen tar nya rekord i nedlagd tid och pengar för lobbyverksamhet gör att mediernas surmagade kritik visar på det stora etiska problemet: media har rätt oreflekterat blivit en del av ett pr-maskineriet.
(Källor: Kulturpartiet, Sveriges Radio P1 – Kulturnytt, Newsdesk/Agent25, SvD, Expressen.se, Lotta Grönings blogg, Almedalsveckan.se.)
Det är inte nytt, det är inte revolutionerande men fasen om det inte är nödvändigt att påminna sig dessa regler för hur man skapar bra kommunikation (i just det här fallet handlar det om webb men det är helt klart applicerbart på all kommunikation):
Vi har sett det ett antal gånger. Den här gången har en ensamstående mamma bestämt sig för att låta sin panna vara reklamplats. Permanent. Läs artikeln – den är rätt så sorglig (om den är sann). (deseretnews.com)
Deeva kan för tillfället tänka sig att sälja reklamplats på sin (för tillfället) gravida mage.
Självklart är det många som ifrågasätter sanningshalten i det hela – bland annat Adland som menar att det hela är ett PR-stunt.
Samtidigt menar Desertnews egen journalist att det är sant.
Det faktum att svenska HK har förbjudit tyska IKEA att köra reklamfilmer om svensk midsommar har uppmärksammats runt om i blogosfären. Filmer där svensk midsommar mest liknar en bacchanal, med folkdräkter och sprit, och hemsidan (klicka på bilden) har en skönt trashy stil. Payoffen är väl kanske inte den mest revolutionerande copywriting-stilen:
“Som tur är har vi bara tagit med oss det bästa från den svenska midsommaren – midsommarvansinnespriserna.” (Aftonbladets översättning)
Skådespelarna har också fått kalla fötter och menar att inspelningen var förfärlig.
Filmerna kan du se på Aftonbladet: Morgen, Essen, Feiern eller strömmande på SvD.
Läs mer bloggåsikter på Lindas blog, hos MLDesign, på Mogerts blogg och på obli.net.
Det är inte direkt så att det är en tillfällig provokation. Ingen av reklamfilmerna från tyska IKEA är inte lika de svenska “feel good”-svängarna med coola ungar. Här snackar vi rent våld…
Filmerna om svensk midsommar kan inte tas på allvar, och samtidigt ligger de ju faktiskt rätt så nära verkligheten… Det är antagligen den sista faktorn som upprört IKEA:s HK mest.
Å andra sidan kan man fundera över hur det hela rent strategiskt fungerar och där finns det flera frågetecken. Visserligen är de här filmerna i samma grundkoncept som övriga reklamfilmer från tyska IKEA men det hela känns som om någon fått alltför mycket svängrum kreativt utan att begränsas av stökigheter som strategi och liknande.
Jag tror att filmerna hade fungerat oerhört bra i Sverige, och att upprördheten mycket ligger i den synen att vi svenskar får gissla oss själva så mycket som vi bara kan men nåde den tysk, fransos eller engelsman som ironiserar över svenska traditioner.
Hetaste tipset än så långe (via dabitch såklart) är Grabarz & Partner.
Och likheterna med Björn Borg Underwears “Myth’s of Sweden” är slående. Och dab funderar om det är samma gris i de här filmerna som i Skandias senaste.
Jag skickade en fråga till IKEA:s förra europeiska byrå Welcome To Orange County och de tror också att det är en lokal tysk byrå. Så fortfarande är det hetaste tipset Grabarz & Partner.
Kraft Foods satsar på imagebyggande och mindre på små produktionsenheter. Genom att omstrukturera sin produktion, vilket innebär sextusen färre anställda och tjugo fabriker mindre, ska företaget kunna investera 400 miljoner mer i marknadsföring. Svenska fabriker är vinnare och blir större och större. En av anledningarna är den starka utvecklingen av handelns EVM.
Bland annat tänker Kraft lyfta rättvisemärkt kaffe till en mainstreamprodukt.
Värdet ligger i varumärkena, inte i tillverkningen och målet är att öka kundnöjdheten genom image, design och kvalitet. (DN)
En av de stora diskussionerna inom amerikansk reklambransch har varit om reklam inriktad mot konsumenter när det gäller receptbelagd medicin (Rx). Det har varit en lukrativ marknad men amerikanska myndigheter har också hotat med regleringar och nu tar Bristol-Myers Squibb ett ytterligare steg i den egen-rensning som branschen bestämt sig för. Bland annat utmanade Johnson & Johnsons William Weldon övriga konkurrenter att låta annonserna vara mer transparenta och tala om såväl fördelar som nackdelar. BMS väljer att inte annonsera under ett nytt läkemedels första år, och kommer också att reglera antalet spots som visas i TV. (Ad Age)
Dåliga briefar skapar bara en sak: dålig reklam. Russel Davies ger ett exempel på hur en brief för marknadsföringen av en parfym kan se ut:
“Basically, it’s ‘We want something for women.’ OK, which women? ‘Women! All women! It should make the feel more feminine, but strong, and competent, but not too much, and should work well in Europe and the US and especially in the Asian market, and it should be new but it should be classic, and young women should love it, but older women should love it, too.’ If it’s a French house, the brief will also say, ‘And it should be a great and uncompromised work of art,’ and if it’s an American brief it will say, ‘And it should smell like that Armani thing two years ago that did four million dollars in the first two months in Europe but also like the Givenchy that sold so well in China.’ “
(via brand new).
Exempel på andra undermåliga briefer är hur Tag Deo i princip snott/lånat hela Axe (Lynx) marknadsföringskoncept: AdLand.
Det är rena såpamanuset när diskussionen om Apotekets vara eller inte vara nu fått fart efter domen i EG-domstolen. Tyvärr är jag av olika anledningar förhindrad att mer i detalj gå in på det hela då det ligger nära ett av byråns projekt men man kan konstatera följande:
En enkel slutsats:
Ingen har en aning om någonting.
Ett lite överraskande varumärkesövertagande är dagens nyhet om att klädföretaget New Wave har köpt Orrefors Kosta Boda. Tanken med uppköpet är att glasbruken ska ingå i den utökade varumärkesportfölj som New Wave planerar där både hushållsgeråd och hemtextil ingår och där just varumärket Orrefors Kosta Boda får en viktig plats. (DN)
Vi är helt klart mitt uppe i en högkonjunktur och de företag som lyckats att “spara i ladorna” under lågkonjunkturen kan utöka sina varumärkesportföljer och därmed växa sig starkare inför nästa “dipp” i konjunkturen.)
New Wave gör det smart – deras namn funkar inte i ett mer “seriöst” och i produkter inriktade mot en äldre målgrupp. Alltså väljer man att köpa upp ett riktigt premiumvarumärke som man kan låta utökas med ytterligare produkter och därigenom slippa att huvudvarumärket New Wave “tvättas ur” (pun intended).
Kommunikationskoncernen Citat AB renodlar sina dotterbolag genom att lägga till Citat till deras namn. Digitized byter namn till Citat Digitized, Traffic byter namn till Citat Traffic, Journalistgruppen byter namn till Citat Journalistgruppen och koncernens operativa verksamhet får namnet Citat Marcom.
I koncernen ingår också Reptil, Mods, Scandinavian Retail Center och Dataunit. (Newsdesk)
De dotterbolag som Citat valt att byta namn på har alla verksamhet inom kommunikationsområdet – ett område som kan sägas vara kärnområde för koncernen. Alltså väljer man att knyta dem närmare koncernens kärnvärden genom att renodla deras namn.
Handelshögskolan har bevisat det som borde vara självklart: snyggt klädda, stilrent rätta affärsbiträden säljer bättre. Magnus Söderlund, professor på Handels förklarar att det handlar om samma sorts faktorer som gör att vi vill ha vackra fotomodeller:
“Även om det är många andra faktorer som påverkar kundens val av butik är jag övertygad om att det rent kosmetiska, personalens utseende, spelar stor roll”.
Självklart har något redan sett potentialen: tidningen Praktiskt butiksarbete och Segers Yrkeskläder har startat projektet “Stylingakuten”. Christina Berglund är projektledare:
“Vi vill visa hur butikerna kan ta det här ett steg vidare och med några enkla tillägg göra klädseln mer modern. Det är också ett sätt att göra personalen mer attraktiv.”
Självklart är det så. Men ge fan i tanterna på Konsum i Forssa – de ska vara som de alltid har varit!
Sökandet efter nya reklamplatser är konstant. Det senaste är att sälja reklamplats på lotter. Delstatslotteriet i Michigan har beslutat om vilken byrå som ska få sälja reklam på lotterna. (Lottery Post via Ad Jab)
Region Dalarna har valt att använda en lite annorlunda approach när det handlar om att marknadsföra länet. I konceptet runt “Bilden av Dalarna” väljer man att låta politiker och annat känt dalfolk ringa till potentiella “inflyttare”.
Det smarta i konceptet ligger inte i att mer än hundra personer kommer att sitta och ringa runt under en dag utan uppmaningen till dalfolket att tipsa om vilka som dessa personer ska ringa till. Det är tyngden i konceptet. (Falu Kuriren)
Byrå bakom “Bilden av Dalarna” är Bangalore.
I den nya utomhuskampanjen väljer H&M att bara ge prisinformation om ett av plaggen på bilden (när det handlar om bikini är det ju två plagg…).
Varför det? Om jag vill köpa en ny bikini till min flickvän så vill jag antagligen veta vad hela bikinin kostar för att göra ett köpbeslut.
Budgetar för online-annonsering ökar snabbare än andelen användare, framförallt på de stora annonsplatserna. Problemet är också att de allra största sajterna där flest användare finns säljer ut sina “inventarier” – sin reklamplats – alltför billigt och lättvindigt. På samma sätt som att annonsörerna kan utsätta sina varumärken för fara genom annonsnätverken och att därmed kunna hamna på sajter som varumärket inte vill relateras till så kan ett alltför lättvindigt och okontrollerat säljande av sin “mark” – sina bästa annonsplatser – också innebära att varumärket utsätts för fara. Då handlar det både om “fel” annonser, såväl etiskt ifrågasättbara som annonser som är irrelevanta för mediets målgrupp.
De saker som Dave Morgan tar upp är, i brandingsammanhang enkla men ack så sällan genomförda idéer:
# Publishers must price valuable contextual inventory at what it’s worth[…]Great content, loyal audiences, and a strong media brand should command a premium rate.[…]point out to media buyers that online audience numbers and online ad views are real[…]On that basis, online ad CPMs should be valued at least three times more than their offline counterparts (min fetstil).
# Publishers should stop selling out-of-context inventory in ways that devalue their own brands and hurt consumers who are tired of cluttered Web pages with irrelevant ads. They should use the extraordinary array of audience analytics tools and targeting services and learn how to deliver relevant ads in these pages.
(ClickZ)
Läkemedelsföretagen satsar på olika delar av marknadsföringen beroende på deras storlek, visar en undersökning från Cutting Edge Information. De mindre företaget lägger ner större kostnader på varumärkesbyggande aktiviteter medan de stora jättarna lägger nästan 40 % av sin marknadsföringsbudget på annonsering. Dock ser Eric Bolesh på Cutting Edge Information en klar trendlinje genom undersökningen.
“Maintaining success depends heavily on the brand’s ability to first recognize – then address – key commercial challenges with targeted resources. […] We examined a number of brands, far ranging in expected revenue, but this same principle held true across the board. Although each brand deals with its unique challenges, it is essential for all companies to provide adequate resources to promptly address any challenges that arise.”
En amerikansk undersökning, där reglerna för läkemedelsannonsering är annorlunda än i Sverige, både när det gäller OTC (over the counter dvs. receptfria läkemedel) och Rx (receptbelagda). Men de stora läkemedelsföretagen satsar mer och mer även i Sverige, vilket vi sett i samband med släppen av diverse nya smärtstillande produkter. Det intressanta är hur det i Sverige inte är samma tryck på varumärket utan snarare på produktvarumärket. Hur många vet vilket företag som gör Ipren (Pfizer)? Alvedon (AZ)? Zon (Antula Healtheare AB)?
Antagligen beror det på den skarpa konkurrensen i apotekshyllorna, fr a med billigare generika. Men också på grund av att det är storsäljande medel – även i USA kan man se hur man marknadsför Zoloft utan att göra stor sak av att det är Pfizer som ligger bakom läkemedlet. Samma sak kan man se med Pfizers Viagra, där själva tablettens färg och form är formskyddade.
För svenskt vidkommande blir det intressant att se vad som händer när Apoteket förlorar monopolet (jag skriver när eftersom redan för två år sedan uttalade sig EU-jurister om att monopolet var omöjligt att behålla). Jag gissar att vi initialt kommer att se en mycket större villighet till att investera i reklam från läkemedelsbolagen, fr a när det gäller att få konsumenterna att hitta till de “nya” försäljningsställena. Och på samma sätt lär Apoteket/Adara satsa hårt på image-annonsering för att behålla sina kunder.
Till stor lycka för de män som tvingas iväg till ICA med fickan fylld av urrivna kuponger har företaget nu bestämt sig för att sluta helt med rabattkuponger i print. Den hög som brukar komma till ICA-kortsinnehavare tillsammans med tidningen Buffé är nu ett minne blott.
Tanken är att ICA-kortet ska vara en självklar kanal och alla erbjudanden kommer automatiskt att dras av i kassan om du lämnar fram kortet.
Även Coop minskar på kupongvansinnet. Men fortfarande slipper man inte undan helt – sales promotion-kuponger i butikerna kommer finnas kvar liksom andra erbjudanden som inte är kopplade till själva affären. (DN)