Category Archives: Legal&Ethics

Dålig undervisning i källkritik

Endast två procent av de svenska barnen har fått regelbunden undervisning om användning av
Internet, en anmärkningsvärt låg siffra jämfört med barn i andra länder. Detta enligt en omfattande
studie av barn och ungdomars internetvanor, som EU-projektet SAFT står bakom. 4.700 svenska,
norska, danska, isländska och irländska barn mellan 9 och 16 år har deltagit i studien. Dessutom har
3.200 föräldrar intervjuats.

Generellt sett är svenska elever mycket positiva till Internet. De flesta
menar att skolarbetet blir bättre med hjälp av nätet och vid sidan av skolböcker är webbsidor den
vanligaste källan när eleverna söker information för läxor och skolarbete.

Tilliten till Internet som
informationskälla är också stor, 35 procent menar att all eller åtminstone det mesta av informationen
på Internet är sann. Sex av tio svenska föräldrar tror att deras barn klarar av att bedöma om
information är sann, men endast 15 procent av barnen svarar att de brukar kolla om den information
som de hittar på nätet går att lita på. Det är den lägsta andelen bland de länder som ingår i studien, i
Danmark är det dubbelt så vanligt att eleverna kontrollerar sina källor. (Public Access 2004:2)

ICA:s riktade DR-teknik får smäll

Datainspektionen har slagit ned på ICAs sätt att använda de uppgifter som kommer in iom att man använder sitt ICA-kort för bonuspoäng. ICA registrerar vad som köps och av vem och använder det för att skicka ut riktad DR till kunderna.

Datainspektionen vill att ICA ska informera om allt som de gör med de personliga uppgifterna som de får in liksom att ge möjligheten att tacka nej till att bli registrerad. (Datainspektionens pressmeddelande).

Datainspektionen lever kvar i ett spänningsfält mellan sin gamla registerlag och någon pseudoamerikaniserad ‘privacy’-tanke. ICAs sätt att plocka in data och skicka ut sådan reklam som folk kan vara intresserade av handlar inte bara om hur man gör det utan är likaväl ett sätt att faktiskt ge folk vad folk vill ha – en mer relevant reklam som därmed minskar på informationsflödet. Dagens konsument vill ha mer riktad information eftersom den totala mängden av informationen är alltför stor för att man ska orka med att använda den på rätt sätt. Datainspektionen gör sig (åter) obsolet.

Toyota klantar till det i Kina

I och med releasen av två nya modeller har Toyota lyckats att uppröra de kinesiska bilköparna rejält med sina annonskampanjer:

One advertisement depicts a traditional Chinese-style stone-carved lion saluting a moving Prado GX, whose Chinese translation means “despotic manner”. “You have to pay respect to it,” reads the slogan. The other shows a Land Cruiser pulling a cumbersome Chinese-made truck on a bumpy road on a plateau.”

Upprördheten ligger i att det påminner om de japanska blodiga invasioner som kineserna led sig genom under trettiotalet. Stenlejonen påminner om de som japanerna satte upp i Peking under den tiden. (Deccan Herald)

Nyttiga kycklingvingar

‘They can’t change people’s minds that it’s unhealthy so they’re trying to stop the people fleeing from their chicken. ‘They’re looking to hold on to their base. They’re trying to give their core customer a rationale to keep eating the stuff.’

KFC har startat en kampanj för att mota de sjunkande försäljningssiffror och den ökande konkurrensen genom att använda en ganska defensiv strategi. KFS tänker försöka att utbilda sina kunder och andra i att friterade kycklingbitar faktiskt kan vara en del av en hälsosam diet.
(Ad Age)

KFC drar tillbaka kampanjen efter en storm mot KFC:s påstående att deras mat skulle vara nyttig drar de tillbaka sin kampan.US trade magazine Advertising Age labelled the campaign “laughable” and “damaging” and called for the ads to be pulled off the air immediately, while the US trade watchdog launched an immediate investigation into complaints that the adverts were deceptive.
Även Pepsi och McDonald’s kommer att hamna under lupp för deras reklam. (MediaGuardian.co.uk)

Nya regler för spritreklam i USA

Distilled Spirits Council of the US Beer Institute har beslutat att man kommer att förändra gränsen för annonsering från att vara i medier som har 51% genomslag hos vuxna mottagare till medier som har uppåt 70% vuxna (över 21 år) mottagare. (AdAge)

Men Coors har redan fått kritik för att bryta mot både de nya och gamla reglerna genom att vara med och producera en av årets Halloween-filmer som helt klart vänder sig till en mycket yngre målgrupp. (AdAge)

Skandias dåliga krishantering

“Mediedirektörer vet nu inte mer om strategisk kommunikation än andra. 90 procent av ledarna som drillats på Handels och Tekniska Högskolan har en grav kunskapslucka: De behärskar inte konsten att kommunicera, varken inåt eller utåt.

Det är en illusion att kundförtroende går att skapa med reklam. Ett bra exempel är den halva miljard som Sören Gyll och Svenskt Näringsliv brände upp till ingen nytta inför eurovalet i höstas. För nya vdn Ebba Lindsö gäller det att få organisationen att tänka i nya banor om näringslivets röst alls ska höras.

Vad gör ett flygbolag när ett plan ligger kraschat på marken och 250 kunder är döda? Inte sätter de in en annons med budskapet ‘Förlåt oss, vi gör allt för er säkerhet’. De ställer in all varumärkesreklam i flera månader efteråt. Istället satsar de på korrekt information, anhörighjälp, balanserade mediekontakter samt hoppas att glömskan ska underlätta den långa marschen tillbaka.” (Dagens Media)

En krönika om Skandias hantering av krisen. Deras “Förlåt oss”-annonser var märkliga. Och precis som Rolf van den Brink i DM menar jag att det nästintill är en uppvisning i dålig respekt för sina kunder att försöka få förlåtelse för att de gjort saker som är i värsta fall brottsliga, i bästa fall klantiga och i alla fall synnerligen moraliskt tvivelaktiga.

Hårdare regler för sponsorssamarbeten

Textreklamkommitén har valt att titta på de samarbeten som ofta sker mellan ett media och ett företag, där det många gånger står att man samarbetat med ett visst företag i en artikel om just det företagets produkt.

Lars J Eriksson i Textreklamkommitén förklarar: “I samarbete med’ är för otydligt. Har företaget stödköpt annonser, finansierat en del av upplaga eller skänkt produkter att lotta ut? Ser samarbetet ut på något annat sätt? Det måste vara tydligt för läsaren. Kan man inte leva upp till kraven på självständighet och redaktionell integritet bör materialet annonsmärkas’.

Utöver detta anser man också att användande av experter knutna till produkten inte heller är etiskt riktigt och bör undvikas.
(Dagens Media)

Det intressanta i det här är att Textreklamkommitén ligger efter. För problemet är inte samarbeten som ändå märks ut – problemet ligger i de, oftast mer B2B-inriktade, publikationer som säljer sin förstasida att göra annons av: det mest vågade exemplet är Avanza som köpte hela DI’s förstasida och gjorde den som en vanlig förstasida men där allt innehåll var säljdrivande för Avanza.

Hot mot medlemstidningarna

Det har kommit ett hot mot medlemstidningar genom att skattelagstiftningen är oklar när det gäller tryckeriernas momsplikt i tryckning av dessa tidningar. Tidningarna i sig är momsbefriade så även distributionen men tryckerierna måste då kunna bevisa att de även har hand om distributionen för desamma. (Dagens Media)

Det här kan vara ett hot mot den trend av både medlemstidningar men också indirekt mot kundtidningar eftersom ett frånfälle av medlemstidningar kan ge en sorts back-lash mot alla tidningar som s a s driver en fråga/säljer en produkt. Den höjning av kvalitet och läsarnytta som vi ser kan komma att stoppas upp.

Mördande reklam

Den här snubben har antagligen lyssnat på sloganen: “allt går att sälja med mördande reklam”. Han har satt ihop en serie med “Führer-viner” där etiketterna pryds av Hitler, Göring och andra nazister från trettiotalet. I samma linje finns också vinet “Stalin” och “Mussolini”. (NBC 4)

Onekligen skulle man möjligen kunna le lite överseende åt det hela men när man i färskt minne har den asiatiska klädkedja som saluförde sina kläder med hjälp av svastikan så känns det som om något skrämmande är på gång.

Skilda strategier för alkoholreklam

JCDecaux har valt att vänta med att köra alkoholreklam medan Clear Channel testar lagens gränser genom sin annonsering för lådvin. Det som ligger bakom är att man inte kan få några klara svar på var gränserna går när det gäller alkoholreklam, liksom att beroendet av kommunernas tillåtelse till skyltplats kan komma att äventyras om man går på för fort.

Konkurrenten Clear Channel har valt en helt annat, mer konfrontativ väg och vill försöka få prejudikat även för utomhusreklam. De har lanserat en kampanj för lådvinet Pasqua och självklart blivit anmälda. VD Maria Skoglund förklarar att:“- Hade vi inte blivit anmälda hade vi anmält oss själva.” och fortsätter “- Det här handlar inte om att tjäna pengar. Vinimportörer har inte särskilt stora mediebudgetar. Det viktiga för oss är att veta vad som gäller för att kunna ge klara besked till våra kunder.”.

Hela frågan beror på att regeringen tillsatte en snabbutredning vilket fick konsekvensen att den EU-anpassade reklamlagen tillåter reklam för alkohol upp till 15 volymprocent i press men ‘glömde’ att utreda och ta med utomhusreklamen. (Dagens Media – JCD och Dagens Media – CC liksom Resumé – CC)

Rätt om icke-materiell rätt

En ny tidning med namnet Rätt kommer att finnas i höst och kommer att handla om immateriell rätt. Hur ska man skydda sina idéer, varumärken och koncept.

“Trots att Sverige är ett kunskapsland är vi dåliga på att skydda våra idéer, säger John Fahlnäs som är ansvarig utgivare. Det finns ett antal exempel på företag och personer som förlorat stora pengar i immaterialrättsliga tvister. Från Håkans Lans till klädföretaget JC som olovandes använde sig av en musikjingel från Kina.

Läs mer på Dagens Media

Eget ansvar för ett varumärke

Nya regler för immaterialrätt kommer vilket kommer ge ägaren mer ansvar men förhoppningsvis kortare handläggningstider.

“Ansvaret för att bevaka sitt firmanamn, logo och andra varumärken läggs därmed på rättsinnehavaren själv och ett registreringsbevis kan komma att vara avgörande vid förhindrande av känneteckensintrång i framtiden, för att undvika segdragna tvister i en rättsinstans. Inte minst med hänvisning till att en tvist i domstol i dagsläget tar flera år med höga advokatkostnader som följd och med ett registreringsbevis behöver man förhoppningsvis inte driva saken så långt.”

(Barbro Tannborg – Varumärkeskonsult)

Skräpigt patent

Patent är en märklig industriell gren. Ibland verkar det som om vissa glömmer att ta patent på sina innovationer medan det ibland verkar som om man kan ta patent på vad som helst.

Apple är ett företag som är duktiga på att ta patent på allt från hårdvara till detaljer i användargränssnittet. Det senaste är att företaget fått ett patent på Papperskorgen i MacOS X liksom att de patenterat sina fönster och sin uppbyggnad av användargränssnittet.
(The Mac Observer)

Övervakningen ökar

Reklam och media är väldigt övervakad av diverse kommitéer. Bra eller dåligt? Ingen vet. Nu finns det en kommité som heter Pressens Textreklamkommitén vars främsta uppgift är att granska reklam som förekommer i redaktionella texter och produktioner. Följande arbetsordning används:

Pressen textreklamkommitté arbetar så här:

  • Anonyma frågeställare skickar in frågor till kommittén, ett slags “anmälningar”. Vem som helst kan skicka in en sådan fråga.
  • På varje möte bestämmer kommittén om dessa frågor om textreklam ska behandlas eller inte.
  • Om frågorna ska behandlas blir de ärenden för granskning. Inför nästa möte ställer kommittén ett antal frågor till ansvarig utgivare. När svar inkommit kan ärendet granskas vid kommitténs nästa möte.
  • Om ansvarig utgivare är överens med kommittén avskrivs ärendet.
  • Om ansvarig utgivare inte är överens med kommittén gör kommittén ett uttalande.
  • Uttalandet leder inte till några andra påföljder än dålig publicitet.

I Pressens Textreklamkommitté sitter representanter från Tidningsutgivarna, Publicistklubben och Svenska Journalistförbundet.

(Dagens Media)

Färgad etik

“konsumenten helst vill se på reklammodeller med samma etniska bakgrund som denne själv.”

Rebecka på Dagens Media skriver en insiktsfull kolumn om ansvaret gentemot reklamens säljande egenskaper. Hon refererar till en reklamfilmsbolag där man tyckte att en reklamfilm med olika etniciteter inte funkade utan valde att byta ut de mörkhyade modellerna mot vita.

En enkätundersökning som DM sedan gjorde visade att frågan var svår – man “vet” att det är så att män gärna ser kvinnor, kvinnor gärna tittar på män, leende män säljer inte och att konsumenten vill se modeller med samma etniska bakgrund som sig själv.

Helt enkelt blir det svårt att vara etiskt korrekt när det kommer till att optimera reklamens genomslag. Reb’s slutsats är att det är synd att det fortfarande är som det är. (Dagens Media)

Jag tycker visserligen att det är synd att det är som det är men jag blir inte lika upprörd som Reb eftersom reklam handlar om att känna igen sig, att kunna sätta sig själv i situationen som personen i reklamen är. Dagdrömstrenden är konstant närvarande i reklamsammanhang och att försöka förändra den rent mänskliga närhetsaspekt det handlar om är svårt. Jag tror till skillnad mot många andra att det hela inte handlar om smygrasism utan rent och skärt om att vita gärna ser vita i reklam för att kunna identifiera sig med dem på samma sätt som man gärna använder andra etniska grupper i reklam som är inriktad på dessa. Problemet ligger snarare i att världen är så pass etniskt heterogen att man behöver antingen göra flera olika annonser med olika modeller eller helt enkelt se till att fylla reklam med så många olika modeller som möjligt. Svensk reklam ligger oerhört långt efter i det: branschen har ännu inte riktigt fattat att personer av annan etnisk bakgrund än svensk håller på att bli en stark konsumentgrupp.

En sexa reklam on the rocks

Genom marknadsdomstolens dom till fördel för tidningen Gourmet kommer lagen om alkoholreklam att skrivas om och det kommer att innebära att reklam för alkohol ges utrymme även i tidningar som riktar sig mot konsument. Man räknar med en marknad just för alkoholrelaterad reklam på 150-200 miljoner kronor och att det kommer innebära nya reklampengar till byråerna. (Dagens Media)

Pressa etiken

Pressetik gäller på nätet från 1 oktober
Från och med den 1 oktober gäller pressetiken för Internetpubliceringar på samma sätt som för tryckta tidningar. Det beslutade Pressens Samarbetsnämnd vid sitt senaste möte.
Tidigare har en försöksverksamhet pågått, men nu permanentas alltså verksamheten fullt ut. Beslutet innebär att den som känner sig kränkt av en publicering i en nättidning eller nättidskrift kan anmäla saken till Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd för prövning.”

(TS.se)

Ban the boards, Jim

Los Angeles borgmästare har förbjudit nya billboards att sättas upp. Förutom i vissa “sign districts”.

“For years billboards have distracted our commuters, increased visual blight in our neighborhoods, and diminished the market value of houses in communities where billboards exist. . . . Today, we are committing to stopping that kind of blight from reducing the quality of life in our neighborhoods.”

(AdBuster.org)

Inom Popular Culture-forskningen talar man dels om mental enviroment liksom om offentliga platser som delar av innevånarnas ‘livsrum’. Vad gäller det första menas att all information som når oss måste bearbetas av våra hjärnor vilket gör att en alltför hög grad av information gör att vi får en sorts förorenad mental miljö, våra egna tankar störs av all information. En alltför hög informationsdensitet innebär att hjärnan inte orkar ta emot utan börjar filtrera utan någon som helst logik och analys. I den andra pop culture-tesen menar fr a Thomas Fiske att människor ser de offentliga rummen som del av sitt eget livsrum och en alltför hög grad av information och/eller alltför påträngande reklam innebär en känsla av att människans privata integritet utsätts för attack, ens semiprivata rum invaderas och försvarsmekanismer skapas.
För reklambranschen kan det här betyda att branschen hela tiden måste vara medvetna om att människor inte vill ha reklam och när vi gör reklamen måste vi därmed se till att den är så pass icke-attackerande att den upplevs som invaderande av den privata sfären.