Bäst just nu:
Volvo. Det är fasen bäst. Oavsett segment. Splittade bilden där de verkligen spelat in en riktigt ny version.
Toyota #65. Bra foto. Inga bilar. Direkt relation med mig som förare. Bra copy. Däremot så är det mer osäkert med effekten: vem vill vara en loser?
Jag erkänner. Jag älskar J-Stores ((Före detta JC for Kids)) reklam där kids gör coola versioner av redan coola Hellacopters “We’re in the band”. Däremot har de inte riktigt lyckats att skydda varumärket eftersom att www.jstore.se går till en blogg som inte är igång men som företaget inte verkar ha någon kontroll över. Att förlita sig på ett bindestreck är aldrig bra.
Även JC har uppdaterat sin form och deras spots gillas också.
HUI har gjort en undersökning åt varumärket Boomerang som visar att sjuttiotalister inte gillar kundklubbar, action marketing och liknande “upplevelser” som affärer gärna satsar på. De vill hellre att affärerna satsar på kunnig och servicevillig personal. Gruppen, som är femhundra personer stor, tar också allvarligt på shopping och önskar att affärerna skapade möjligheter att shoppa mer effektivt eftersom de upplever att de har lite tid att shoppa. (Supermarket / Market)
Volvo har bytt logotyp. Lite så där i skymundan har den tvådimensionella “for life”-logotypen ge vika för en mer tredimensionell. Dock – den känns oerhört retro. Tillsammans med kampanjen “Framtidens klassiker” med fullkomligt lysande reklamfilmer – splittad bild och remakes av gamla reklamfilmer från gamla Volvospotar. Kolla själv på Volvo Cars.
Briljant.
Det här valet innehåller mycket nya former av marknadsföring. Sossarnas försök med lite gerillareklam bygger på varningstexterna på tobak. Ida på Legally Blonde berättar om upplägget:
frågade om jag bestämt mig för vad jag ska rösta på i valet. “Ja”, svarade jag. Fick ett paket nudlar och ett vykort med 5 punkter om det bästa med sossarna och 4 punkter om det sämsta med högern.
Och så tog hon en bild på nudelpaketet:
Det är intressant att samma politiker som vanligen vill begränsa reklamens intrång i privatlivet gärna använder samma metoder för att få ut sitt budskap… De politiker som anser att reklamen i kommersiella sammanhang påverkar människors valmöjligheter, och styr människor till att göra saker de inte vill anser nu att samma metoder är de som bäst verkar för demokratin. Eller så är det deras tro att reklam har en högre effekt än de egentligen har. Och intressant att den utveckling som gerilla, viral och andra “nya media”-format som skett under de senaste åren fått ett starkt genomslag i den här valrörelsen.
Det här måste vara det mest udda koncept någon kommit på:
Björn Ranelid, 57, som läser högt ur Clas Ohlsons verktygskatalog i företagets nya reklamkampanj i radio.
ML, som tipsade om det och som jobbat på CO förklarar att det knappast är någon reklambyrå som ligger bakom utan in-housebyrån uppe i Insjön. Själv har jag svårt att få ihop Ranelid med Clas Ohlson. I alla lägen.
A. von Achtersnurra tipsar om hur man bäst sticker ut ur mängden av pressmeddelanden och inbjudningar på hennes skrivbord.
Det här måste vara årets citat om Researcher. Bloggaren som är marknadsföringsstudent menar att den som tycker den bloggen är för “mycket blaj” kan kolla en Reklamfeber (som enligt bloggaren är bra med mycket bilder och lite kommentarer) och så föreslår han Researcher med orden:
“Try” – portugisisk reklam för mobiltelefoner.
Kul idé men på nåt sätt i slutänden känns det ändå fel. Det är reklam för ett kreditkort… Roddick vs Pong (via advertising for peanuts)
Lysande animerat och skönt att flytta det hypervåldsamma GTA ((Så här ser det annars ut.)) till rena peace and love-stilen: Coca Cola Video Game-spot. Självklart är det W+K som ligger bakom. (via Advertising/Design Goodness och ML)
Jag börjar antagligen bli gammal men jag tycker inte att nya sajten för Young Guns-tävlingen är speciellt kul. Snyggt gjort jodå och undersökningen är rätt ok men efter förra årets kritik kanske man borde tagit sig en ytterligare funderare. Men istället har Saatchi & Saatchi Auckland gjort tvärtom.
Men jag är närmare döden än vaggan – vad tycker ni? Kolla in Worth the Pain. Du kan läsa mer om hela kampanjen på Campaign Brief Blog
Från American Taskforce on Obesity en synnerligen minimalistisk och märklig spot. (via Advertising for peanuts)
Mest äcklig. Typisk PS-reklam. Head.
En lång. Underlig med mycket mycket innehåll. Land Rovers Go Beyond. (via Room 116)
“Let’s call Apeldoorn”. Se det holländska försäkringsbolaget Centraal Beheer (som vanligtvis kallas Apeldoorn som är staden där de har sitt säte): TV-spots via Coolz0r
En BBH-viral för Smirnoff. (via The Hidden Persuader)
Fullkomligt lysande! Aristons Washing World (via advertising for peanuts)
Aftonbladet har trummat ihop Ernst Billgren med Ann Ystén, Lennart Claesson och Martin Lundgren från DDB Sthlm ((Lite udda att bara välja personer från en enda (reklam)byrå och att sedan kalla dem “PR-experter”.))
Enligt denna illustra jury så vinner Miljöpartiets affisch. Skönast är deras kommentarer till kd:s affisch:
Ernst Billgren:
Det här är ungefär som bilhandlarfilosofin. Skulle du köpa en begagnad bil av denne man? Bygger på person. Och funkar om man ska rösta på en Kennedy.
Pr-experterna:
De har alltid haft Alf, nu var de väl tvingade till något annat. Vill verka trygghetsskapande, titta rakt in i ögonen. Lite Fonuskänsla, kunde lika gärna varit reklam för en begravningsbyrå.
Själv tycker jag att de är rätt trista allihop. Det är väl tyvärr så att reklam i samband med ett val handlar om att köpa så mycket media som möjligt – inte att skapa så bra kampanjer som möjligt.
Nu förstår jag varför det rullar en massa av de gamla Telenor-spotsen: Telenor har valt Garbergs och ger lilla byrån Voice foten. Strategin bygger på ett antal steg där Voice fått vara med i det första. Efter en pitchomgång har Garbergs nu fått möjligheten att styra upp hur Telenor ska marknadsföra varumärkets innehåll. Uppenbarligen väljer företaget att, till skillnad mot andra telekomföretag, mer jobba att förklara varför befintliga kunder valt rätt operatör istället för en konstant nyanskaffning av kunder. Och de kommer att fortsätta satsa hårt på TV-reklam. (N24.se)
HiFi-klubben tänker göra lite gerilla-reklam i Stockholm, genom att låta musiker spela musik med dålig utrustning. Eller snarare med utrustning som inte är fullständig. Och då söker de musiker via Arbetsförmedlingen. bisonblog citerar ur deras platsannons:
Utanför en stortavla finns du på plats under särskilda överenskomna tider. Här spelar eller sjunger du en sång MEN det låter inte särskilt bra, dvs Bad Sound temat. Det är dock inte pga dig som det inte låter bra, utan gitarren du spelar på kanske saknar en sträng eller två. Om du valt att sjunga sången, så kanske kareokemaskinen är av sämsta tänkbara kvalitet.
Som gammal musiker så undrar jag hur de tänkt när man i platsannonsen skriver: “Målgruppen ska höra att du är en duktig artist, men tydligt höra att det låter inte bra.” Say what?
DurnikBlog tipsar om ett antal artiklar om e-postmarknadsföring: Sommarens artiklar. Eftersom det är del 1 lär det bli fler delar. D verkar, precis som jag, försöka att läsa ikapp allt som samlats i mailboxarna under sommarens värme.
Jonas skriver en bra postning om reklam på sin blogg PromeMorian med anledning av Dagens Medias siffror över vad riksdagens politiker tycker om reklam och vad de vill använda lagstiftningen till: minska andelen reklam i stort, bland annat genom att minska de offentliga medieköpen, och hela sextio procent vill “begränsa reklamens uttrycksformer” – dvs. styra innehållet mycket hårdare.
Jonas själv menar att det är en farlig väg att gå:
Reklam är kommersiella budskap, men bör omfattas av samma yttrandefrihet som annat material. Denna uppfattning delas dock inte av alla. Till Ekot säger exempelvis vänsterpartisten Siv Holma att “Det är ju en balansgång men när det gäller vissa saker så måste man ändå kunna få det överordnat yttrandefriheten”. Själv tycker jag att detta tyder på en skrämmande insiktslöshet om yttrandefrihetens betydelse.
Han menar att det vore bättre att arbeta för Bättre reklam, snarare än en censorisk (och synnerligen världsfrånvänd) vision om Ingen Reklam. Exempelvis på det sätt som Opinionsbildning.se föreslår.
Ett problem med en sån här undersökning är politikernas dåliga insikt alternativt ignorans mot att separera olika sorters reklam. Den stora mängd DR som ofta inte håller den högsta kreativa höjden är självklart ett problem. Men är det bara vårt (reklambranschens) fel? Inte nödvändigtvis. Vi får uppdrag att göra reklam. Vi söker den högsta effekten av vår marknadsföring. Om politiken väljer att kväva den reklam som direkt visar att det handlar om reklam så kommer branschen att välja nya sätt att nå konsumenten/målgruppen. Är det bättre?
Vi vill också ha bort den dåliga reklamen, men att politikerna ska lägga sig i hur den utformas är helt fel. Vi tror mer på självsanering. Konsumenterna är ju smarta, om någon går över gränsen så säljs inte produkten.
Fredrik på Bisonblog har varit på resande fot och i London hittat Museum of Brands, Packaging and Advertising. Onekligen ett spännande resmål för varumärkesnördar som en annan. Läs hans korta intervju med en av museets (icke namngivna) eldsjälar: bisonblog: Museum of brands, packaging and advertising i Notting Hill.
Själv sitter jag och försöker att få ihop en kort copy som ska förklara Helmut Krones storhet.
LittleJohn på Advertising for peanuts har skapat en blog för spoofar i form av att göra mixar mellan ett varumärke och en annan annons. Kolla in Ad Mashup.
Hur surrealistiskt som helst! Skrikig amerikansk fejk från en baptistkyrka: Satan is dead
Och sen lite försäkringshumor: Daredevil från Nationwide. En kul sak är att man kan få se “behind the scene” också.
[[Henry Rollins]] gör nån sunkig anti-drogfilm. *gäsp* Ibland tar han sig själv på lite för stort allvar…
Det var väntat – nån får för sig att fortsätta idéerna om att sälja en hel hemsida eller att använda kroppen som reklampelare: och väljer att köra livstidsannonsering. Och de har höga förväntningar:
De är skyhöga. Vi tror stenhårt på det här. Det har varit ett väldigt stort intresse med en hatkärlek från besökarna på sidan. En dag hade vi 14 000 besökare.
(Aftonbladet).
Jag är ledsen men jag tvivlar på att någon seriös köpare är beredd att hosta upp sju lapp per kvadratcentimeter och ha sin logo tatuerad för evigt på en person.
