Onekligen ett intressant samarbete – Microsoft har valt småföretagare som primär målgrupp för det nya Officepaketet 2003 och har genom detta också funderat över: var handlar småföretagare sina kontorsmöbler? Den stora mängden av kontorsmöbler som köps kommer just från IKEA. Att därför samarbeta med IKEA blir en självklar brand alliance när MS nu ger sig ut på en roadshow för att sälja dyra Office-licenser. (ComputerSweden)
En ‘Task force to mobilize american business for public diplomacy’ (jag älskar amerikanskt sätt att namnge sina kommitéer!) har skapats för att jobba upp det amerikanska varumärket. Efter Irakkriget och de stora globala varumärkenas värdeförskingring av USA som varumärke, ser man att det behövs en rejäl duvning för att förändra kursen. Det är ett reklamvärldens ‘dream team’ man satt ihop: Keith Reinhard, CEO DBB; Steve Blamer, chef för Grey Worldwide; Tim Love, vice ordförande i Saatchi & Saatchi; Joe Plummer, vice vd för McCann-Erickson Worldwide, samt en rad varumärkesansvariga för bland andra McDonald´s, American Airlines, Warner Brothers med flera. (Resumé)
I en kritisk artikel, oerhört läsvärd, tar Adbusters upp tanken bakom Varumärket Amerika.
“starting point of the Brand America project: that there is nothing wrong with the actual product. It’s an image thing. It’s a brand position thing”
Mats Ahldén på Baluba skriver en tänkvärd krönika i Dagens Media:
“merparten av reklamen producerad utan ett uns av självkritik eller självdistans. Argument på argument för vår excellens staplas på varandra, och om inte det räcker kan vi till och med överdriva lite extra, göra en kameraåkning eller retouche så att ingen kan tveka om vår förträfflighet. Och detta gör vi av bara en enda anledning. Vi vill få våra presumtiva kunder att gilla oss och vi vill bygga en sann och långsiktig relation med dem. Och då gör vi det på ett sätt som får precis motsatt effekt.”
Han menar att om ett varumärke verkligen ska vara en relation med en kund ska man då verkligen förklara hur otrolig bra man är? Självdistansen och självinsikten saknas många gånger. Han menar att de som verkligen vågat att bryta mot detta är ICA-reklamen som snarare bygger på igenkänning och sympati. (Dagens Media)
Heinz har efter att ha bytt byrå till Bates och efter att byrån gjort en genomgång av varumärkets igenkänning och genomslag i Sverige har man valt att släppa en varumärkesstärkande kampanj. Varumärket Heinz är okänt och det i det land i världen som konsumerar mest ketchup.
Kampanjen bygger på att Heinz ska äga marknaden som varande originalet och att det bara är äkta råvara av högsta kvalitet i deras ketchup. Payoffen är What You See Is What You Get. Mediavalet i det första steget är print och utomhus och bland annat har man på några ställen fyllt glasrutor vid busskurer med tomater. (Dagens Media)
Bates, i nätverket WPP, har plockat in bland annat Heinz ketchup. Vidare har de tagit in jobb från Glaxo Smith Kline, Bayer och MSD och det förklarar Bates med att byrån har flera projektledare som är specialister inom läkemedelsområdet. Vidare har Bates tagit in BE Steel och Lithorex liksom att de ska hjälpa till att lansera ett nytt snusmärke. Med mera. (Dagens Media)
Bates försvinner som varumärkesnamn och blir en del av WPPs nya high-endnätverk Red Cell.
Mediabyrånätverket OMD är en viktig faktor i den globala delen av branschen och har blivit utsett till årets mediebyrå av AdAge Global. Nätverkets chef tittar i kristallkulan:
° Dagspress tappar i både läsare och vikt för marknadsföring. Ryktet om dagspressens död är överdrivet men det är inte ett ungt och friskt medium.
° dr blir viktigare och viktigare genom att företagen lär sig att optimera vad som skickas till vem. Utskicken måste bli mer relevanta för mottagaren. Genom detta blir det mer ekonomiskt intressant att använda god dr – tryckkostnaderna mindre och genom digitaltryckerierna kan man trycka mindre serier och få en större flexibilitet.
° Internet ökar när det gäller att nå effekt och därigenom ge avkastning för reklaminvesteringarna. Att bli bättre på att integrera Internet i mediamixen innebär att marknadsföringen blir mer helhetsinriktad.
° Mobila medier har en framtid av ökande effekt. Fortfarande i sin linda och svårt att optimera en relevant integration i mediamixen.
° Populärpress (tidsskrifter) får en annan vikt i en mediamix genom att den branschen blir mer och mer specialiserad, tidningar hittar mindre nischer där de når en mindre men mer engagerad målgrupp. För en marknadsförare innebär det att man lättare kan hitta den målgrupp man vill nå och optimera sin kommunikation via en eller ett par magasin.
° Radio är åtminstone internationellt ett intressant medium, som bakgrundsmedium bäst för integrerad reklam – sponsrad och programdriven marknadsföring.
° TV håller på att förändras till att bli mer av ett bakgrundsmedium än något som man aktivt tittar på. Framförallt reklamfinansierade kanaler använder sig av program som fungerar som bakgrundsskval. TV-apparaterna finns numera på fler ställen i ett hem än i vardagsrummet och därmed blir reklamen en integrerad del av vardagen. Faran för TV-reklamen är PVR-maskinerna som kommer, där man spelar in program på en hårddisk och får både möjligheten till time-shifting och att hoppa över reklam.
° Utomhus (billboards) har en fortsatt stor plats i mediamixen men det måste till nya mer udda och stora format som väcker uppmärksamhet på ett annat sätt än de traditionella tavlorna.
Det allra viktigaste är att finna en “stark och beskrivande kommunikationsprocess för att man ska komma fram till en stark kanaloberoende idé för varumärket/målgruppen”. (Sälj- och marknadsföring #062003)
*för oss som levde vår ungdom i 80-talets synthsubkultur är OMD också ett band: Orchestral Manouvers in the Dark vars stora hit var “Enola Gay”.
Årets minst emotsedda siffror inom media är nog Orvestos, samtidigt som de är de viktigaste.
Årets siffror för tidskrifter visar på ett tapp på ungefär fem procent i medel. Mest har tidskrifter som handlar om resor och heminredning/huspyssel tappat. Hus & Hem har till exempel förlorat 17% av sina läsare.
När det gäller dagstidningar har alla tappat jämfört med förra året. DN är fortfarande störst med över 800 000 ex i upplagan och även om Metro knaprar in så ligger gratistidningarna fortfarande en bra bit efter. När det gäller affärstidningarna har även de tappat. Dagens Industri har 414 000 prenumeranter och har tappat nästan tio procent. Kvällsdrakarna faller också. (Resumé – Dagstidningssiffror och Resumé – Tidsskriftssiffror)
För dagstidningarna, kvällstidningar och affärstidningarna är det med stor sannolikhet Internet som slagit mot upplagesiffrorna liksom att lågkonjunkturen fortfarande syns i läsarnas plånböcker. Tidsskriftsmarknaden tappar också mark, främst genom att TV-kanalerna fyller de behov som specialiserade tidskrifter förut haft som egna nischer (motor, heminredning, mat).
När det gäller just heminredningstidningarna är marknaden numera benhård och tidningar som ligger mer åt premiumklassen verkar ha tagit läsare av de mer modesta tidningarna: Residence är en klar vinnare. Antagligen handlar det om att läsarna inte nödvändigtvis söker handfasta råd och att se rum som de skulle ha råd att inreda utan de vill se det där som de kan drömma om. Det ouppnåeliga och få inspiration att ändå göra något.
Framöver kommer vi se att dagstidningarna som fortfarande är i broadsheetformat, kommer att bli tabloid på grund av den stenhårda konkurrensen om utrymmet i tunnelbanan och på frukostbordet. Det kommer att komma speciella abbonnemangsformer för Internetplatserna (Aftonbladet är på gång att starta något sådant) och printeditionen blir sakta mindre prioriterad gentemot webbeditionerna.
Tidsskriftsmarknaden kommer att gå åt samma håll som skedde under åttiotalets glamdagar – mer premium, mer drömmande och mindre down-to-earth. Fler tidningar kommer att hitta nya nischer (exempelvis Ruby som är en shoppingtidning istället för ordinär modetidning eller Leva! som behandlar psykologiska måenden). Att skapa nära relationer med sina läsare har aldrig varit så viktigt som nu.
“DAGENS GRUBBEL: kommunikation. Som vanligt är det de små notiserna som rymmer de stora nyheterna. I dagens DN läser jag att forskarna nu tror sig veta varför 14 valar förra året flöt i land döda på Kanarieöarna.
De dog av signalerna som militären skickade ut under en internationell flottövning.
Signalerna mellan stridsenheterna fortplantas genom vattnet och ljudvågarna skapar en katastrofal uppkomst av bubblor i valarnas vävnader. Ungefär som dykarsjukan hos människor.
Bekräftar en tes som jag grubblat över en tid: Det är inte bristen på kommunikation som hotar förståelsen mellan individer. Det är bruset.
Eller som Erik i Lars Noréns pjäs “Detaljer” säger:
“Jag tror att en av de vanligaste orsakerna till att man inte förstår varann är att man förstår varann alltför bra. Jag tror att den vanligaste orsaken till bristande kommunikation, är att man kommunicerar alltför bra. Det finns alldeles för mycket kommunikation. Man förstår varann alldeles för bra”.”
Budbolaget PNL har satt en kampanj där man busringer till sina konkurrenter och visar på deras dåliga service, i jämförelse med sig själva. Själva konceptet är att PNL kan Norden medan de stora internationella företagen inte vet var exempelvis Borås ligger.
Kampanjen kommer fr a gå i radio. Kampanjen är tänkt mer som varumärkesbyggande och fortsätter att sätta Vi håller Norden levande som en solid payoff för företaget. Målgruppen är inköpschefer, logistiker och andra som köper paketbudande. Reklambyrån som tagit fram kampanjen är Tank. (Dagens Media)
Den här kampanjen visar på två olika trender: den ena är att man försöker definiera sig även inom reklamen gentemot sina konkurrenter. Det är inte speciellt bra tror jag. Fr a känns det lite märkligt när målgruppen är så pass medvetna och antagligen ganska kritiska till marknadsföring.
Den andra trenden är “Dolda Kamera”-trenden. I god tradition från Kalle Sändare och Hassan liksom med ingångar till en ökad användning av dold kamera i nyhetsförmedling, liksom att vi blir mer och mer kameraövervakade.
Nu är tjejerna under 17 år i kapp killarna – i alla fall på nätet. Enligt den senaste mätningen från Nielsen Netratings så surfar de 16 timmar och 14 minuter per månad jämfört med killarnas 12 timmar och 18 minuter. Men totalt sett så är det fortfarande männen som surfar mest – i genomsnitt 10 timmar och 37 minuter per månad mot kvinnornas 6 timmar och 46 minuter.
(FL-Net)
“Reklamens uppgift är att effektivt sälja produkter till en väl definierad målgrupp där kön är en av de viktigare variablerna för hur tilltalet ska utformas.”
I en ledare ifrågasätter Stefan Wahlberg vänsterns och feministernas syn på reklam. Varför är reklam byggd utifrån att det finns kvinnligt och manligt? Vänstern vill lagstifta mot könsrollskonserverande reklam men som Wahlberg påpekar: om man inte får göra reklam som tilltalar målgruppen är det helt meningslöst med reklam i allmänhet. (Resumé)
Kabling! sa det i min epostbox och jag rasslade iväg till 99Reklam (numera Bold.se) och fick där nyheten till livs: att Peppe, Bengt Uggla och Pontus är tillbaka. Dagens PS heter deras nya projekt som följer ungefär samma intressanta inriktning som deras tidigare tidningar Vision och FinansVision hade: uppkäftigt, korsbefruktande och hellre en vision för mycket än en förväntad trygghet. Tanken är att erbjuda en affärstidning på webben som uppdateras dygnet runt och länkar direkt till källorna. De kör lo-fi, istället för att anställa “monkeys” som skriver om nyheter väljer man att länka direkt, frilansande journalister och krönikörer står för originaltexter; och allt sköts från Ugglas villa på Lidingö och de räknar med att nå breakeven till jul.
“Jag pratade med Mats Hellström om det där på invigningen av TIME-veckan i torsdags (jodå, den finns kvar). Han tyckte att jag var defensiv som pratade om framtiden.
”Det är nu det händer”, påpekade han.
Jag sa att mitt perspektiv på framtid relativt sett var rättkort, och att jag alltid betraktat mig som varande i framtiden redan.
Han sa att det fanns mycket att göra för att få fart på Stockholm och konjunkturen.
”Skapa en vision”, föreslog jag.”
ur Pontus Schultz’ (fd Forsström) krönika
Det är sånt här man saknat. De halsbrytande teorierna, de annorlunda perspektiven. Affärsnyheter från de stora nyhetsförmedlarna men också från “golvet”. Liksom att inte bara stirra sig blind på “affärer” som ett smalt eget koncept utan ta det breda greppet.
För många är det nog förskräckligt – få publicister har fått löpa ett så konstant gatlopp som Peppe Engberg och Pontus Forsström (numera Schultz). Och varje gång reser de sig på nio, skakar av sig dammet och går i clinch igen. Jag gillar upplägget där någon faktiskt läser och gör en nyhetsvärdering av de medier som man vet är viktiga men inte hinner med. Att sajten är ful som stryk får man leva med. Något jag dock kan skönja som ett smärre problem är det faktum att det kan komma en förändrad upphovsrättslag där djuplänkning kan bryta mot upphovsrätten. Fast det återstår att se. (Dagens Media och Resumé)
Men som FN, som står för rapporten, påpekar så måste regeringar och det globala samfundet se till att dessa möjligheter ges till de unga eftersom de är i riskzonen när det gäller HIV och AIDS liksom en tidig utslagning om de inte får möjlighet att utbilda sig. (New Scientist)
Läs också en intressant rapport från Euro RSCG Worldwide som handlar om tonåringars makt när det gäller varumärken och teknologisk framväxt: brandchannel.com – The power of teens
“Advertising is supposed to be the art of persuasion, not the act of pissing people off.”
‘claymore’ at Ad-rag.
Underbart citat i en diskussion om de nya strömmande pop-upreklamspottarna.
Det har kommit ett hot mot medlemstidningar genom att skattelagstiftningen är oklar när det gäller tryckeriernas momsplikt i tryckning av dessa tidningar. Tidningarna i sig är momsbefriade så även distributionen men tryckerierna måste då kunna bevisa att de även har hand om distributionen för desamma. (Dagens Media)
Det här kan vara ett hot mot den trend av både medlemstidningar men också indirekt mot kundtidningar eftersom ett frånfälle av medlemstidningar kan ge en sorts back-lash mot alla tidningar som s a s driver en fråga/säljer en produkt. Den höjning av kvalitet och läsarnytta som vi ser kan komma att stoppas upp.
Polarbröd kommer att släppa en reklamfilm vars främsta mål är att stärka företagets kärnvärden norr, Norrland och naturen. Det blir en mer seriös framtoning som de gjort tillsammans med Dallas men fortsätter att jobba tillsammans med sin vanliga byrå Vinter. (Dagens Media).
Tja. Rakt av känns det som om vi både ligger rätt i tiden och faktiskt är rätt duktiga på att hitta reella kärnvärden. För frågan är om Polarbröd verkligen kan säga att de hittat unika kärnvärden? Är det för att det är Norrland, norr och natur som gör att man väljer Polarbröd?
Om man jämför med den kampanj som Pågens bröd släppt för att stärka sina kärnvärden handlar det om kärlek, kärlek till bröd som också får sublimeras till kärlek till någon annan. Det är traditionellt och handlar om trygghet. Bröd som en kulturbärare och kärleksbärare. Frågan är vad som är specifikt för Polarbröd när det gäller att det kommer från Norrland? Har Norrland en usp? Polarbröd kör stenhårt på sin tradition men det mest unika med brödet är polarmetoden (brödet fryses direkt efter bakningen). Polarbröd har också haft en pay-off: Alla har sin favorit som inte på något sätt sammanfaller med de kärnvärden de menar sig ha.
Trendindikationerna har visat sig stämma: kundtidningarna kommer att bli viktigare som varumärkesbärare och varumärkesbyggare. ERA, ett fastighetsmäklarföretag med franschise som metod kommer att ge ut kundtidning sex gånger per år och på det sättet både bygga upp brand awareness såväl som kundrelationer. (Resumé)
En stark tendens bland större varumärken är att man rensar upp bland olika varumärken och knyter släktmärken hårdare till varandra.
Ett varumärke ska förenkla konsumentens liv och därigenom knyta konsumentens gillande till varumärket. Varumärkets position bestäms inte av hyllkvantitet utan av kärleken från konsumenten. Ett nytt varumärke eller en ny produkt i ett varumärkeslinje ska ha en så pass unik position att det ersätter en existerande produkt eller ett befintligt varumärke. De fyra viktiga benen i varumärkesstrategi blir att: ersätta genom att hitta en unik position, ompacketera ett befintligt varumärke, repositionera genom ny kommunikativ strategi eller fylla på varumärkets värde genom olika positioneringar gentemot konkurrerande märken.
Exempel är Milda som valt att byta namn på bordsmargarinet Flora till just Milda, det är Skoda som i annonser för sin nya bilmodell trycker på att de är ett Volkswagen-bolag – att köpa en Seat är att köpa en VW-bil. “Vad har Audi gemensamt med Seat?” innebär att man hellre stärker VW som modermärke än att se faran i att sänka Audi. Unilever har under flera år tagit tag i varumärkesfloran och nu börjar vi se det på butikshyllorna där Vim blir till Jif. Andra exempel är AOLTimeWarner som kommer att heta TimeWarner Inc. framöver och släpper AOL som centralt varumärke.
Även inom reklambranschen rensas det – bland annat ser det globala nätverket Havas till att rensa ut massor av olika varumärken och låter de som blir kvar stärkas med kompetensen från de andra.
Det handlar både om att långsiktigt höja modervarumärkets värde och inte splittra företagsbilden men också att rationalisera genom att samordna kommunikationen. Ett eller ett par starka varumärken innebär också en stark samling runt kodex och känslan av att vi är större, vi är många – vi kommer att klara oss. Trenden kommer att gå mot färre varumärken vars produkter är hårdare knutna till modervarumärket. Samtidigt kommer företag bli mer och mer rädda om sina varumärken och varje tillägg till det kommer att genomföras med större eftertänksamhet och efter att ha tittat på konsekvensen både för marknaden och för varumärket.
Att vara streetsmart innebär att man försöker skapa en sorts “bad boy”, South Bronx-känsla.
Ett exempel är Electric Moyo, Nissans nya bilmodell som riktar sig mot unga. Deras hemsida (som nu tagits ner) byggde på ett street-smart bildspråk.
Ett annat exempel är Roxio som köpt Napsters varumärke och använder sig av “gerillamarknadsföring” för att skapa ett nytt värde i ett varumärke som dels varit borta ett tag och både varit hatat och älskat.
Gerillamarknadsföringen innebär att napster-loggon klistras ovanpå annan reklam – ett sätt som förut mest använts av mer undergroundmarknadsföring. Men reklamen som Napster klistrar på är deras egen – det är ingen annan som blir “lidande”.(Wired News)
Canal Digital har gjort en varumärkesgenomgång med hjälp av