Föreläsare: Johan Hedberg från Early October Sweden.
Film (måste ses – han är en sann galen nörd) finns på Disruptive-sajten.

Hur kan man använda sociala nätverk? Banner 1-5%, socialnetwork banner 1%. En aktivitet på sociala networks upp till 40 % aktivitet.

Definition av virtuell värld – 3D värld, spel/sociala webben/plattform. Exempel: WoW, Entropia. Second Life – men det är inte ett spel!

Second Life
Inspirerat av [[Neal Stephensons bok]] “Snow Crash“.

“This is not a game. This is a new world.”

Vad är det som gör SL intressant? Frihet är ALLT i SL.
Däremot finns det inte samma PR-värde inom SL längre. Använd det istället som ett simuleringsverktyg och customer attention-verktyg. Gör som IBM – använd det för internt arbete.

Exemplifierar med Barncancerfondens event på SL. De geografiska avstånden är borta.

Gartner menar att 80 % kommer att ha en virtuell närvaro i en 3D-värld. ABN Amro intervjuar jobbsökande. UC Davis Medical Center byggt en simulering av schizofreni ((Ytterligare exempel finns här inklusive SLurls)). NOAAs simuleringar av naturkatastrofer.

Paul Towney ICANN:

“virtual worlds are the future of global commerce…”

Engagemanget är det viktiga i sociala medier. Och oerhört viktigt att använda sig av och förstå när det gäller de virtuella världarna.

Facebook
Problemet för interaktiviteten är att det, till skillnad mot SL, finns en mängd causes men ingen valuta.
Använd Facebook antingen internt – (det dåliga exemplet Länsförsäkringar som bara smällt upp en grupp som är intern men synlig). Användaren vill kunna bygga upp sin relation med exempelvis med företaget.
Ett bra exempel är Sonys Bravia-kampanj: gerilla/viral och sociala medier.
Han tog upp de baksidor och själva verkligheten runt EULAn, Beacon och faktum är att EULA:n ser ut som på alla andra ställen. Men Facebook har fått dra vagnen.

Föreläsare: Fredrick Wackå
Hade inga slides och vill inte att filmen ska publiceras.

Roligt att träffa folk som man läst så länge som jag läst Wackås blogg. Utan ppt:er. Eftersom det inte finns något större anledning – Östmar påpekar
att han gör som Ballmer :). Ger ett exempel på att en kund använder just Jaiku som internt arbetsredskap. Internt har man faktiskt använt sig av sociala medier ett tag. IBM Lotuspaketet kommer att ha alla verktygen i paketet för sociala medier. Sony Ericsson får mycket kritik för sitt externa sociala medier men internt jobbar de mycket med bloggar, wikis och jobbar nu för att skapa mashups mellan alla delar. Jämför projektrummen med wikifunktionaliteten och menar att skillnaden är mindre än mellan wiki kontra statisk sajt.
Frågan är varför det inte händer snabbare, eftersom förutsättningarna borde vara goda. Det som kan vara den springande punkten är skillnader mellan kulturer inom företagen.

Tar upp Cluetrain Manifesto. menar att den helt enkelt blir mer och mer intressant ju längre tiden går.

Tidsaspekten – men vi måste antagligen blanda in ålder/generationer i det. Det handlar inte nödvändigtvis om att en tonåring alltid förstår allting bättre än en sjuttiofemåring men generellt handlar det om en brytpunkt mellan olika generella generationer. Refererar till en undersökning om vad som triggar oss på jobbet – och tar upp de mer “mjuka” delarna: högst står i kurs står kollegornas expertkunskaper och hjälpsamhet. Man söker respons och en gemenskap men där individen får plats. Och just de sociala medierna handlar just om att svara mot det behovet.

Löftet om sociala medier internt handlar om ett löfte om att jobba smartare, effektivare och fr a roligare. Det sista är mycket viktigt. Refererar till Edelmans Trust-barometer – att viktigt är anställda men också att man har mest förtroende för “a person like myself”. Det handlar om attityder, värderingar – mer vem man är snarare än vilken ställning man har. Förtroendeskapande vägar för interna.

Refererar till “Wisdom of crowds“. Trots att den inte handlar om digital värld så handlar den om sociala medier. Hela gruppen är smartare än summan av de enskilda individernas intelligens.
Det intranät som kan skapa detta gör att företaget faktiskt kan bli smartare än konkurrenten genom att använda rätt verktyg och låta kontrollen släppas.

Motstånd: rädsla att läcka företagshemligheter. Då borde man stänga av e-posten.
Tidsaspekten: vad är det som säger att arbetet ska ske just inom en viss tidsram. Det kan bli “nasty” – osämja. Ex.vis IBM som jobbar hårt med sociala medier och där fotbolls-VM var utlösande faktor. Men där var det användarna som löste problemet.
En ytterligare aspekt är att det inte kommer att fortsätta. Den knepigaste är att det finns en sorts omvänd elitism när det gäller Web2.0 – alla kan. Många kan inte det. Eller vill inte publicera sig. Det innebär att man måste skapa en gate-keeperroll för att stödja och fungerar som möjliggörare, eller kanske kan informatören fungera som språkrör – eller hopsamlare av den kunskap som personerna som inte vill stå för själva orden själva. Det blir en sorts positiv filtreringsfunktion.

Funderar vi inte för mycket om kanalen istället för kommunikationen, menar Pontus från Edelman. Vi lägger för mycket tid på plattformarna snarare än det innehåll som vi ofta säger är kung. Företag är trötta på tomma löften och samtidigt måste de skapa relationer med sina konsumenter – det är vår utmaning som kommunikatörer: att se till att företag faktiskt uppför sig som folk. Hjälpa företagen att fungera som jämställda med sin konsument.

Wackås inspirationer: en människa som är fantastiskt bra: Joakim Jardenberg.

Föreläsare: Alexander Ljung och Eric Wahlforss
Slides och film finns här.

Soundcloud är en operativ funktion från deras forskning. Det handlar om att kommunicera med musik – delande mellan musiker som vill dela med sig av varandras musik. Jobbar från Berlin. Men såklart – allt handlar i slutänden om en digitalglobal värld.

Trustmojo är ett forskningsprojekt om vilka sociologiska mekanismer som skapar förtroende för innehåll och webben.

Disruptive? Det som hänt: alla har mer teknologi runt sig. Teknologisk kommunikation har blivit en central del. Det har förflyttat sig till att finnas överallt. Den digitala kommunikationen finns överallt – sociala på helt andra sätt respektive på andra platser. Internet är ett medium där man förflyttar sig in i mediet snarare än att det är ett gränssnitt mellan IRL och URL. Skillnaden handlar om att gå tillbaka hur det sociala beteendet faktiskt fungerar i ett socialt sammanhang som är digitalt.

Uppehållandet av förtroende handlar om att välja mellan att låta begränsningar vara begränsade eller att vara möjligheter. De kan vara sociala resurser – de kan vara scapegoat för att slippa transparens i vissa fall.

Performativiteten kan appliceras på våra profiler och delar av oss själva som ligger på webben. Det som händer är att min (totala) profil formar bilden av mig.

Tre viktiga saker: paradigmskiftet har redan skett. Disruptive media är redan här. Representationen är en social aktör. Förtroende är vår ultimata komplexitetsreduktion.

Förtroende har många skepnader. I grunden är frågan: varför behöver vi förtroende? Om man förlorar sin förmåga att lita på något så blir man handikappad. (Vilket helt klart har en stark bäring på diskussionen om reklamtröttheten och konsumenterna förtroende för medier). Förtroende handlar om balans mellan kunskap och ignorans. Förtroende reducerar den sociala komplexiteten – innebär en tankevinst. De har valt att jobba med kalkylgrundat (baserat) förtroende och identifikationsgrundat förtroende. Kortsiktig/långsiktig gödsling (se förra inlägget). Detta är en analysmetod för att förstå olika sociala (digitala) rum och hur man ska hantera sin egen närvaro på denna. Exempelvis kan man titta på hur uttryck balanseras: antingen explicita eller implicita uttryck.

Case: Rapleaf reputation – “gör allt för dig” kalkylerat vs en icke-saklig uträknad sajt – “gör inget för dig”.
Att läsa profiler – ex.vis Soundcloud har valt att kommunicera med musiken. Liten del av sajten runt info om usern, lite info om statistik utan det är musiken som ska tala (låta). Undviker därmed det kalkylbaserade sättet och istället söks en identifikationsgrund i relationerna mellan användarna. Ett annat exempel är eBay som standardiserar kalkylbaserat förtroende genom ratings, stängda frågor mm. Kalkylbaserat innebär att användarna genererar information medan det identifikationsskapande förtroendet kräver kommunikation.

Vilken social norm råder? Om varumärket ska fungera som social aktör måste varumärket fungera på samma sätt. Att tänka brand persona blir viktigare och viktigare – brand as a personal story. [[Storytelling]] utvecklas till att bli en sorts ytterligare biografisk entitet på en social arena. Varumärket måste våga låta sig själv bli sårbar – öppenhet med respekt mot användarna.

Föreläsare: Annika Lidne
Slides och film finns här.

“De flesta företag ligger efter sina intressenter i utveckling”. Företagets sajt är den viktigaste destinationen för information. Borde vara “hubben” för all kommunikation ((My god how i love this… det här har jag försökt förklara för kunder i tre år…)).
Vem riktar sig sajten till? Vad säljer du? Vad är din strategi?
Ofta så får sajten bli allt för alla.
Exemplifierar med Microsoft och Apple respektive Google. Det sista: Google är ett av världens största företag – hur mycket har de på sin förstasida. Google har sin watchdog, Myers, för förstasidan. Apple satsar på sina produkter och uppdaterar dem, snyggt och IR och annat får små undanskymda delar.

[[SEO]] är avgörande.

Den “lätt” jobbiga sanningen om SEO: semantisk kodning – bloggarna har det, företagssajterna har det inte. Det handlar om att jobba med samma funktionalitet som en normal tidning – i rubriker, puffar och taggar.
SEO-vänlig navigation: bloggar har det medan företagssajter har det ofta inte. W3C-standardiserade – i USA och Italien är det förbjudet att inte bygga en offentlig sajt med W3C. För företag kan det handla om att få tillgång till ytterligare plattformar. Bloggar har det, bara cirka 25 % av företagssajterna har det.
Uppdaterat innehåll: en blogg har det som egen idé och sökmotorerna räknar på ofta uppdaterat.
Nischat, fokuserat innehåll: ibland hos företag, bloggar vanligtvis. Man kan räkna en sorts packningsgradstanke runt huvudfokus kontra icke-fokuserat material. Allt innehåll måste riktas mot kärnvärdet: dvs produkten.
Bra inkommande länkar är viktigt för SEO och det har företagssajter sällan lyckats med medan bloggar lever på inlänkarna. Rankingen räknas på kvaliteten på länkarna, inte på antalet.
Utgående länkar är viktiga för SEO – ett skäl sägs vara att “för att man inte ska lämna sajten” – det innebär helt enkelt att man sänker sin ranking.

Rätt vänner. Mao – var finns målgruppen? Rätt ställen, rätt arenor.
förbättra SEO – öka antalet besökare = öka intresset
alltså öka antalet inkommande länkar bör öka intresset genom att öka antalet (rätt) besökare genom att skapa intressant och användbart innehåll.

Hur då?
Bevaka och kommentera blogg och foruminlägg.
Synas och skapa relationer på bloggar, wikis, forum och andra sociala nätverk.
Skapa bra innehåll både på egen sajt men också på olika andra forum – exempelvis: kommentarer mm för att generera inlänkarna. Finanssektorn i Sverige är rätt bra på att använda bloggar med rätt innehåll on-subject.
Skapa relationer med rätt (nischade) bloggar – industribloggarna. Och vara med på events. Knappast rocket science.

Diskussion av att ombevaka: Google Trends, Google Analytics, Twingly, Technorati. Newsdesk finns ju också att använda, Aitellu mfl. Knuff.se och Johans alla olika delar för att göra mashups av bloggar. Bloggportalen ((ogillar jag personligen men fungerar)).
Tar upp Nordnets blogg och att Springtime PR låter hela sin personal blogga ((I efterhand är det lite underligt att det är så svårt att hitta bloggen på deras förstasida)). Intressant hur man organiserar bloggandet. Springtime menar att det kommer sig naturligt – incitamentet är kokosbollar. Flest kommentarer får Springtime när det gäller sånt som händer – när man analyserar kommunikationen runt stora frågor.

viktiga saker att tänka på är:

var generös, personlig, relevant, användbar, hjälpsam, underhållande och tillgänglig. Och helst överallt. Vem vill läsa standardiserad företagspresentation som är polerad och filtrerad?

En metafor: korttidsverkande och långtidsverkande gödning. Relationer byggs online långsiktigt genom att delta i de arenor som finns. Kortsiktiga är kampanjerna som ger toppar.

Ska man välja push eller pull? Online handlar det mycket om pull – att users väljer själv. Få företag använder RSS vilket är en miss: det innebär att man hela tiden har en direkt nyhetsuppdatering till kunder.

Kontroll eller viralt? Vanligtvis handlar det om att man vill behålla kontrollen. Men det man missar är informationen som påverkar företaget eftersom det är klart att det pratas om företaget men utan att företagen vet om det.

Kundens makt är en viktig sak att ta upp. Folk blir vana att kommentera, uttrycka sina åsikter och skapa sitt innehåll. Att förvägra detta innebär att företagen är de som förlorar. Det krävs transparens. Nya beteenden är skapa, dela, kommentera och remixa innehållet. Målet är att använda kunderna som fans, ambassadörer och utvecklingslabb.

Bloggen kan vara ett lyssningsinstrument.
Det är viktigt att tänka passion och engagemang – dels hos ledningen för att skapa incitament och möjligheten (tillåtelsen) att blogga och på andra sätt delta i sociala medier. Dels att personer som gör det gillar att göra det. Det är inte “också” utan många gånger “istället för något gammalt” – exempelvis fimpa nyhetsbrev eller andra saker.

Föreläsare: Björn Jeffrey, VD och internetstrateg på Good Old. En av papporna till Manolo.se
Slides från föredraget.
Film och slideshare finns också på Disruptive-sajten.

Berättar om Manolo.se som han startade för ett antal år sedan. Att det är självklart att man bloggar på Good Old (och hela sajten visar att de lever som de lär).

Beata testar Björn på olika grejer: Swarming ((Ett exempel på teori runt swarming and flocking)). Sock-puppeting – fejkpersonlighet. Flog – fake blog ((Intressant är att en applikation på Facebook som man använder för att importera sin blog till sin profil heter just Flog)).

jämför med det “gamla” internet som var en förmedlare av tjänster och information – det tar man för givet och det kommer att ta ett bra tag innan vi hittar ett bättre sätt.

men det “nya” internet tillåter och uppmuntrar interaktion
users är användare. Viktigt att utnyttja den kraften. Att visa det är att kalla sina användare för något vettigt – identitetsskapande namn. (se här)

vad triggar användaren att interagera?
1. innehåll.
– Leverans – innehåll. Ex: LJWorld.com. Bestämde sig för vad de är bra på – vad de är bäst på. Vad än CNN gör så ska de inte göra det – det gör CNN bättre.
– Barter – byter innehåll
– Prenumeration. Måste vara på väg bort – att hellre söka affärerna istället för att stänga in content.
2. Trafik.
– Barter – byter trafik. Ex. vis Twingly – backlinks mellan artiklarna och bloggar. Buzzmöjlighet för företag och produkter.
Intervju med Martin från Twingly. Tendensen finns att man väljer att validera sig mot uppmärksamhet och valideringen är från båda håll.
3. Ökad användarnytta – aktivitet som ökar usernytta men också ökar helhetens nytta dvs. en starkare upplevelse. Ex. Amazon. Varje länk är unik och Amazon styr systemet utifrån användaren och lär sig användaren.
4. Identitet – möjligheten att stärka sin personliga identitet genom utbyte av andra användares. Genom betygssättning av olika människors interaktion så skapas valutan – värdet för individen som ger information: det driver användarna att fortsätta. Ex Cyworld.
5. Värderingar – ger möjligheten att stärka och visa sina värderingar. Ex.vis Petitiononline
6. Exponering – rätt person används för rätt sak. Individen exponeras genom interaktiva tjänster på nätet.
7. Varumärkeslojalitet – lovemarks genom att varumärket uppmärksammar användaren. Ex.vis är LEGO Mindstorms.
8. Pengar – att betala någon tenderar att vara ett bra incitament. Ex.vis Revver.

Case: Fokus.se
Att jobba med det man har. Mario Garcia har sagt (här):

“Online is where the action is. Online is where the story begins and where it ends.”

.
Fokus målgrupp: nå politiska bloggare. Begränsad webbnärvaro.
Problemet är många gånger att man inte använder ett vettigt sätt att skapa URLs när det gäller att få spinn på bloggar.
Fokus valde att skapa Makthavare.se (skrev om det på deepedition). “Vad kan vi vara säkra på att alla är intresserade av – av sig själva”.

En actionplan

• Tydlig strategi för sin webbnärvaro
• Ta reda på vilka värden man kan erbjuda sina besökare
• Skapa verktyg som stödjer transaktionen av integrationsvalutan

Frågor:
Nya medier är dåliga på snackisarna.
Inspiration: Tommi Ahonen “Mobilen som det sjunde massmediet”
Gammal syn att kalla sina användare läsare. Istället för att kalla något för användargenererat material: talent created.

Så – jag är på plats på Berns. Annika Lidne har samlat en jäkligt spännande grupp föreläsare. Intressant är att så få har valt att ta med sig sin dator. Uppenbarligen kan vi skilja nördarna från agnarna här :).

Redan träffat Kristoffer Mencák från GoViral och Beata Wickbom ((onekligen intressant med Googlesökningar. En annan Beata)) som ska vara moderator (som har sin konsulttjänst och sin blogg Secondbusiness).

Några saker: jag kommer att använda bloggen som anteckningsblock. Det inenbär att jag inte kommer att hela tiden göra nya postningar utan spara ner varje föreläsning för sig. Länkar mm lägger jag in efteråt. Om någon har lite att göra kan ni lägga in dem i kommentarerna.

Annika Lidnes vision är att förklara sociala medier för PR-bransch och kommunikatörer. En dag för kommunikatörer om kommunikation på en dag. En presentation med den som sitter bakom. Beata går runt och intervjuar lite publik. Det är en salig blandning av folk men mest PR-byråmänniskor. Vad är det som gäller?

Exempelvis MyBlock – det hyperlokala nätverket för att skapa sociala medier på ett mer lokalt (och nära-mänskligt) sätt. Kolla in deras development blogg.

Imorgon drar jag till Stockholm på konferensen Disruptive Media. Kommer säkert att säga konstiga saker på Jaikukanalen #Disruptive Media men tänkte också liveblogga här på Researcher.