Category Archives: General

Bilar bilar och bilar

PROGRESSIVT FRÅN TOYOTA
Toyotas FINE-S gjorde europadebut på bilmässan i Genève häromsistens. FINE-S är en konceptbil av det delikatare slaget, med futuristiska linjer och framförallt, bränsleceller istället för förbränningsmotor. De flesta konceptbilarna kommer som bekant aldrig i produktion, men i Toyotas fall hoppas vi på en skillnad. Den miljövänliga, tysta och starka bränslecellsmotorn kommer, om gud är god, att inom en överskådlig framtid sitta i alla nya bilmodeller (om inte myten som säger att oljebolagen köper upp alla idéer som hotar bensinen, är sann). (FutureLab)

DEMOKRATI MED FYRHJULSDRIFT
Med den något historieluddiga rubriken “Jeep har befriat människor sedan 1942”, marknadsförs nu bilfirmans allra exklusivaste modell, Jeep Grand Cherokee i svenska magasin. Bilden på annonsen visar förvisso en oskyldig flugfiskare, men texten under talar om helt andra ideal: “När du har ett mål. När du inte ger dig förrän du kommer dit. När du vet vad som krävs”. Ska man invadera ett land eller en kontinent, in the name of democracy offkås, så vill man ju köra ståndsmässigt. (FutureLab)

Tisdagar ägs av The Big Taco Co

Om ditt varumärke innehåller ett namn på en dag – kan du sedan gå runt och försöka skydda det? Antagligen inte i Sverige men i USA är allt möjligt.

Taco John’s Seasonings LP of Cheyenne, Wyoming has sent a nasty cease-and-desist letter to Duluth-based Grandma’s Restaurant Co. for using the phrase “Taco Tuesdays,” which Taco John’s holds the trademark for.
To comply with these voracious lawyers, Grandma’s is thinking of changing its promotion to “Tuesday it’s tacos” or “Tacos the day before Wednesday.” Grandmas taco has bigger marketing problems than this, however, and we can only hope they don’t allow cameras in the courtroom.

(A Hundred Monkeys)

Magi och reklam

URVATTNAT VARUMÄRKE

Bara vanligt vatten är inte bara en bristvara globalt – och en källa till framtidens krig enligt många – det är också råvaran för hugade varumärkesstrateger som lyssnat till hälsotrenden. Det mest magiska av varumärken, Coca-Cola, försöker sälja vatten från Themsen i blåa flaskor under varumärket Dasanis på den engelska marknaden. En bluff som inte gått de goda britterna förbi. Inte ens den finaste flaska med den mest väldesignade etikett kan tuta i någon att vatten som tappas ur en kran, i en grå fabrik, är ett hälsosamt mineralvatten. Eller som The Sun skriver: “The real Sting!” (den stora blåsningen). (DN)

FÖRVILLANDE FÖRNUFT

Sedan 1982 har föreningen Vetenskap och Folkbildning kämpat mot pseudovetenskapliga föreställningar och för att föra ut vetenskapen bland allmänheten. Förutom att sätta astrologer, scientologer och andra skojare under luppen, utser VoF varje år “Årets folkbildare” och “Årets förvillare”. Den hedervärda utnämningen folkbildare har tilldelats bland annat Bodil Jönsson, PC Jersild och årets Marie Rådbo. Det mindre smickrande epitetet förvillare har gått till personligheter som Amelia Adamo för hennes okritiska journalistik, TV4 för programserien “Sjunde sinnet” och så Kanal 5 som med “Förnimmelse av mord” blandat ihop tro med vetande på bästa sändningstid. http://www.folkvett.nu (FutureLab)

ANDLIGA FUKTSKADOR

Mögel i källaren kirrar försäkringsbolaget. Och bor man i hyresrätt är värden oftast bara ett telefonsamtal borta. Men vad gör man om ens älskade sommarstuga är byggd på en gammal indiankyrkogård, eller mitt i ett currykors, och sorgligt hädangångna svärmor poltergeist-mobbar familjen till vansinne? Kontaktar centrat för jordstrålning, såklart. Med hjälp av slagrutekonsulter, spökutdrivare och spågummor får de ordning på såväl oroliga fastigheter som känsliga själar. Hokus pokus eller friska fläktar? Avgör själv på http://www.jordstralningscentrum.nu
(FutureLab)

Ryssland guldgruva för varumärken

Russia is virgin territory for brand building: A bear drinking vodka is core of new branding strategy by Identica, the British brand consultants.

British agency Identica has become first international branding company to set up shop in Russia, to take advantage of the huge untapped potential of products ripe for re-branding. “Local branding opportunities are considerable, but the export opportunities are absolutely huge,” according to Michael Peters, chairman and founder of Identica.
(A Hundred Monkeys)

Onekligen intressant: ett Ryssland där ungdomar inte har vanan vid varumärken men också som är utsvultna på drömmar, skönhet och livsstil. Att skapa ett varumärke som ger en känsla, som berättar en historia och ger något sorts hopp om en framtid måste vara rena barnleken. Samtidigt måste man tänka sig in i den kulturella kontexten: antagligen går inte samma Nike-reklam hem i Ryssland som i USA. Som varumärkeskonsult lär man försöka ta reda på hur de ryska barnens hjältar ser ut och fr a hur barnen tänker sin relation till dem.
Gentemot äldre kan det kännas läge att kalla allting för “amerikanskt” eller “västerländskt” men det man då glömmer är att drömmen om det västerländska var vid handen när Ryssland var ett stängt Sovjet – nu finns det mer av en nationell känsla. Att bygga upp en kvalitet runt det som är ryskt (kanske i motsats till det sovjetiska) kunde vara en idé.

Futurelabs spaningar

Plywood.

Grönt (fast inte i Sverige). Traditionell reklam och sponsring snart är ett minne blott, det räcker inte längre med att visa upplevelser i sin reklam, nu gäller det att leverera dem på riktigt. (Laren Ukman och Patricia Esgate).

Beate Uhse.

Tysklands stolta flaggskepp i porrgebitet har etablerat sig som en verksamhet vilken som helst. A-lägen, normala öppettider och serviceinriktad personal. En vakuumpump till far, en Mr Rabbit till mor och kanske en hoppande minisnopp till lillelillebror. Fast vid en närmare granskning av konceptet är det samma gamla sunkporr i folkligare förpackning.

Permission Marketing

…istället för traditionell varumärkeslansering.

Procter & Gambles marknadschef dammar på medier och reklambyråer. Den gamla affärsmodellen med påprackad reklam är på väg ut och måste ersättas med permission marketing, anser han.
Och kanske är det inte bara ett utspel i prisförhandlingarna med medierna.

Underkänt ger Procter & Gambles marknadsdirektör Jim Stengel till hela medie- och reklamindustrin.
”Det här är en industri som omsätter 450 miljarder dollar varje år. Trots det fattas besluten på grunder som är mycket lösare än de som krävs för ett beslut på 100 000 dollar inom Procter & Gamble”, konstaterar han i ett tal i USA.
Nu är inte det alldeles överraskande. Är man marknadschef på världens största annonsör P&G är det ens jobb att skrämma upp medierna.
1998 chockade P&G:s dåvarande marknadschef medievärlden med att säga att om tio år skulle P&G, somn idag i stort sett bara går i TV, lägga 80 procent av sina pengar på interaktiva medier.
Alla utspel från P&G ska nog ses som ett utspel i prisförhandlingar lika mycket som verkliga planer. Om det vore verkliga planer, skulle inte P&G tala alltför öppet om dem.
Därför är det intressantare att läsa om de trender Jim Stengel anser sig se, snarare än att han ryar på om att medierna inte möter dem.

Mediebolagen och reklambyråerna måste inse att världen är på väg från bred varumärkesannonsering till skäddarsydd permission marketing. Opt-out (att man måste välja bort det aktivt) ersätts med opt-in (att man aktivt väljer reklamen). Och det, det är medierna inte ens i närheten att kunna möta. Sajter som den här ligger faktiskt i framkant. Vi har åtminstone en individuell e-mail-adress till dig som läsare. Däremot har vi inte ens börjat skrapa på ytan för hur vi ska kunna serva dig med rätt sorts erbjudande som du faktiskt inte vill vara utan. Dit är steget enormt.
För tidningar och tv-kanaler börjar kampen ännu längre tillbaka. Samtidigt rycker hoten mot reklammodellen allt närmare. I USA har de hårddiskbaserade videospelarna visat att möjligheten att spola förbi reklamen, nu blivit ett reellt hot.

I Sverige pressas de traditionella konsumentvarumärkena av de stora detaljistkedjorna. En marknadschef på ett känt konsumentvarumärke berätade för mig att han had egjort tv-reklam. Då fick han ett samtal från kedjan som sålde hans produkt.
”Jag ser att du gör tv-reklam. Lägg de pengarna på priset i stället”, sa butikskedjans representant. ”Annars köper vi inte in din vara längre”.
I branschtidningen läser vi att Ica tar 700 000 av varumärkena för att få synas i ICA-reklamen. Den här utvecklingen pekar just nu i bara en riktning, och det vet P&G. Produktvarumärkena håller på att förlora kampen mot butikskedjorna. I förlängningen betyder det att du inte kan få betalt för att du har ett starkare varumärke om du är kaffe, tandkräm eller färdigmat. Och det i sin tur betyder att det inte är värt att göra reklam.Så vill naturligtvis inte P&G ha det. Det är därför de börjar prata om permission marketing, direkt relationer med kunden.

(Pontus Schultz i Dagens PS)

Sv Marknadsförbunds nyhetsbrev

Alla kan göra varumärken heta
Med nya, innovativa produkter och aggressiv marknadsföring ökar möjligheterna för ett varumärke att börja växa snabbt. Företagets bransch eller storlek spelar ingen roll. Det finns inga trötta varumärken – bara trötta varumärkesansvariga.

Varumärke ska vara innovativt
På Campbell Soup söker man emotionella relationer när man bygger varumärken som är samma över hela världen. Arbete med aktiv differentiering och varumärkesupplevelser skapar en känslomässig relation till varumärket. Man kan inte längre följa gamla modeller där man i ordning skapar varumärkesmedvetenhet, intresse, köpmotiv och lojalitet.

Zara annonserar inte utan satsar på bästa butiksläge
Butikerna är bästa reklamen. Zara har 580 butiker i 46 länder. Butiksytan är minst 1500 (och helst 3000) kvadratmeter och inredningen är diskret elegant med behaglig belysning.

Elegant ultrafeminint mode gör succé
De verkliga stjärnorna i Paris är tre unga designers. En är svensken Lars Nilsson, 37 år på Nina Ricci som fick stor framgång med sin debutkollektion. “Jag ville göra något mjukt och optimistiskt” säger han. Han har tidigare arbetat för Christian Lacroix, John Galliano, Ralph Lauren och Bill Blass. Familjen Puis från Barcelona som äger modehuset har fått det man velat. Israelen Alber Elbas, 42 år designar åt Lanvin. Detta är den 4:e kollektionen han gjort för Lanvin. Med sina speciella skärningar, vackra draperingar och tyger har han fått modehuset från 1889 att bli populärt igen. Belgaren Oliver Theykens, 26 år designar åt Rochas. Han är den yngste som återskapat ett modehus, men han är ingen nykomling. Han har bl a klätt Madonna.

Alla designer vill ha en klassiker
Svårt att skapa något som flera generationer älskar. I början av 1900-talet skapade Coco Chanel dels den “lilla svarta” känningen som passade till allt och den fräcka Chanel-jackan. Andra klassiker är Guccis loafers, Burberrys trenchcoat och Hermés handväskor.

Retorikens normala avstånd
Dvs avstånd som fungerar i västerländsk kultur.
Mer än fyra meter = allmän zon
Tre till 1,3 meter = social zon
1,3 meter till 45 cm = personlig zon
Närmare än 45 cm = intim zon

Vem/vad tar över som normbildare efter media?
Förr var det kyrkan som var normbildaren i samhället. Vartefter tog bl a media över alltmer. Dessa backar nu från sin roll som konstruktiv normsättare. Dels för att det blir fler o fler program – dvs alltför få som vi gemensamt diskuterar. Dels för att alla kanaler går in för att attrahera många. Men dessa breda program bidrar sällan med konstruktiva värderingar – kanske tvärtom, enligt Nordicom-forskning.

Varningar kan ibland vara bästa reklamen
Det är svårt att arbeta med varningsmarkeringar. Varningar kan få motsatt effekt än den avsedda. Om man t ex sätter ut varningen “innehåller våldsscener”, så blir detta lockande för ungdomar m fl. På samma sätt fungerar märkningar på ostar, “extra rich”. Många tycker det låter extra smakrikt.

Politisk reklam

2004 kommer vara ett intressant är där varje vecka kommer att bjuda på mer och mer av intrikat och pikant pr-arbete från de båda sidorna i den amerikanska politiken men också av reklam för The Contesters. Amerikanska presidentvalet är 80% show, 10% våld och 10% politik.

Demokraternas primärval, där de bestämmer vilken kandidat de vill ska ställa upp mot Bush har redan skördat PR-offer liksom att senator Kerry nu drar igång en reklamkampanj med TV-spottar.

Superbowl, som är det allra största och dyraste en reklamkampanj kan ge sig på, har genom CBS vägrat att sända det vinnande bidraget från Bush in 30 seconds – en reklamfilmstävling där över tusen bidrag kommit in och där själva idén är att göra reklam som visar på Bush-administrationens misslyckanden.

TV-reklamens framtid

Reklamfinansierade tv-stationer har hittills klarat sig förvånansvärt bra ekonomiskt trots en fragmentisering av publiken och en schizofren lokal annonsmarknad. Men kommer man att även klara sig när den fruktade digitala videospelaren (DVR) slår igenom? En DVR t.ex. TiVo kan spela in automatsikt på hårddisk och dessutom sortera bort reklamavbrotten. Detta beräknar man att 60 % av DVR-tittare också gör. Wall Street-analytikerna SG Cowen menar i en rapport att de tv-bolag som inte inser detta i tid riskerar mycket. När hälften av alla hushåll har en DVR blir en tv-station ”bara en pinne i marken” eftersom den enda intäktskällan är reklamen säger vice ordförande Garth Ancier i Warner Brothers. Vid årsskiftet hade endast tre procent av de amerikanska tv-hushållen – 1.548.000 – en DVR, men allt som priserna faller och satellit/kabeloperatörer marknadsför DVR ofta kombinerade med boxarna så räknar man med en kraftig ökning i likhet med annan konsumentvänlig ny teknik. Prognosen är 23,6 miljoner DVR-abonnenter i USA 2007. (Public Access 04/1)

Samma sak säger Faith Popcorn (läs här).

Home grown

Q: What is the difference between a trend and a fad?

Faith Popcorn: A trend is longer; it lasts about 10 years. A fad is shorter; it can last about 18 months. Often a fad will indicate a trend, but a fad isn’t something to invest a lot of money in.

Q: How are some of the trends you’ve spotted over the years influencing the way we live at home?

Faith Popcorn: Well, of course, cocooning is a major one. We’re going to run everything from our homes. The most interesting thing that’s happened in the cocooning trend is that the home has become an armoured cocoon, so you see alarm systems and gated communities and people really hiding at home. The other thing is that they don’t even want to work outside the home, so a lot of them are working at home, especially women.

Q: Your new book is called Eveolution: The Eight Truths of Marketing to Women. What exactly does “eveolution” mean?

Faith Popcorn: Eveolution means that women are as different “shopologically” as they are biologically from men. Eveolution sets out to describe eight truths of capturing the female market, saying that companies have to talk to women differently and behave differently. For instance, when [kids] see [their mothers use a] brand, they tend to buy the same brand when they have children.

(A conversation with Faith Popcorn)

Vilket varumärke är du?

En lite kul sajt: genom att skriva ditt namn, bestämma ditt kärnvärde och definiera ditt huvudmål (med varumärket) skapar sajten Whatbrandareyou.com ett varumärkes(namn).

Själv skrev jag Niclas, kärnvärdet ‘innovative’ och målet ‘client focus’ och fick förslaget: phellatio . Your brand will be unique because this denotes: quality driven in a tight space.

*asg*

“50 procent av reklamen levererar inte”

Ulf Enander, vd på SWE och avgående styrelseordförande i Reklamförbundet, höll följande tänkvärda föredrag på förbundets årsmöte i november.

Om vi till att börja med fokuserar på reklamens roll i samhället så kan man konstatera att:

* Det finns idag ett brett intresse för reklam hos allmänheten, vi har blivit en del av den dagliga agendan.
* Det finns ett allt bredare utbud av utbildning inom reklam, både på gymnasie- och högskolenivå.
* Reklamen används som verktyg i ökande grad av statliga företag och myndigheter.
* Allt oftare blir förbundet, såsom branschrepresentant, tillfrågad om att delta i olika framtidssammanhang, både som remissinstans och opinionsbildare

Däremot har reklambranschen ännu inte uppnått den position i näringslivet som vi skulle vilja och som vi på sikt förtjänar.

– Hur ska vi nå dit?
Jag tror att svaret är ganska enkelt: vi måste helt enkelt bli bättre.

* Vi måste bli bättre på att demonstrera effekterna av våra insatser. Varenda byrå med självaktning kommer i framtiden att ha ett redovisningsbehov inför sina kunder. Vad gjorde vi och vad blev resultatet? Det måste bli mer, eller åtminstone lika, intressant att delta i effekttävlingar som kreativitetstävlingar.

* Vi måste lära oss ta betalt för vad vi åstadkommer, inte för vad som skrivs på tidlapparna.
Så länge vi har ersättningssystem som inte relaterar till vårt bidrag för kunden kommer vi att hamna i irrelevanta diskussioner med våra kunder kring byråkostnader. I en lågkonjunktur blir detta speciellt märkbart. Vi måste med andra ord hitta nya ersättningssystem.

* Vi måste bli bättre på att uppmärksamma det goda exemplet och då menar jag inte Guldägget. I Guldägget premierar vi det mest nyskapande, dvs en del av vår kreativitet, vårt viktigaste verktyg. Men Guldägget har framförallt två brister; dels har det i omvärldens ögon felaktigt blivit synonymt med vad vi som bransch anser vara årets bästa reklam, och dels premierar den i slutänden inte den produkt vi säljer, resultatet. Ur det perspektivet tycker jag tyvärr att vår bransch för närvarande fått en imagemässig slagsida, som vi om vi inte rättar till den, kommer att få lida för.

* Vi måste märkligt nog bli bättre på den varumärkesbyggande reklamen. Vi kan fortfarande via effektmätningar se att en alltför stor andel av reklamen inte levererar, dvs brister i effekt. Aktuell forskning pekar på upp emot 50 procent. Sannolikt är det fortfarande för mycket ad hoc lösningar och för få koncept i reklamen.

* Vi måste bli bättre på att driva företag, inte minst i hur vi vårdar och utvecklar vårt viktigaste kapital: individerna. Vi har hunnit långt vad avser respekt för individen och den kreativa processen. Men vi måste bli mer professionella i vår syn på individuell utvärdering och kompetensutveckling. Jag tror att branschen skulle må bra av en tydligare kompetenshierarki.

* Vi måste som bransch bli bättre på att identifiera och påverka de faktorer som traditionellt ligger utanför vår verksamhet men som ändå påverkar vår situation.

– Det kan vara reklamskattens existens,
– det kan vara det faktum att alltför få reklamköpare sitter i koncernledningarna,
– det kan vara försvagningen av TV-mediet,
– det kan vara märkliga ageranden från Annonsörsföreningen, med mera.

* Vi måste bli bättre på att värdera de signaler vi skickar mot marknaden. Vi brukar säga till våra kunder att summan av de signaler de sänder skapar varumärket. På samma sätt bidrar alla de signaler reklamförbundets medlemmar sänder till att skapa varumärket “reklam”. I det fallet är exempelvis förbundets agerande oftast en västanvind. Det är ju primärt de kampanjer vi gör för våra kunder som skapar omvärldens uppfattning om reklamen, och reklamens roll i samhälle och näringsliv.

Låt mig bara ta ett litet kärt exempel: Månadens kampanj i Resumé. Varje gång jag läser artiklarna blir jag generad å branschens och speciellt kreatörernas vägnar. Jag vet att många delar min uppfattning men få är beredda att betala priset genom att inte vara med. Det enskilda kortsiktiga intresset att synas i ord och bild förblindar den långsiktiga effekten för branschen.
En liten parentes men ändå?

En byrås samlade kompetens av att genomföra kommunikationsaktiviteter överstiger självklart vida våra kunders.

Utifrån det perspektivet ser vår framtid ljus ut, för vem tror att framtiden innebär lägre konkurrens för våra kunder? Och därmed färre reklamaktiviteter?

Däremot måste vi själva se hoten i vitögat, och ibland också skärskåda vårt eget beteende för att inte drabbas av dom.

(Dagens Media)

ESPN, kom in och ät!

“bilmodeller och bilmärken är särskilt populära som namn på de som föddes 2000. 55 pojkar i USA heter Chevy, som i folkmun står för Chevrolet. Fem flickor heter Celica som är namnet på en Toyota-modell. Sju pojkar heter Del Monte, som fruktkonserven och 49 pojkar fick namnet Canon efter kameramärket… Flera barn har också fått namn efter designföretag eller andra kända typer av kläder. 300 flickor heter Armani, sex pojkar heter Timberland och sju heter Denim. Vissa föräldrar tänkte i andra banor. Sex pojkar är döpta till Courvoisier efter konjaken. Två små pojkar, en i Michigan och en i Texas, heter ESPN efter en sportkanal. De nya märkesnamnen på barn skiljer sig markant från vanliga namn. Det är också avsikten, säger Cleveland Evans till BBC. Föräldrarna vill markera att just deras barn är speciella. De vanligaste dopnamnen 2002 i USA var Jacob och Emily.” (Aftonbladet)

Kommunikation

Peppe Engberg i DAGENS PS

“DAGENS GRUBBEL: kommunikation. Som vanligt är det de små notiserna som rymmer de stora nyheterna. I dagens DN läser jag att forskarna nu tror sig veta varför 14 valar förra året flöt i land döda på Kanarieöarna.
De dog av signalerna som militären skickade ut under en internationell flottövning.
Signalerna mellan stridsenheterna fortplantas genom vattnet och ljudvågarna skapar en katastrofal uppkomst av bubblor i valarnas vävnader. Ungefär som dykarsjukan hos människor.

Bekräftar en tes som jag grubblat över en tid: Det är inte bristen på kommunikation som hotar förståelsen mellan individer. Det är bruset.
Eller som Erik i Lars Noréns pjäs “Detaljer” säger:
“Jag tror att en av de vanligaste orsakerna till att man inte förstår varann är att man förstår varann alltför bra. Jag tror att den vanligaste orsaken till bristande kommunikation, är att man kommunicerar alltför bra. Det finns alldeles för mycket kommunikation. Man förstår varann alldeles för bra”.”

Skyll inte på den kreativa avdelningen

“Don’t blame the poor creative department” for lousy advertising. “The advertising money is on the Big Battalions,”[…] “those clients nurture lock-step conformists. The Sorrells of the world know it. They follow the money, do whatever it takes to keep the client happy and laugh all the way to the bank.”

ur ett brev till Ad ages-insändarsida från Richard Calderhead.

Stora reklamplatser – och ovanliga

Ett företag i England har kommit på en nästintill icke-exploaterad reklamplats: gravida magar. £250 får en mamma för att gå ut och gå med magen i vädret och annonsera ut olika saker.

Idén kommer från att kända mammor visat sina magar snarare än dolt dem i bylsiga kläder; såsom Madonna mfl.

“I think this is a really fun idea and an extraordinary way to use my tummy.”

Zoe Ellis har gått omkring med reklam för leksaker på sin växande mage. (The Citizen, Ananova)

Det är helt enkelt en fortsättning på försök med reklam på barnvagnar och reklamgive-aways till nyfödda. Att försöka köpa in sin tårtbit. Man utgår från att just barn och blivande mammor är i blickfånget och säkert bygger det runt en tanke att det är något mer “rent” och “oskyldigt” vilket tar negativ udd av reklamen.

Bra fråga utan svar

“Frågan är, förstås: Varför köps det så mycket dålig reklam? Hur kommer det sig att våra medier översvämmas av intellektuell nedsmutsning och infantila budskap med noll trovärdighet när det finns en hel bransch, många kilometer böcker och hundra års erfarenhet som säger att de flesta människor föraktar sådan kommunikation?”

Mycket bra artikel på Dagens Media av Fredrik Jerlov, vd på Jerlov & Körberg.