I en tidigare postning har jag skrivit om hur taxibilar i Stockholm ska användas som marknadsföringsinstrument på ett nytt sätt. Uppenbart är att tiden för skyltar på taken är borta och i USA använder man numera taxibilens däckssidor för reklam. (Adrants).
Att marknadsföra varor via rullande ekipage är knappast något nytt: ett företag använder sig av vespor, bussar är i många storstäder fullmatade med en eller flera kampanjer och lastbilar används som reklampelare.
Vill du sjunga Suicide Blonde? Jag trodde de försvunnit men INXS lever vidare. De har inte hittat någon efterträdare till Michael Hutchence som tog livet av sig 1997.
Nu vänder de sig till Mark Burnett Productions för att skapa en dokusåpa där efterträdaren kommer att utses för att sedan spela in INXS’ comeback senare i år.
CBS kommer att visa det hela. (Real Media Riff och inxs.com: 1, 2)
I den här reklamfilmen (Windows Media-format) för programvara (Open Source) föder en kvinna en häst. Ingen jag pratat med fattar någonting men den är så galen att den bara måste ses. The Register (Thanks:Marla @ ad-list)
Jag visste inte om man skulle vara glad eller sorgsen över att man inte förstod japanska och därmed fick höra copy-texten. Man skulle vara glad (tack Clay @ adlist):
“Sourcenext products are just 1980 Yen?! Oh, my Goodness….!” She faints suddenly. A guy rushs to her and says, “She is having a baby!” Everyone looks at her anxiously. The guy says, “Now, the baby was born!” And for no special reason, she had a colt. It tries to rise unsteadily to its feet. “Oh! It stands up!” Everybody is moved.
En kommentar var att japaner kanske har en annan humor än västerlänningar. Visserligen gillar de karaoke men det här verkar mer vara några pårökta japanska kreatörer som tittat för mycket på tidelagsporr.
Som skribent kan man ibland bli lite trött. Själv älskar jag min chef oerhört men det här är faktiskt lite kul (från Craigslist men borttaget därifrån):
My fucking boss emails me when I’m out of the office (I check my work email from home because working for this clueless ditz sometimes makes me swear loudly and I’m better off doing that at home).
I hand in my story on deadline and have plenty of other fucking work to do, you clueless fuck. So what if you don’t like it? It’s a solid piece, why should I rewrite it?
When can you expect a new draft? When your wife sucks my cock in front of your two precious kids and lets me drop my load in your Starbucks coffee.
this is in or around Fuck you, Larry
it’s NOT ok to contact this poster with services or other commercial interests
(Gawker)
Paret bakom sajten “Fucking for forest”, som jag skrev om i juni, har varit med på bandet “Cumshot”s konsert och satte på varandra live. “Chocken” beskrivs i både Aftonbladet, Expressen liksom Dagbladet som också har ett bildspel. (via ad-rag)
Kenneth Pilo (Bold.se) har hittat en tidig artikel om fenomenet hos ETC.
Hos Kontraband finns det hela inspelat på film. Inte speciellt upphetsande.
Getty Images, RES Media Group, Warp Records, Moving Picture Company och Moving Brands, tillsammans med de sju filmskaparna ligger bakom “The Big Idea”, en utmaning att göra en film om kommunikationens stora idé. En och samma brief:
All creative communication depends on having a powerful idea. Whether it’s a great commercial, film, design or book, style and technique are not enough without having a powerful vision…a Big Idea. Make a film about The Big Idea. Length: minimum 30 seconds, maximum 60 seconds.
Bra? Tja… det är upp till er att avgöra. (The Big Idea)
Nätet håller på att bli den nya politiska arenan med de verkligt vassa kampanjerna. Kolla själv “Kerry’s Coalition of the Wild-Eyed“.
It features rabid denunciations of President Bush from Democratic stalwarts Al Gore, Howard Dean and Dick Gephardt. It shows likely Democratic presidential nominee John Kerry shouting that Bush will “kick your ass and tell you there is no promised land.” It even includes clips of an ad from MoveOn.org, a group working to defeat Bush, comparing Bush to Hitler and Bush’s foreign policy to the war crimes of the Third Reich.
ICA Förlaget satsar på analys och omvärldsbevakning. En grupp har anställts. Daniel Johansson, tidigare analyschef för NRJ Nordic basar för Tina Golub och Ulrika Eliasson.
– Analysavdelningen blir ett verktyg för att jobba kundorienterat, och för att kommunicera våra produkters förmågor.
Målet är att kunna analysera hur kundens val ser ut och därmed kunna bli annonsörernas första val. (Dagens Media)
Man tycker faktiskt till slut synd om snubben. Det blir så fel och så otroligt frustrerande för Winnebago Man. Se filmen och inse att reklamfilm inte är något för den med svagt hjärta eller dåligt tålamod.
Kritiken mot vinnarna av Cannes Awards har handlat om många olika saker. Bland annat menar P&G:s VD att den manliga oneliner-humorn dominerar alltför mycket. P&G vars viktigaste målgrupp är kvinnor vill se mer reklam som riktar sig mot dessa:
“I’d like to see more about relationship-building” in the award winners, as opposed to one-off jokes.”
(Ad Age)
[…]interactive advertising professionals need to be trained in a traditional advertising environment.
The media teams, the account teams, and of course the creative teams, need to have a basic understanding of the type of technology that is available for them to use. This does not mean you need to know how to build in flash, but everyone should be able to debate the differences between technology vendors.
[–]
area for training is presentation skills and writing skills
[–]
Be inquisitive. Seek out mentors and seek out information from various sources around you. They are invaluable and are often more than happy to help you out.
Jag fortsätter serien “Vigs i Cannes” med citat från herr chefredaktörs dagbok från Cannes Lions. Det är… upplysande läsning, inte upplysande om reklam men däremot när det gäller Cavlings fullständiga ointresse för det ämne som tidningen han rattar faktiskt (ska) skriva om.
Senil är bara förnamnet på denna fransos som talar hygglig engelska. Det gör honom unik i Cannes. Därefter följde en utdelning där några svenskar fick pris. Grattis F&B. Ni är duktiga och präktiga. Nästan alla fick två pris, jag fattade inte alls varför de måste upp och ner på scenen två gånger, så snygga var nästan ingen. Jag kan inte klaga på juryn eftersom många, ja nästan alla deras val överensstämde med min smak.
Vilken förklarar varför resten av reklambranschen tycker att det är trista vinnare i år.
Alltså det viktigaste är inte att champagnen är gratis och bellinisarna med rysk kaviar är gratis och fyrverkeriet är jättestort, det viktigaste är att det är så mycket folk att man inte känner sig övergiven.
Vi känner alla till de där brudarna som blir lite gråtmilda när de fått i sig för mycket. Vigs gör en “tonårsbrud-på-fyllan”. Branschen applåderar.
Att vara chefredaktör på Resumé är ibland en plåga. Det finns två sorters reklamare: bittra eller sura. Eller både och. Mest av allt älskar de att klaga och gnälla på Resumé. Det kan bli lite tjatigt efter en tio-tolv samtal. På en timme. Danskar och finnar däremot är schyssta människor, de gillar Resumé och hatar sina egna branschtidningar som enligt dem har MYCKET att lära av Resumé.
Vigs. Du har missuppfattat något: alla som gnäller på dig och dina texter gnäller inte på Resumé. Och ingen jävel tycker synd om dig.
Först raggade jag på en finska men sen gick jag över till några brittiska tjejer som Johan hittade, men plötsligt försvann de. Men de kanske kommer tillbaka, bjöd dem nämligen till midsommarfesten idag.
Herre je…
Don E. Schultz, Professor, Northwestern University.
prime time (7-11) is not just about television, since it is also the #1daypart for magazine reading, surfing the internet, and sending/receiving e-mail. And for the 20.6% of consumers who read magazines in prime time, 76.1% say they regularly or occasionally watch TV while reading.
“Clearly, the media planning and allocation models we are using today need to be re-thought. Shared attention, media multi-tasking and media synergy are issues that advertisers must consider before making massive commitments to any future media investments,”.
De motkampanjer (#1 och #2) som 3 kört har fått kritik från RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. För Dagens Media berättar förbundsordföranden Agntetha Mbuyamba (nej, jag har inte stavat fel…):
“Våra medlemmar har reagerat starkt på bilden där Bill står med dumstruten i skamvrån. Bilden är kränkande och pekar på ett olyckligt sätt ut kortväxta människor som opålitliga syndare”.
Det är bara 3 som får kritik. Det faktum att hela kampanjen bygger på de bilder som Tele2.Comviq kör i sina kampanjer verkar vara ointressant:
“…inga medlemmar har hört av sig gällande Tele 2s reklam. Bill i deras filmer franstår ändå som en stark person medan lille bill i Trereklamen får en dumstut på huvudet.”
(Tipsat av Ad-rag)
Man blir så trött. Det är så svenskt, så idiotiskt enögt att man undrar om rörelsehindret är det enda hindret. Hela kampanjen bygger på Tele2.Comviqs kampanj och att skilja dem som RBU gör är fånigt. Min personliga åsikt är att föreningar som RBU och liknande skulle tjäna mer på att inte gå i strid så fort de anser sig det minsta kränkta utan välja sina fajter. Det här är reklam, det är med glimten i ögat. Människor har glömt det viktiga i att först fundera varför man känner sig kränkt och sedan kanske anklaga någon annan.
“Övriga trender är att bilden är vinnaren och texten förloraren och att allt liknar varandra. Den kommersiella världen fungerar nästan likadant oavsett om vi talar om Asien, Brasilien eller Danmark. Skillnaderna är nyanser och de blir allt svårare att se.” (Vigs i Cannes:1)
“Förutom att debattera tv-distribution i Frankrike delade Anna ut små svenska flaggor som man kunde förvandla till drinkar i baren. Jag drack rosévin och sedan gick jag över till öl. Rosévin är annars drycken i Cannes när man känner att champagne är för dyrt. (En känsla jag aldrig själv upplevt men hörts talas om.) (Vigs i Cannes:3)
“Den internationella reklambranschens musiksmak är lika avancerad som ett vitt papper. Men vad fan, det funkar! Det funkade även för Anna Serner som dansar riktigt bra.” […]”Filmvisningarna är dock kul. När något är dåligt visslar folk, när något är bra applåderar de. Jag är den enda som skrattar konstant. Det finns så många korkade idéer att man bara måste skratta. Så många idiotiska lösningar, så mycket vansinnigt usel reklam att man bara måste garva. Men det är mycket bra också.” (Vigs i Cannes:4)
Fortsättning lär följa. En intressant insikt: första dagen handlade faktiskt hans dagbok om reklam. Sen har den mest handlat om alkohol och Anna Serner. Undrar om man kan betta på hur länge Vigs får sitta kvar på redaktörsstolen?
En majoritet av alla skisser, idéer och koncept som görs i reklambranschen används aldrig. Istället för att låta dem ligga och samla damm har OpenAd skapat en tjänst där man kan sälja idéerna: OpenAd > The Global Ideas Stock of Advertising and Design (via Ad-rag)
Brandon Barr skriver om OpenAd och liknar det vid den utveckling som skett på fotosidan, där bildbyråer gjort fotografer till bildförsäljare och rena producenter av foton istället för att vara en partner i den kreativa processen. Genom att använda skissbilder från bildbyråer fastnar kunden för en viss stil och fotografen ska bara leverera en “kopia”. (texturl)
Blogging kan knappast kallas nytt…
Actually heard at 1:58 pm, Tuesday, June 22, 2004, on Seattle’s FOX affiliate. “Tonight at 11: The hot new cyber-trend called ‘blogging’.”
Kinas ekonomi värderas till sjätte plats i den globala ligan: efter USA, Japan, Tyskland, Storbrittanien och Frankrike. Sju procent av världens totala oljekonsumtion sker i Kina. En fjärdedel av den globala aluminiumkonsumtionen, en tredjedel av stålproduktionen och närmare en tredjedel av allt kol som konsumeras sker i landet.
Uppåt för mobiltelefonin med 40% och bilförsäljningen slår rekord varje månad. Inflationen riskerar att bli för hög och regeringen lägger därför en del stora projekt på is.
Analytiker menar att farorna fortfarande är stora vid investeringar i Kina, åtminstone på lång sikt. Bland annat på grund av det politiska systemet som kan ta för kapitalet irrationella beslut men också då befolkningen är så stor. Ingen vet hur ekonomin klarar av en miljard konsumenter vars konsumtion ökar lavinartat. (Dagens PS)
Läs också artiklar hos The McKinsey Quarterly:
China’s market for mobile phones
Can Chinese brands make it abroad?
28 procent av tonåringarna menar att astrologi i högsta grad är vetenskapligt!
Det är en av de ganska skrämmande siffror som föreningen Vetenskap & Allmänhet visar från sin enkät. Rent allmänt vill också unga satsa mindre på forskning liksom att ungdomar och kvinnor har betydligt lägre förtroende för forskning inom områdena naturvetenskap och teknik.
27% i gruppen mellan 15 och 19 år menar att svensk forskning står sig bra i internationell jämförelse, jämfört med 53 procent av hela åldersspektrat. Bara 29% av tonåringarna menar att forskning ger ett bättre samhälle.
Nyheten om att den första helt kommersiella nästan-rymdfärden (de åkte precis under den höjd som forskarna menar är gränsen till rymden) genomförts över Mohave-öknen ger implikationer på en ny riktning av upplevelseturismen. (Indiana Gazette)
“You really do get the feeling that you’ve touched the face of God when you do something like this”
Pilotens uttalande är kanske symptomatiskt för upplevelseindustrins utveckling. Man vill nå så högt, så långt, så djupt som möjligt och man är beredd att betala för det.
Det finns många olika upplevelseturismer: allt från valsafari till att göra guidad resa genom något ghetto. Sales proposition är att det är något utöver det vanliga och att det är lärorikt.
Det intressanta blir när man frågar sig var gränsen går för vilka upplevelser människor söker. Upplevelseindustrin bygger på människans behov av kickar; adrenalinkickar och dopaminrush. Det är en prekär väg att gå eftersom kickandet innebär en tillvänjning och sökande efter starkare kickar. Större njutningar och mer fara för att få adrenalinet att rusa.
Hjältar blir de personer som utmanar naturkrafterna och den egna kroppens begränsningar: i Sverige har vi Skinnarmo och hans kvinnliga motsvarighet i Chlumska, och David Blaine vars blandning av extremt trolleri och extrema utmaningar på New Yorks gator skapar en hjältekrönika av bibliska proportioner. Gänget bakom Jackass-serien, där målet är att göra det mest otänkbara och galna skapar efterföljare både hos unga vildhjärnor och i reklamen (Toyotareklamen där de testar massa galna idéer är klar Jackass-tradeoff). Robinson, fångarna på fortet och Big Brother handlar också om att uppleva och utmana sina gränser.
“Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.” (2 Mos 23)
Eftersom jag har en bakgrund som teolog blir pilotens uttalande en varningsklocka. Hur långt kan vi gå innan upplevelserna blir oss övermäktiga och gränsen suddas ut?