Renault har uppenbarligen tänkt sig att göra samma framgångsrepa som ICA genom att skapa en såpa. Familjen som åker på semester och har fått morfar med sig. Det är helt klart med inspiration både av Sunes sommar och “Vi Hade Iallafall Tur Med Vädret”, en svensk filmklassiker. Varje avsnitt består av en liten egen historia och den byggs runt bilens goda egenskaper och finesser.
Kommer det att fungera? Jag säger som Sauk: “Jag är skeptisk!”.
Cyberstats rapporterar siffror för hur viktig ett media är för amerikanska “Heads-of-Households” – typ den som är ansvarig, bestämmer hemma (barnen?)
i intressanta måste man också titta på medierna. Lyssna på musik är en relativt icke-engagerande mediaupplevelse, precis som att TV-tittande är. Användande av dator handlar om aktivitet och aktiva val vilket bio också till viss del är. Att se foton är också en aktivitet – det handlar inte om att bara titta utan ofta i socialt samspel minnas och prata om dem. Där får just hemmavideofilmerna ett problem – det är en aktiv social aktivitet: det handlar om minnen och personer som man har relationer till, men rent funktionsmässigt är det en icke-aktiv aktivitet där den sociala interaktionen stör flödet.
Om man tar dessa två: Icke-aktiv aktivitet
Lyssna på musik
Titta på TV
och jämför det med fr a Aktiv aktivitet
Använda datorn
blir siffrorna möjliga att ifrågasätta, eftersom både att lyssna på musik och att titta på TV är möjligt att göra samtidigt som man använder datorn.
Man kan misstänka att undersökningen visar att generationen 45-54 ser datorn som en “ny” sak, utöver de vanliga media och därmed blir det en viktig del av livet medan man kan tänka sig att 18-24-gruppen är van vid datorer och ser det mer som vilken annan sak som helst. En självklarhet som snarare handlar om kommunikation än media.
Man kan nog misstänka att den yngsta gruppens musiklyssnande både direkt (mp3) och indirekt (p2p-fildelning) bygger på att använda datorn.
En preliminär slutsats man kan göra är att datorn ändå har en stark, mycket stark ställning även i hemmen. Om man tänker sig att den yngsta gruppens prioritering av musiklyssnandet bygger på datoranvändande och att gruppen av baby-boomers prioriterar datorn framför TV-tittande måste man se att det är oerhört viktigt för reklambranschen att lyckas skapa format för att kommunicera online. Det är markant att print inte finns med, vilket i och för sig faktiskt visar sig i andra undersökningar; att en daglig konsumtion av printmedia tillhör en viss del av befolkningen och i USA har TV många gånger tagit över morgontidningen i de breda lagren.
På GLUBIBULGA’ finns det massor av formexempel, designförsök och annat. Det är en gigantisk länkresurs till olika kreatörers mer eller mindre lyckade försök att skapa något skönt och vackert, uppseendeväckande eller bara för att man kan.
IRM kommer att redovisa en medieutrymmeskaka i stället för att nöja sig med att redovisa traditionella media respektive andra medier. IRM har tidigare redovisat den Stora Mediakakan och kommer att fortsätta med det.
“…det har hänt så mycket inom mediemarknaden de senaste tio åren. Aktörerna efterfrågar mer omfattande redovisning oftare. Den här nettoredovisningen av köpt medieutrymme ger en mer heltäckande bild av hur marknaden utvecklas” Elisabeth Trotzig, IRM.
De separata siffrorna för nettoförsäljningen av utrymme i traditionella medier (morgonpress, kvällspress, populärpress, fackpress, tv, text-tv, utomhus, bio och radio) och andra medier (Internet, DR, gratistidningar och annonsblad) kommer att slås ihop och bilagor i dagspress och populärpress och sk vägledande medier (katalogannonsering) tillkommer.
(Dagens Media)
Reklambyrån Miami har petat ihop en ny sajt. Enligt byråns metalhead och copywriter Fredrik Olsson ska målet vara:
80tals-kackig
Underhållande
Grymt svårnavigerad
Skönt retro, mycket Miami Vice och eftersom 80-talet kommer att vara on-trend under sommaren så känns den helt rätt. Det enda som är lite tråkigt är att man inte kan klicka på bikinibruden.
Guinness funderar på att damma av gamla reklamkampanjer för varumärket Guinness Extra Cold för att få fart på försäljningen igen.
Bland annat vill man börja att köra Bladerunner-regissören Ridley Scotts kampanj där Rutger Hauer var skådespelare. På samma sätt tänker de använda “Surfers”, en kampanj som vann utmärkelsen “Bästa kampanj någonsin”.
Företaget kan inte säga om de kommer att göra en ny kampanj med Hauer och Scott, om de tänker göra en remake eller om de kommer att använda den gamla kampanjen rakt av.
Byrå är Abbott Mead Vickers BBDO som nu gör om andras kreativa arbete. (Mediaguardian)
Jag vet egentligen inte om det är speciellt sexigt men nyheten om att PR-byrån Mafioso och dess vd Dominika Perczynski för att marknadsföra den svenska sexdrycken Nexcite, en dryck som i USA kallades Niagra (sic!), gör i varje fall mig fundersam över tillståndet i världen.
Självklart ska de ha en kändis som dragplåster även om jag starkt betvivlar att hon är fullt ut allvarlig den goda Dominika:
– Jag vill gärna se Charlotte Perelli i den rollen, säger Dominika Peczynski. Hon är känns frodig och fertil.
Och om någon kan förklara logiken i nästa mening vore jag glad:
En typ av media som Mafioso kommer att rikta in sig på är de som riktar sig till killar, och gärna sådana killar som har lite svårt att få till det med tjejer. Enligt Dominika Peczynski fungerar sexdrycken bäst på kvinnor.
Alltså: de ska rikta in sig på att få drycken omskriven i typ Slitz och Teknikens Värld… men drycken fungerar bäst för kvinnor att använda. För mig låter det som att göra reklam för tamponger i en tidning om tryckluftsborrar…
Jag säger som Carro i kommentarerna till artikeln:
“Jag förstår inte varför de ska lansera denna dryck när det redan finns en dryck som man blir pilsk av. Dessutom smakar den gott och innehåller alkohol. Champagne heter den visst.”
(Källa: Resumé)
Tidsmarkeringarna runt 21 är just nu hett stoff i den brittiska TV-industrin.
Ett smärre krig har brutit ut efter att många såpatittare missat den länge emotsedda homokyssen mellan två rollinnehavare i Coronation St. Reklamköparna är arga på BBC som de menar drog över med sin såpa East Enders just den kvällen, bara för att behålla tittarna lite längre och därmed sno ITV på tittarsiffror. Det är en munhuggning av stora mått. BBC menar att de har startat i vanlig tid men att ITV själva “jumped the gun” och startade en minut tidigare och därmed sköt de sig själva i foten.
Den stora frågan är mer hur BBC, som brittisk public service-kanal, faktiskt hanterar sitt uppdrag. Anklagelsen ligger i att företagets prime target inte är att ge något till alla utan att vinna över reklamfinansierade kanaler. (MediaGuardian)
Även i Sverige skulle samma diskussion kunna komma upp och till viss del gör den det men då handlar det snarare om koncessionsavgifter och regelverk för reklam.
Vad får man för två miljoner dollar idag? Tja… i varje fall kan man köpa sig en 30-sekunders reklamspot i det allra sista avsnittet av “Vänner” som sänds den 6 maj på NBC i USA. Efter tio säsonger läggs serien ner.
Att man kan ta ut så mycket för reklamplatserna i en sit-com beror inte på att marknadsförarna tror sig nå en extra stor publik men däremot att man når en extra engagerad sådan. “The people that will be there, the people who really care about the show, are unlikely to tune out during commercial breaks because they don’t want to miss a second of it,” […]”This is the highest of the high when you talk about buzz-worthy environments.” Stacey Lynn Koerner, mediabyrån Initiative.
Trots att man räknar med att publiken kommer vara ‘bara’ fyrtio-femtio miljoner tittare när “Vänner”na tar farväl är ändå priserna för reklamen den högsta någonsin när det gäller en avslutning av en TV-serie: trots att Seinfelds tack och adjö-föreställning drog mer än sjuttio miljoner tittare kostade en 30’spot ‘bara’ 1,7 miljoner dollar. Sista tappningen av “Cheers” sågs av åttio miljoner och muckavsnittet för M*A*S*H innehar fortfarande tittarrekordet på 106 miljoner men trettio sekunder mellan skämten kostade bara 840000 dollar (inflationsuppräknat).
Det handlar om kampen om en allt mindre tittarskara, konkurrensen om intresset är större och då kan TV-bolagen ta ut högre priser för program där man kan lova effekt och stor tittarskara. NBC kommer därmed plocka in mellan fyrtio och femtio miljoner dollar och de varumärken som kommer att visas är Hewlett Packard, Allstate, Anheuser-Busch (Budweiser), GM och General Electric.
Artikeln finns (ett tag) på Yahoo! News UK
Som extra krydda berättar Smokinggun om att manusförfattarna varit riktiga svin under seriens gång: Claim: “Friends” Writers In Lewd Talk About Aniston, Cox
Nielsen startar en mätmetod för annonser inuti TV-spelen. Att TV-spel kan komma att bli en viktig del i mediamixen visar siffror som undersökningar tagit fram:
| Active Gamers Heavy Gamers | |
|
Make Games More Real |
sp; 70% 43% 52% 41% 46% 35% 40% 35% 32% 17% 30% |
Andra siffror är användandet under prime-time där 30 % män mellan 18-34 år ser TV och 2,1 % spelar TV-spel men i åldrarna därunder är det hela 15% som spelar TV-spel istället för att se prime-time TV.
Mediaanvändningen i allmänhet har också intagits av TV-spel, för yngre män i tonåren handlar det om 15% av den totala mediaanvändningen och för äldre (över 18) sex procent.
Man har förut inte sett TV-spel och TV-tittande som konkurrenter men det visar sig att det faktiskt är så – i en undersökning gjort på tusen amerikanska män menar hela 29% att de hellre spelar TV-spel än ser TV. (MediaDailyNews)
TV-tittande och TV-spelande är skilda saker. Det ger antagligen olika behovstillfredsställelse och frågan är hur marknadsföraren ska kunna agera för att skapa en kommunikation som bäst motsvarar just de behov som tillfredsställs? TV-tittandet är per definition statiskt och har en låg interaktivitet. Visserligen finns spel- och dobbelprogram en masse som kräver en viss interaktivitet men den är momentan och kräver oftast bara tanke. TV-spelandet är ett mer konstant interagerande och skapar en högre aktivitet både mentalt men också kroppsligt. Att utifrån detta använda samma sorts format för marknadskommunikationen vore rent korkat. När det gäller TV-spelande måste marknadsföringen och reklambudskapen fungera inuti själva plotten, historien och reklamen måste fungera ihop. Det vore galet med en reklamfilm för Ajax i Half Life men varför inte ett paket Ajax på en tvättmaskin som personen går förbi, ännu bättre – att det finns något nödvändigt för överlevnad gömt inuti paketet.
Att å andra sidan försöka att överföra en konstant produktplacering in i TV-program är svårare eftersom TV-tittaren har en högre medvetenhet om att marknadsföraren just produktplacerat. Hellre att bygga reklamspottar runt historier; ICAs reklam har fungerat bra eftersom de inte avbryter ett historieberättande i den ordinära programtablån utan bara är en annan historia. TV-tittaren är van att byta historia, men däremot ogillar TV-tittaren att se ren reklam utan handling.
I am a fan of the use of true photography as I feel it is easier to make a connection with the consumer if they can relate to the advertising. As much as animation and illustration are effective at conveying a sense of being or an emotion of some type, they are still rather removed from the consumer. They are effective at conveying humor and other emotions, but a connection can only be made through real, true to life photography. The consumer needs to be capable of seeing themselves in the ads. As many people have criticized the Internet of being unable to provide an emotional connection, this evolution of the creative product provides a better means of bridging this gap. […] The consumer is drawn to the real world. The online world has typically been viewed as one of technology and fantasy. The Internet is a community of real people, so why can’t the advertising be more like the people who are using it? I was speaking with our Creative Director a few weeks back, and we both agreed that an online ad unit should not represent a picture on a digital page but that it should represent a window into something that goes far beyond the digital page upon which it is placed.
16 procent gör alltid research inför sina artiklar. 27 procent av journalisterna gör sällan eller aldrig research (svarsalternativ: nästan aldrig eller i en del fall). Research är för de allra flesta liktydigt med ett besök på sökmotorer som Google eller Yahoo: 80 procent använder internets sökmotorer alltid eller väldigt ofta.
Dagens Media skriver om Newsdesks undersökning. Problemet är bara att företaget dels samlat in adresserna till respondenterna själva och att endast 13% av de mer än fyra tusen tillfrågade hade svarat.
Dagens Media visar själva på problemet – om de orkat göra lite research om statistik hade de insett att en svarsfrekvens på 13% och ett urval som inte är i sig statistiskt säkerställt gör att undersökningens resultat är slumpvisa (ej statistiskt säkerställda) utan helt meningslösa. Ett sånt litet dataunderlag gentemot både hela populationen (alla journalister) och de tillfrågade innebär att man inte kan dra några som helst slutsatser förutom att journalister är oerhört ointresserade av att svara på enkäter som sitt eget yrke.
Hur Avenue A blev aQuantive Inc.
Avenue A, ett företag inom onlineannonsering, fick för sig att de skulle byta namn. Flera hundra förslag ratades innan de kom upp med det icke-befintliga aQuantive. (Nyheten finns hos Cnet)
Varför göra något så korkat? Enligt den konsult som jobbat med firman är det på följande vis:
“So many websites and businesses have laid claim to English, Spanish and French terms that few words are left.”[…]”Any word out of the dictionary you can’t protect–you have to invent names in order to come up with unique names.”
Terry Heckler får också medhåll från Jim Singer från firman Namebase laments:
“We do a lot of naming of cars, and all the good animals are gone, all the good places are gone, so then what do you do when all the good names are taken? It is a huge problem.”
Men slutsatsen måste ändå vara att det är ett rejält nedköp? Avenue A: urbant, coolt, energi – differentieringen finns där. Och inte är namnen på väg att ta slut och därmed kräver att man hittar på nya ord. För att citera A Hundred Monkeys:
“Maybe these aQuant guys weren’t running out of words after all. Maybe they were just running out of imagination.”
Jag höll själv på att gå i samma fälla när jag skulle välja domännamn. Jag jiddrade runt med olika mer eller mindre coola engelska ord. Men Pilo frågade det självklara: Vad ska du göra?. Jag ska researcha och skriva. För att skriva behöver man också göra research. Alltså var det självklarare att välja just researcher.se. Det differentierar mer än mer eller mindre fantasifulla namn som bara blir svåra att komma ihåg.
Financial Times låter helgen förgyllas av insikter ur de rikas liv. Det senaste är att skapa sin egen logotyp, att bli sitt eget varumärke och marknadsföra det på sina kläder. Monogrammen är tillbaka. Våra mormödrar broderade sina lakan inför bröllopet, linnedukar bar deras initialer och det hela byggde på traditionella äktenskapliga gåvor och nödvändigheter. Numera handlar det om att marknadsföra något annat än företagen. Man köper dyra kläder och accessoarer och företaget får gratis reklam genom att framhäva sitt varumärke.
“I see the trend growing as personalisation has become the ultimate luxury. Customers are getting bored of being on a long waiting list for a heavily advertised bag that everyone else has,”
80-talets logo-fetischism har gått över i en extrem personalisering. Vi känner kravet att differentiera oss själva från massan. Det som började som en limited edition-trend har kommit att bli ett sökande för det unika uttrycket – ett personligt USP.
Online-marknadsföringen har tagit ett kliv tillbaka mot stjärnorna genom att förra året landa på $7,2 miljarder. Men än är det en bit kvar till rekordåret 2000 när omsättningen blev över $8 miljarder. Siffrorna för de senaste sju åren visar hur det hela tog fart i slutet av 90-talet och hur dot.com-kallduschen rejält tog udden av det:
1997: $907 miljoner
1998: $1.9 miljarder
1999: $4.6 miljarder
2000: $8,1 miljarder
2001: $7.1 miljarder
2002: $6,0 miljarder
2003: $7,2 miljarder
(Emarketer och CIO)
ICA släpper siffror som visar på hur bra deras TV-reklam har gått. Efter ramaskriet över att ICA fick Guldägg för tredje året i rad för samma koncept vill nu företaget visa hur de reklamfilmer som de producerat faktiskt har gått.
År 2003 låg varumärkeskopplingen till filmerna på 97 procent. Det kan jämföras med år 2000, då Icas filmer hade en varumärkeskoppling på 46 procent. Filmernas omtycknadsgrad har i sin tur ökat från 16 procent 2000 till 63 procent år 2003. (Dagens Media)
ICA går egentligen rakt i fällan. De vill försöka bevisa att de är värda ett guldägg – ett pris som ges till bästa kreativa reklamen – och visar på effekten av reklamen. Priset handlar inte om det. Alltså bevisar ICA istället att Sydow m fl har rätt: Guldägget är i kris.
Efter avslöjandet att en av USA Todays skribenter har blivit bevisad att ha fejkat artiklar har flera av tidningens redaktörer lämnat sina jobb. Journalisten har lurat läsarna genom att hitta på innehållet i artiklar och kunnat komma undan med detta i mer än tio år, enligt flera bedömare beroende på dåligt redaktörsskap.
Journalisten, Jack Kelley, har varit misstänkt en längre tid och efter att en panel tre veteraner inom journalistiken har börjat att undersöka faktabakgrunder till hans artiklar, hela 720 stycken, har diverse större och mindre fejkade inslag uppdagats.
Bevisen och indicierna mot honom är starka. Flera saker som gett honom uppmärksamhet och även priser har man sett vara omöjliga och osanna. Jack Kelley själv menar att han är utsatt för en komplott.
Läs mer: USATODAY.com, Yahoo! News och Ad Age
Det är inte den första som blir beslagen med att ljuga och inte är heller Kelley den första Pulitzervinnare som fått priset för en fejkad artikel: Janet Cooke vann priset för en artikelserie om Jimmy, en knarkande åttaåring. Vilket visade sig vara helt taget ur luften. Andra kända “sanning-är-något-subjektivt”-journalister är H.L. Mencken (Baltimore Herald), A.J. Liebling (New York Times), and Joseph Mitchell (World-Telegram and New Yorker). Läs deras fascinerande story hos Slate.
Den svenska mediala ankdammen har klarat sig från stora skandaler även om Aftonbladets nazistartiklar måste räknas in i fejklaget och de mytomspunna Ulf Nilsson-rapporterna från diverse krigszoner som ska vara fixade från hotellrum på säkert avstånd.
Men som Jon Åsberg på JKLbloggen säger: “Skillnaden mellan USA och Sverige kanske inte är så stor. Utom möjligen den att där får redaktörerna sparken när felen uppdagas.
Artikeln publicerad på Bold.
I stora annonser i amerikanska tidningar kommer den ständigt leende Ronald McDonald visa sin sorg över företagets döda VD Jim Cantalupo som dog den 19 april under öppningsdagen av företagets stora årliga samling.
Publicis Groups Leo Burnett Worldwide i Chicago har hastat fram annonsmaterialet vars brödtext består av “We miss you, Jim”. Candalupo som lett McDonalds i sexton månader hade jobbat hårt för att återta de marknadsandelar företaget förlorat och nu började man se effekt av arbetet. Tyvärr får VD inte se detta då han drabbades av en hjärtattack och dog under pågående möte. (Ad Age)
I Advertising Ages sextionde byrårapport visar amerikanska reklambranschen (inkl. mediabyråer) en ökad inkomst på 3,7% motsvarande nästan elva miljarder dollar. Av dessa miljarder är en och en halv miljard mediabyråernas intäkter. Ad Age räknar på 457 reklambyråer och de flesta av dessa har också kampanjer och byråer globalt och den intäkten ökade med nästan fem procent till $20,54 miljarder.
Bäst av nätverken är Omnicom Group som ökade sina globala intäkter med 14,4%, intäktsökningarna var 20% utanför USA medan 10,2% i själva landet. Nätverken BBDO, DDB och TBWA ökade 9,2% inom USA och 18,2% globalt. Publicis fick däremot in nästan fyra och en halv miljard dollar och hamnade på fjärde plats.
Av de byrånätverk som inte har sitt säte i USA höll Dentsu täten åter igen och ökade sina intäkter med 29,2%. Omnicom BBDO Worldwide gick om Interpublicis McCann som gjorde en mer modest uppgång på 3,7% till 1,22 miljarder dollar. BBDO ökade däremot 16,4% men intäkten var bara 1,24 miljarder dollar.
Bästa byrå inom den amerikanska delen av branschen är J. Walter Thompson med nästan $456 miljoner i intäkt. Tvåa var Leo Burnett Worldwide med $404 miljoner i intäkt. (Ad Age)
För tionde månaden i rad har printannonseringen i USA gått ner jämfört med föregående månad. Men positiva tendenser finns att nedgången är mindre än förutvarande månader och att situationen faktiskt ser bättre ut än på arton månader.
“While the continuation of declines in paging are discouraging, the numbers overall and especially for the two largest categories–automotive and drugs/remedies–were strong in the first quarter of last year,” Rebecca McPheters, president of magazine consultancy McPheters and Co.
Från Madison Ave-hållet är det däremot lite mindre glada toner. Problemen ligger i att tidningarna har mer flexibla deadlines för reklam vilket gör att branschen senare får reda på vilka reklamplatser som verkligen finns att tillgå men också situationen i världen liksom den låga dollarkursen.
“Even if you’re positive [about the months ahead], the mindset of advertisers is conservative right now,” he explains. “With what’s going on in the world and the election coming up, there’s this sense of ‘let’s not go crazy with ad spending until things settle down.'” Brett Stewart, senior vice president, director of strategic print services at Universal McCann/New York.