Monthly Archives: April 2005

Amerikansk byrå med indiska kreatörer

Det är inte bara telefonsupporter och programmering som outsourcas. Reklambyrån Banerjee & Partners väljer att skapa en modell där själva den kreativa produktionen sker i Indien, av indiska kreativa team. Själva koncepten kommer att skapas så nära kunden som möjligt och därmed skapar man en global byrå med kontor i New York, Bangalore och Bombay. Ägaren Banerjee, som jobbat med de stora byrånätverken, ser det hela som dubbelvinst för kunderna:

“Our pitch will be on quality because that’s our strength. It just happens that the client will save 40 to 60 percent of their dollars, […] “We are not in the business of outsourcing; we are in the business of creating great advertising.”

(ClickZ)

Mer grön porr

Kommer ni ihåg det norska paret som bestämde sig för att sex och naket skulle hjälpa dem att rädda regnskogarna? Om inte – läs här och här.

Nu har paret valt att flytta till Berlin och fortsätter sin kamp för skogen och nu har San Fransisco Chronicle hittat FFF också. Det visar sig att det har gått över förväntan för Leona och Tommy men ingen verkar vilja ha pengarna:

“[…] not everyone shares this enthusiasm for FFF’s brand of environmental education. In one session featured on the site, Leona, in a blue wig, starts the lesson by flogging another woman with a huge leek. This unorthodox approach hasn’t ingratiated FFF to mainstream environmental organizations, who Leona and Tommy feel are too prudish to embrace the potential of porn — or even to accept its money.”

Det hela börjar bli för stort för paret och nu skapar de en community runt det hela för att slippa ifrån en del av sajtjobbet. (San Francisco Chronicle via mymarkup)

Forth and Towne för kvinnor 35+

GAP utökar sin line med ytterligare ett butikskoncept: Forth and Towne som inriktar sig på kvinnor 35+. Tanken är att skapa ett mer moget GAP men därmed inte ta kunder från företagets premiummärke Banana Republic.

Bakgrunden ligger i att 39 % av kvinnors inköp av kläder sker i den målgrupp som GAP nu vill fånga in. (MSNBC.com)

GAP står inför en eventuell hård konkurrens med H&M på den amerikanska marknaden. Och till skillnad mot H&M som väljer att fortsätta att ha en bred målgrupp under samma märke väljer GAP att skapa nya varumärken utifrån målgruppsposition. Vilken som är vinnare? Osäkert. Vanligtvis brukar varumärkesteorin säga att GAP:s vägval är det rätta men just när det kommer till kläder så är det frågan om det inte är en väldigt dyr väg att gå. Istället för att som H&M kunna samordna reklam, appellera till både breda kundgrupper och nischade målgrupper så måste GAP separera sin marknadsföring och skapa separata försäljningsställen för varje märke.

Ett rökigt slag i luften

Det blir framöver en än mer striktare lagstiftning runt reklam för tobak. Det har folkhälsominister Morgan Johansson förklarat vara i riktning med WHO:s riktlinjer och diverse EU-direktiv.

Det blir därmed förbjudet att göra reklam för tobak utomhus eller i försäljningsställets skyltfönster. Endast “diskret” tobaksreklam får förekomma och då endast inne i själva butiken.

Beslutet beräknas bli taget av riksdagen i maj och den första juli träder i sådana fall lagen i kraft. (Ekot)

Det är nästan skrattretande hur folkhälsoministern och hans medlöpare fäktar med väderkvarnar. Utomhusreklamen för tobak är knappast ens synlig nu och att detta skulle skapa ett behov av att röka är fullständigt horribelt. Reklam för tobak sker inte via några “vanliga” media utan genom sponsring och produktplacering. Problemet för folkhälsoministern är att detta är nästintill omöjligt att komma åt. Bättre vore att se till att lagen om förbud mot tobaksinköp för unga under 18 faktiskt följs. Som det är nu pysslar regeringen med pappertigersproduktion.

Alltför få vågar ta risker

“Jag har skrivit hundratals strategier i mina dagar, men de blir aldrig genomförda. Varför inte? Jo, så fort någon blir arg så vågar man inte genomföra den längre. Strategi hjälper inte om det inte finns någon som genomför den, även om det blir motstånd. Alltför få vågar ta risker.”

Gunvor Engström, (omstridd) VD på Företagarna. (ur Att:ention #3-05: Extreme Makeover)

Så sorgligt sant även när det handlar om varumärkes- och kommunikationsstrategier. Som planner kan jag ibland bli än mer gråhårig över vissa kunders rädsla för att genomföra saker. Exempel: en kund fick ett genomarbetat konceptförslag och en mediaplan som innebar ett garanterat top of the brand-mind. Det bidde en tumme. Knappt. Varför? Jo, för att kundens kunder kunde ta illa upp att företaget gjorde “för mycket” reklam.

En präst i Borlänge är att vara kändis
enligt Mikael Tornving

Ehuh? Jag visste inte att det var så speciellt att vara präst just i Borlänge… möjligen ungdomspräst – men att man blir jämförd med att vara kändis är ju… intressant. *flinar* (Mikael Tornving: En officer och ett vresarsle [SvD])

Onekligen lite surrealistiskt att läsa det här för mig som faktiskt varit präst i Borlänge :). Men det väcker än en gång upp funderingen om vad det är i Borlänge som gör att staden ständigt används av personer för att exemplifiera en medelstad i Sverige?
På den byrå jag var innan jobbade vi med projektet Bilden av Borlänge och funderade mycket över vad Borlänge egentligen var för något men det här känns som om vi missade. Är det att Borlänge är urtypen av en industristad – där de två stora industrierna SSAB Tunnplåt och Kvarnsvedens Pappersbruk (Stora Enso) länge varit stadens huvudpulsådrar? Eller är det fortfarande Familjens härjningar både i stan men framförallt i media (uttrycket “värsting” känns nästan som myntat på grund av ungdomsgänget Familjens osannolikt stora mediaplats) som gör att Borlänge verkar vara “farligt”?

Att bygga varumärke för en stad innebär både att låta det som varit och är bli en del av byggstenarna men också att föra fram det goda och nya som inte alla ännu kunnat se. Att bygga ett “stadsmärke” innebär lika mycket att staden självt vågar förändra sin egen syn på sig själv som att få andra att förändra sin bild av staden.
För Borlänge handlar det mycket om att man inte sett träden för att skogen varit lite för stor – utvecklingen och framåtandan i regionen Falun/Borlänge har inte fått samma genomslag som att ett gäng förvirrade unga killar tappar koncepterna och skapar ett Dala-Deadwood under några år på tidigt nittiotal.

Designlänkdump-ohlala

Design för postorder. Ett armband du böjer till själv: MoCo Loco: Strip Bracelet.

Äggklocka modell jävligt-snygg: Kikkerland (via Gizmodo)

Designad vattenkanna/tekanna whatever (via Cool Hunting)

Det ser inte ut som en normal PC – men onekligen viss likhet till den gamla iBook. (Tulip via Gizmodo)

läcker klocka“Japan Cyber Punk gives off a very futuristic look with it’s mirrored face and various scrolling. When the button is pressed, the LED lights scroll across the display in various directions, then wipe off only leaving the LED lights on to display the time.” (via Gizmodo)

Möbler och futurism: Kadushin (via MocoLoco)

Tennis Anyone?

Finans- och försäkringsbolaget Genworth har gjort två kampanjer där Steffi Graf och André Agassi är huvudcelebriteter. Den första är lysande – deras “son” spöar nästan skiten ur Taylor Dent på courten. Den andra är rätt trist men vill man se Steffi Graf som amerikanskt stylad så är det läge att kolla in. (Genworth Financial – Media Campaign – välj mellan de tre olika streaming-formaten. Via Ad Jab).

Nytt gammalt namn

KFC väljer att återta sitt gamla namn Kentucky Fried Chicken och den första restaurangen som får bära det nygamla namnet ligger i företagets hemstad Louiseville. 50 stycken nya restauranger under det nya gamla namnet planeras över hela landet under kommande år. (CNN Money. Tipstack Leslie)

Fler länkar om namnbytet:

AdPulp.

Konceptidén bakom namnbyte och annan re-make:

a noticeably hipper store redesign, a jazzier menu (with a Southern accent) and a remake of The Colonel himself.
The purpose of the changes: to appeal to a younger, on-the-go consumer. And to try to turn KFC from an also-ran to a fast-food industry leader in the U.S. market.

(USA Today)

KFC får dra tillbaka reklam.

Enligt Mediaguardian
har ASA ifrågasatt KFC:s reklam för sin nya kycklingrätt Mini Chicken Fillet Burger eftersom de anser att bilderna är missledande när det gäller storleken på rätten.

Employer branding – buzz eller viktigt?

bisonblog har hittat en intressant krönika hos PR-firman Springtime om Employer branding – där arbetsgivare bygger sitt varumärke utifrån vilken målgrupp man vill rekrytera till företaget. Nicholas Ind, som skrivit Springtime-krönikan, citerar Warren Bennis:

“what effective leaders are going to have to do is create not just a vision, but a vision with meaning…the vision has to be shared. And the only way that it can be shared is for it to have meaning for the people who are involved in it.”

Tre Skilling Banco och skolan

Företaget Stamp Collecting AG, baserat i Zürich, har en bok som de, med stöd från svenska staten, skickar ut till alla elever i årskurs 4: Det Gula Mysteriet. Boken handlar om frimärket Tre skilling banco gul och är en äventyrsbok. Utskicket sammanfaller med Världsbokdagen. Det är varumärkesbyggande för Stamp Collecting – företaget bygger en produktlinje med kläder runt frimärket och helt krasst förklarar SC:s Maria Nordahl:

“För att man ska kunna bygga ett starkt varumärke så måste ju folk veta om att det finns till. På sikt, kanske om tio år när elvaåringarna är 21 år gamla, så kommer de ihåg att de har läst om den gula treskillingen och då finns en naturlig koppling.”

Myndigheten för Skolutveckling som gett boken 150 000 och även arrangerar en tävling på hemsidan menar att det inte är något problem. Kristina Wester som är avdelningschef säger att det är upp till varje enskild skola att göra bedömning om boken ska användas eller inte. (Ekot)

Företag som missar sina relationer

En av de allra viktigaste sakerna inom marknadsföring är att sköta sina befintliga kontakter med kunder och potentiella kunder.

Det handlar om relationer. Och det är på relationer företagen lever av.

Det märkliga är att det fortfarande är många företag, organisationer och myndigheter som ger fan i att svara på mail och i telefon. Samtidigt lägger samma företag ner pengar på annan marknadsföring (och ger inte sällan sin reklambyrå skulden för att de inte får några nya kunder eller förlorar gamla).

För mig är det helt oförståeligt att inte sköta såna här saker. Vad är problemet med att skapa en policy för att alltid se till att svara på kunders kontaktförsök.

Bloggen Frihetens Vingar har blivit förbannad och startar en kampanj. Bra initiativ. Konsumentmakt. (via Barseblog)

Marketing Bytes Man skriver också om relationer men mellan företag och försäljare:

“However, keeping your word and returning phone calls to those who have a previous relationship that was valuable in the past is, in my mind, the correct way to conduct business even if the message is “Thanks, but no thanks.”.”

(MarketingBytesMan.com)

25:a

Så här blev det med Internetworlds omröstning:
Adland vann över Researcher.se med en röst och hamnade på 24:e plats. Researcher.se delar 25:e plats med såväl Hedgehog in a storm, Margot Wallström (!) och Issambre (never heard of). Vi slog Media Culpa och Torstensson med två röster och mina blogvänner Mine och Yukio kom på en delad 31:a plats. Innan oss ligger bra bloggar som Mymarkup, Karin’s style blog och Blind Höna (ja – där låg också Stockholm Spectator men det låtsas vi helt enkelt inte om ;))

Det mest intressanta är att så pass högt mediahissade bloggar som Alicio i Underlandet, Dibbuk och PJ Just Nu endast fick ströröster. (Internetworld. Tipstack till Annica Tiger)

Adland en av världens bästa bloggar

Åsk och de andra på Adland är en av de biznizbloggar som blivit uttagna som de bästa i sin klass av Fast Company och FC:s läsare. (Best Business Blogs: Advertising).

Onekligen en intressantare lista än Internetworlds lista som nu blivit publicerad på en helvetes massa bloggar: Hedgehog och mymarkup som också påpekar att det är väldigt få röster. Grattis till Anna blog feat. Mel E som kom på nionde plats och Annica Tiger på sjunde.

Sju sekunder

Det är inte Magnus Uggla som lyckats hålla igen ytterligare tre sekunder utan det är TV4 som visat för mycket reklam – sju sekunder för mycket på en hel kväll.

I juni, i samband med EM-matchen mellan Sverige och Danmark, ska TV4 sänt allt som allt sju sekunder för mycket reklam. Mellan klockan 21-22 var det sex sekunder för mycket och mellan 22-23 en sekund för mycket. Därmed har de, enligt GRN, brutit mot Radio- och TV-lagen. Men brottet räknas som ringa och därmed slipper TV4 straffavgift. (journalisten.se)

Någon har suttit och klockat reklamen och sedan anmält till GRN som sedan satt sig med tidtagarur och klockat reklamen i efterhand. Man hoppas ju att de senare har använt tidskod istället för att manuellt klockat det hela.
Intressant är vad dessa sju sekunder faktiskt kostat i arbetstid?