Monthly Archives: August 2004

Acne Jeans med en gyllene knapp

Acne Jeans tilldelades årets Guldknapp från Damernas Värld (QX.se, SvD, DI). Acne Jeans är en del av Acne-nätverket. Acne Film har en rätt så imponerande showreel och Acne Creative har gjort olika uppdrag för för bland annat Spendrups, MTV och andra. Elektron tar fram custom-synthar liksom att Ikonoskop har utvecklat en liten 16mm’s kamera.

Grattis är bara att säga till en person som vågar säga:

Jag vill helt enkelt att människor ska känna sig lite smartare i våra kläder.” (SvD)

(tips från Anna&Mel E)

Men att “Acne Jeans använder sig inte av reklam” är väl ändå en sanning med modifikation? Om man använder kändisar till att göra varumärket så är ju det också reklam och marknadsföring. Acne har använt PR och mun-till-mun på ett oerhört effektivt sätt. Rent strategiskt är detta mycket vettigare att använda än att göra traditionell reklam, framförallt om varumärket vill vara premium eller “punk” inom designbranschen. Det är klart bättre att pratas upp än att tjata bland alla andra märken på sidorna i Elle, DV eller ens Vogue.

Pontus med kollen

Pontus Schultz. Presenterar sig som “medieanalytiker”. Jobbar med omvärldsanalys och pr hos United Minds/PrimePR. Och säger följande:

bloggar (jaja, jag vet att jag är den sista som upptäckt dem) har den mest intressanta journalistiken just nu

(Dagens PS via mymarkup)

Det är så att man blir deprimerad. Det är tur att man har jobb annars skulle jag bli sur…

Snott från Futurelab

Barilla går motsatt väg för att vinna mark. Det vill säga motsatt i förhållande till Nestlé och Semper. Att proppa maten full med socker, för att man tror att det är vad barnen kräver, tycks vara kutym i barnmatsindustrin. Barilla väljer istället helt sonika att bjuda in knattarna för att komponera sina egna favoriträtter (förvisso med kravet att den ska innehålla Piccolinipasta, Barillas senaste nytillskott i pastafamiljen). Barn vill själva. Barn kan själva. Målsättningen är att plocka marknadsandelar från snabbmakaronssegmentet som inte heller kan ståta med alltför näringsriktig innehållsdeklaration. Initiativet känns helrätt. Att fråga slutkunden vad som gillas bäst är smart.

Saker man behöver

Helt klart något som kan förvirra projektledarna lite: Thinkum Creative Mood Manipulator. Helt underbar grej för oss skribenter. Jag bara älskar förslagen till användning vid akut skrivkramp:

Mold Thinkum Creative into a sphere. Roll back and forth between right and left hands, occasionally bouncing and reshaping as necessary.
Flatten Thinkum like a pancake and set vertically on your desk. Now watch it slowly resume a non-threatening form as it telepathically induces your dormant creative genius.
Firmly press Thinkum into your forehead until it sticks. Its closer proximity to your brain will create stronger brainwave connections.

(Thinkum, tack Clay för tipset).

Ett Okej erbjudande

Alltså. Det är inte ovanligt med att man ger något extra om konsumenten väljer att prenumerera. Oftast finns det någon sorts koppling mellan produkten och give-away:en. Men tidningen Okej gör mig lite fundersam. På Lunarstorm kör de en kampanj och när man ser vilken DVD-film som följer med vid en prenumeration funderar man på om den som satt ihop erbjudandet har alla getter hemma.

Kinetisk kvalitet: reklamens framtid

Hugh McLeod skriver om reklamens framtid:
istället för USP menar han att branschen hellre ska titta på – BIW.

In the old days, the three most important words in advertising were “Unique Selling Proposition”. To me, the three most important words are “By Interacting With…”

By interacting with Gerber, she becomes a better-informed mom.
By interacting with The Wall Street Journal, she becomes more tuned into the world of capitalism.
By interacting with Apple, she brings her entrepreneurial dreams closer to reality.
By interacting with McDonald’s, her busy schedule is made slightly easier by avoiding a lot of fuss over lunch.
By interacting with Ralston Purina, she becomes more attached to her canine friend.
By interacting with your brand, she becomes…?

A good brand is a two-way conversation.

Sug på den du…

Ibland får de till det. Lite TGoIF över det hela…

(Aftonbladet.se)

Fega byråer

En krönika av undertecknad i Dagens Media #12 2004

Reklambyråernas relativa etik

I en magisteruppsats vid Göteborgs universitet slår Anna-Maria Bartholdson och Maria Waldén fast att reklambyråer går mer på intitution och känsla än reella etiska regler om de ställs inför etiska dilemman. Ställningstaganden är relativa utifrån situationen.

“Med tanke på att reklam är ett område som på olika sätt påverkar många människor dagligen, förväntade vi oss att åtminstone några reklambyråer noggrant skulle ha formulerat konkreta riktlinjer för ett etiskt handlande. Intervjuerna gav oss emellertid ett klart intryck av att det inte förekommer några väldefinierade principer som ger riktlinjer för hur möjliga etiska problem skall hanteras och var gränserna går.”

Uppsatsskribenterna skriver också att det är sällan som någon på byråerna vägrar göra ett jobb på grund av etiska ställningstaganden. Om flera i en arbetsgrupp har känslan av att ett uppdrag inte är etiskt försvarbart tackar byrån ofta nej men pengar styr de etiska ställningstaganden.

De uppdrag som byråer uppfattar som etiskt problematiska är tobak, spel, snabba lån och i vissa fall politik.

Projektledarna som intervjuats finns bland annat på Lowe Brindfors och Leo Burnett. Självklart var det bara byråer i Stockholm och Göteborg som skribenterna sökt upp. Vilket i sin tur borde ge rött kort. (Dagens Media)

Uppsatsskribenterna utgår från en märklig men vanlig syn på reklambranschen: att man kan jämföra den med mediabranschen. Därmed har reklamen ett moraliskt ansvar. Själv är jag skeptisk till att branschen faktiskt har det. Det är ungefär som att göra polisen moraliskt ansvarig för att brott begås. Reklam handlar om att sälja en produkt eller en tjänst. Inget annat. Självklart ska reklam skaffa sig schyssta förhållningssätt gentemot saker som ska skada, eller som på andra sätt är direkt eller indirekt samhällsfarliga. Reklambranschen ska heller inte bryta mot allmänna åsikter om rätt eller fel.
Men lika lite som reklambranschen ska stå för en specifik partipolitisk åsikt (förutsatt att den inte direkt berör branschens fortlevnad) kan man ge reklambranschen ansvar för att utbilda konsumenten genom att göra rätt reklam för rätt saker. Reklambranschens prioritet är att nå kundens kund och skapa handlingsmönster. Reklamen ska skapa relationer mellan kund och kundens kund. Reklambranschen är inget annat än konsumtionsevangelister. Allt annat gör branschen till något branschen inte kan vara.
Reklambranschen är det som mediabranschen inte är. Eller vice versa. Men det verkar vara svårt för både reklam- och mediabransch att förstå det. Antagligen är det sjuttiotalets anti-reklamåsikt som sitter kvar.

Rosa flygplan bland molnen

JCDecaux tappar en av sina trogna Arlanda-kunder när Dagens Industri väljer att lämna samarbetet. Marknadschefen på DI, Richard MacDowall menar att JCD är för dyra.

“Vi jobbar hellre med aktörerna direkt än via JCDeaux.”

Affärstidningen försöker istället nå sina läsare genom att måla ett av Malmö Aviations plan rosa, precis som DI förut gjort med ett X2000-lok.

Det går nog ingen nöd på JCDecaux, det är redan nya kunder som företaget för diskussioner med. (Dagens Media)

Det är intressant att se hur de stora utomhusbolagen verkar i en kapitalistisk limbo. Hellre hålla höga, höga priser för att få in så mycket flis som möjligt på kort sikt, istället för att jobba med vissa kunder som kan ge företaget ett godare renommé. Visst; just nu går en stor kampanj för Friends (inte dansbandspopgruppen utan antimobbningsorganisationen) men det är en tillfällig kampanj som jag gissar är på pro bono-nivå. Det ger ingen långsiktig fördel.
Under de senaste åren är det just JCDecaux och Clear Channel som haft ökade intäkter på sina billboards, vilket nu borde ge dem utrymme att konsolidera sig som viktiga i mediamixen, genom att sköta om de kunder som har en annan idé bakom än enbart konsumtion av tjänst eller produkt.

Feedster får ny look

Det verkar som om sommaren inneburit en ny trend: re-design av sajter. Senast i raden är Feedster som fått en uppfräschning. Samtidigt som sajten blivit up-to-date med sitt GUI har man också valt att lägga in sponsrade länkar. (ClickZ / News).

Clear Channel tar den digitala vägen

Clear Channel tänker göra ett nytt försök med digitala billboards, trots att tidigare misslyckanden.

“Outdoor is one of the only businesses where technology is not a threat,” he notes. “Until we’re all flying around with backpacks, our business is going to be there. So it makes sense for us to be a lot more proactive than we’ve been.”

(MediaDailyNews)

ASCII-filmer

Projects.C505 är lite udda. Olika rockvideos har kodats om till ASCII-konst. Rörlig ASCII-konst. Rätt så nördigt. Och rätt så kul

Öl är ‘blokey’

I en undersökning av en australiensisk reklambyrå visar det sig att öl har en koppling till grabbighet, vilket gör att kvinnor inte väljer öl. Det handlar inte om smak utan om vilka bilder som finns runt öl. 37% svarar att de tycker öl är gott men 42% anser att öl är alltför kopplat till ‘manlighet’ och liknande maskulina bilder.

Frågan som kommer blir: hur förändrar man den bilden. Vissa menar att det är genom att visa grupper som dricker öl tillsammans. Andra menar att reklamen måste riktas mot en mer gender-inriktad reklam. (The Advertiser)

Razorfish krokas upp

Nyheten att aQuantive köper SBI.Razorfish innebär vissa slutsatser inför framtiden. Brian McAndrews VD och styrelseordförande ger anledningen till köpet:

“It is our belief that as the media world becomes more and more fragmented and broadband becomes more and more ubiquitous, the role of the Web site becomes more important in the marketing mix.”

Razorfish är känt. Åtminstone för de som var med under de heta åren innan bubblan sprack. Razorfish var “talk of the town”.

De nya byråerna som skapas kommer heta Avenue A/Razorfish och efter ett antal år med oerhört dåliga siffror har både aQuantive men framförallt Razorfish gjort vinst. (ClickZ / News)

Mer om aQuantive.

En Starck mus

Starck/Microsoft-formgivning Microsoft har samarbetat med designern Phillippe Starck för att ta upp kampen med Apple. Problemet är att extrem formgivning sätter funktionalitet i andra rummet. I det här fallet är det ergonomin som stryker på foten.

Enligt recensenten hos PC Magazine är musen knappast gjord för att användas under mer än några minuter. Till på köpet finns det inga sladdlösa versioner, vilket gör att formen förlorar en del. Men imponansfaktorn är rätt hög. (PC Magazine)

Känslan styr

1 Reply

Kalla kårar över copyns rygg? Eller en självklarhet? Gerry Zaltman, konsumentexpert säger:

“Successful advertising results in the co-creation of personally relevant stories. The consumers are the primary authors”

Det borde vara varje reklamares tanke, varje formgivares mål. Fler och fler delar av branschen söker att hitta rätt formler för att skapa en känsla och verkligen veta hur reklam fungerar i konsumenternas emotioner. (Real Media Riffs)

Som utbildad i hermeneutik såväl som i predikan känns det inte så främmande att tänka så. En av de föreläsare vi hade pratade om film. Att det allra viktigaste i en film är den svarta rutan alldeles innan filmen börjar. Ett sorts andetag, en väg in i en annan verklighet.
Så bör riktigt bra reklam vara.
En annan infallsvinkel när det just gäller film: det allra fetaste, bästa och mest emo-skapande intro som någonsin gjorts är början på Apocalypse Now!. Så vill jag att reklam ska vara.

Sökmotorerna hetare igen

Branschen runt Internetsökning förändras och ökar. Marketing Sherpa visar på de olika delar som gör sökning till ett hett ämne för marknadsförares planer:

Ökad konkurrens – Googles framgång och ingång på Nasdaq innebär att fler och fler vill synas så högt upp som möjligt i sökningarna. Det blir fler och fler som bjuder på de högsta platserna vilket gör dem dyrare och dyrare.
Microsoft både möjlighet och fara – att Redmond börjar att på allvar kapa åt sig marknadsandelar inom sökbranschen innebär att alla andra håller andan. Jason Fischel på CNET Networks förklarar det: “Imagine how Microsoft’s branding clout can affect things…”
Pengarna tar över – och de traditionella nördarna som startat sökmotorerna kommer att bli lätt åksjuka. Venture-kapitalister och traditionella stora investerare börjar också titta på de bolagen. Det innebär att branschen förändras markant.

(Marketing Sherpa)

Mediacom ändrar sig

Mediacom, mediabyrånätverket har ändrat sin payoff till “People First, Better Results.” .

“Our feedback from clients and the industry showed that ‘people’ are the most important factor in a media agency’s service”

Duh! Mediacoms VD Alexander Schmidt-Vogel säger saker som väl borde vara självklara. Men inte. Enligt den årliga Communications Industry Forecast & Report från Veronis Suhler Stevensons är reklambranschen usla på att köpa media som verkligen används. Mest köps i print, magasinen är stora reklamsäljare, medan radio och även TV har en lägre andel, trots att de används mest bland flest konsumenter.

En vanlig förklaring har alltid varit att konsumenter investerar medvetet i en tidning och därmed skapas en relation mellan konsument och annonsör. Problemet är att teorin – värderingen visas genom hur mycket konsumenten väljer att investera i ett media – innebär att just TV skulle vara det som värderas mest. Av de mer än $800 som medelhushållet i USA lägger på medier har TV hela 28,5% och Internet 13,8% medan nyhetsprint enbart har 6,1% av den totala mediainvesteringen och magasinen ligger därefter med 5,3%. Och samtidigt betalar de nästan inget för radio som ändå används mest.

Reklambranschens vurm för print har ingen rent statistisk grund, vilket innebär att mediamixen borde få en annan sammansättning. Madison Ave. och resten av branschen siktar in sig på “sin” grupp. (Real Media Riff)

RSS tar över email

Seth Godin ser hur spam skapat en situation där färre och färre använder email-tekniken för informationsinhämtande och går över till att prenumerera på RSS-feeds.

It’s become more and more clear to me over the last five years that email is simultaneously too powerful (people who read it jump) and too weak (spammers have trained us not to read it) to last for much longer.

Genom andra inriktningar verkar just RSS bli vad e-mail en gång var. (Seth’s Blog)