Monthly Archives: December 2007

När kontexten inte stämmer

En av de saker som digitala världen (och kanske mest Google) gett är möjligheten att koppla annonser till nyckelord. Det finns ett antal exempel där det kanske inte riktigt blev så bra. Minns en amerikansk tidnings webbsida som skrev om att en kvinna slagit ihjäl sin pojkvän med en ipod och bredvid så annonserades iPods för riktigt vrakpris.

Glocalnet slog på stora trumman om att börja med support via Facebook och självklart startade några missnöjda kunder en grupp som totalt dissade företaget. Och eftersom Glocalnet kör lågt så måste de helt enkelt gjort en dålig kontextuell analys när de köpte annonsord på Facebook…

(Headsup till Magnus för skärmdump)

Disruptive Media-postningarna färdigredigerade

Jag har redigerat färdigt min livebloggning från Disruptive Media-konferensen.
De finns nu samlat på en sida inklusive lite andra postningar på systerbloggen deepedition. För dem som redan läst postningarna kan jag säga att det jag gjort är, förutom att snygga till dem också länkat upp en mängd saker, bland annat ett antal artiklar som föreläsare refererat till. Så en andra genomläsning är inte så dum faktiskt.

Än en gång tack till Annika och de andra.

Att de inte lär sig


Våra AD:s har fått ett direktadresserat dm från Bong Lab. I det låg ett avhugget finger i plast. En “smart” copy följer med om laserskärning och fingerspitzgefühl. Man kan inte påstå att Bong Lab är det första våra AD:s kommer att välja när de ska välja underleverantör. Inte efter det här.

Jag är mest fascinerad att branschen har så kort minne: otäcka dr fungerar inte. Först och främst: det är knappast så att man vill bli påmind om att man skurit sig rejält. Och om nu Bong Labs är så duktiga: show me the goods – visa något som är svårskuret.

En lärdom är också att såna här saker kan slå bakut. Ta den sk “lamm-incidenten” för Cole Russel & Price för några år sedan.

Polarbröd borde göra tvärtom

Polarbröd har fått reda på att deras logotyp används på tröjor i bland annat Japan. Och har valt att gå stämningsvägen:

Det är direkta plagiat, de har kopierat vår logotyp utan att ändra ett dugg, säger Helena Rönnmark, informatör på Polarbröd.

De kräver nu att företagen ska sluta med detta ((DN har en fullkomligt galen rubbe: “Brödföretag säljer kläder”. Det är ju just det som de inte vill…)).

Varför känns det som om Polarbröd totalt missförstått branding-teori? Det här borde de vara lyckliga över, använda i sin marknadsföring och självklart bygga vidare utifrån samma måtto som att andra varumärken välkomnar när folk använder sig av deras logotyper som markörer på fr a T-shirtar. Det som Polarbröd inte förstår är att de inte “äger” logotypen på det sättet. Och de sätter effektivt stopp för eventuella inspel på exempelvis den japanska marknaden eftersom man säger till folk att man inte gillar brand fans.

Det här är kanske den svåraste lektionen vi som varumärkesstrateger har att lära våra kunder: att släppa kontrollen, tänka tvärtom mot förut. I det här fallet stör inte tröjorna Polarbröds affärer – det är ingen konkurrens utan snarare en möjlighet att skapa buzz, att bygga varumärkeskännedom och lovemarks. Japan har under flera år haft en mycket positiv utveckling när det gäller att gilla svensk kultur och svenska varumärken. Att få sin logotyp på en T-shirt är att bli en viktig markör i populärkulturen, det innebär att man har öppning till att skapa lite kult runt sitt varumärke. Om man väljer att inte ta till trademark-lagstiftning, om man väljer att inse att man tjänar mer momentum genom att underblåsa en sån här utveckling istället för att kväsa den.

Polarbröd har helt enkelt reagerat med ryggmärgen och har inte kunskapen om hur brands idag fungerar kontra brand ambassadeurs och early adopters.

Strutsteknik när det kommer till det egna varumärket

Det finns uppenbart fortfarande ett visst ointresse när det gäller att förstå kopplingen mellan att ge god service och bygga varumärke. Signaturen Jonas skriver apropå Goss’ restaurangbesök:

Vilka mähän ni måste vara verkligen! fan slösa bort tid(!) på att skriva om servicen.. har man liksom inte något bättre för sig undrar man.

Liksom att Kenneth skriver:

Varför inte kontakta restaurangansvariga istället för att ”ormgropa” på en blogg? Det hade jag gjort

Svaret är egentligen enkelt. Men jag lånar ett citat från Bruce Temkin på Forrester (ur Customer Experience Index) för att förklara:

Tidigare när någon hade en dålig kundupplevelse spreds den erfarenheten kanske till tio andra. Nu talar samma person om sin dåliga erfarenhet till tiotusentals genom Facebook, Myspace eller sin blogg.

Det finns en gammaldags syn i de kommentarerna: att man inte ska skriva om sina upplevelser. Vilket dels får mig att undra om personerna inte läser restaurangrecensioner i sina lokaltidningar eller söker info om vilka matställen som är bra/dåliga innan de bjuder någon på lunch eller romantisk middag. Vidare har många i reklambranschen sett sociala medier utifrån ett traditionellt push-format: att man skapar lite slogantävlingar och stoppar in lite varumärken här och var så har man hängt med i utvecklingen. Inget kan egentligen vara mer fel: sociala medier handlar om interaktion – och just när det gäller varumärken är det minst lika viktigt att lyssna och svara, istället för att försöka att tysta och köra över. När Anna Serner mfl startade tjänsten Svenska Klagomål var det många som skakade på huvudet – varför skulle man köpa en tjänst som berättade hur dålig man var? Problemet med huvudskakningarna och ignoransen är att man därmed väljer bort en av de viktigaste ingångarna när det gäller positionering och målgruppskännedom.

Tyvärr är det just det som det många gånger handlar om: att ignorera att det pratas om ens varumärke. Det är för mig helt osannolikt intressant (och självklart ser jag till att vi kapitaliserar det) att så många företag investerar stort i sina varumärken – men glömmer att skapa förutsättningar för att kunna följa det genom att lägga örat mot marken. Idag handlar det om ett mycket mer enkelt sätt att auditera, nätet är den viktigaste tendensgivaren. Men mycket få använder sig av de digitala auditeringssätt som finns. Självklart är det fortfarande så att man bör göra en grundlig brand audit med jämna mellanrum – men det dagliga operativa kan ske på ett mycket mer enkelt sätt.