Monthly Archives: October 2006

Att strategiskt bygga varumärken på nätet

Det blir ingen länkdump idag utan ett whitepaper om hur sökmotorerna valt att jobba med sina brand extensions och varumärkesportföljer.

Det finns en intressant synkronicitet i hur de stora sökmotorerna valt att utvecklas – och fr a att knyta användaren till sig och kunna kapitalisera sitt varumärke och sin annonsfunktion:

  • Knyta till sig nyhetstjänster
  • Skapa eller köpa kontextuell annonstjänst
  • Köpa eller starta email-tjänst
  • Inkorporera och skapa forumfunktioner (usenet, mailinglists etc.)
  • Skapa individuellt gränssnitt
  • Integrera sig i webbläsare och i desktopmiljö
  • Bygga in eller knyta till sig chatfunktioner
  • Skapa eller köpa användargenererade format
  • Bloggar
  • Bilder
  • Filmklipp
  • Köpa eller bygga en kalenderfunktion
  • Skapa eller köpa in kontorsapplikationer som körs online

Det visar ganska klart att Google och även Yahoo! (även om den senare har ekonomiska problem) helt enkelt skapat relevans utifrån sitt grundkoncept och kunnat generera relevanta utvidgningar för användaren. Sökmotorerna har blivit en personlig betjänt, och genom att bygga in mycket av användarens liv och behov under samma paraply. Genom detta konsolidierar sökmotorerna användarens trohet till ett varumärke. Google eller Yahoo! får värde genom att vara en del av sina nya varumärken – samtidigt som Google och Yahoo! står som garanter gentemot de varumärken de köpt.

Det intressanta är att jämföra detta med de sökmotorer som inte lyckades (läs Altavista, Fast, Webcrawler). Exempelvis Altavista utvecklade sig till en portal efterhand. Problemet var att de därmed glömde bort att hela tiden bygga vidare på sin kärnverksamhet – genom att de började att lägga på diverse andra tjänster förflackades deras sökmotors kvalitet och de tappade mark gentemot den då nya Google och mot Fast. Den senare valde däremot att utveckla sin kärnverksamhet enbart medan Google tog en position av att vara “geekiga” och helt enkelt bygga vilt men aldrig låta kärnan förflackas. Yahoo! valde att en mer sober utveckling men hela tiden med utvecklingen av sökfunktionaliteten i centrum.

Affärsstrategiskt kan man lära sig några viktiga saker av hur Google och Yahoo! valt att handla:

  1. Soft overtakes – att låta de tjänster som köps upp fortsätta som ett eget varumärke och istället låta huvudvarumärket fungera som co-brand eller som garanter för tjänsten. Fr a har Google varit duktiga på att göra detta (Blogger, Picasa etc.) medan Yahoo! tidigare gjorde hard overtakes och helt enkelt varumärkte allt under eget namn. Men iom Flickr valde Yahoo! samma strategi som Google.
  2. Känner sin strategiska målgrupp. Altavista glömde bort vilka som var deras strategiska målgrupp och därmed kunde Google enkelt ta över som ett lovemark för early adopters och netsassy-användare. Att ta över en tjänst som många använder måste innebära att något adderas. Och det är något som båda lyckats med: Flickr by Yahoo! innebar helt enkelt att fler kunde logga in. Blogger tillsammans med Google innebär ökad sökfunktionalitet på bloggar.
  3. Att inte släppa fokus på kärnverksamheten – både Google och Yahoo! har fortfarande sin identitet som sökmotor intakt. Det är centrum och allt annat är utvidgningar av varumärkesterritoriet.
  4. Att låta användaren vara i fokus för hur man gör affärs- och varumärkesstrategiska utvidgningar. Både i vad man väljer att utöka funktionaliteten med och i hur man taktiskt väljer att utveckla sin varumärkesportfölj.

Guerilla or not guerilla

Årets Aheaddag innehöll mingel, seminarier och många intressanta infallsvinklar. Reklambyråerna i regionen hade ställt upp rejält: Univox, Heimer & Company, Confetti, Norkay och Bangalore hade satsat rejält på att synas. Det är bra.

Först ut var Peter Siljerud, KairosFuture AB, pratade om ”En teknikutblick mot 2015”. Många buzzwords och en ok dragning.

Sist ut var Lasse Åberg som pratade om sig själv och visade bilder ur sin breda produktion. Det var… ok.

I mitten – och ett seminarium många uppfattade som mycket bra och spännande – var Fredrik Olsson från Miami Guerilla Agency. Ett seminarie som skapade mycket tankar hos företagare som gästade eventet, eftersom många efteråt kom och hade massor med frågor. I mitt tycke lyckades Fredrik verkligen att påpeka grundförutsättningarna för att göra bra gerillareklam: relevans – både för konceptet och för målgruppen.

freddoahead.jpg

För övrigt var det jävligt trevligt att vara värd för den gode reklamaren från Götet. Whisky och öl och mycket branschsnack har det blivit och en insikt att den virtuella världen är en bra plats att lära känna varandra i. Fredrik och jag har haft kontakt i säkert fyra år men först nu träffats IRL. Det gav mersmak.

Mer om Aheaddagen finns att läsa på Aheaddalarna, skrivet av Jessie Pollack. Ett bildspel kan du också ladda ner här (18 mb).

Researcher pluggar

De närmaste veckorna går jag intensivutbildning på Berghs SoC: Varumärkesstrategi och affärsstrategi vilket också innebär att övrig tid behöver jag jobba för brödfödan. Alltså något lägre frekvens igen.

Länkdumpar en del artiklar som jag hade tänkt skriva om men som kommer att känna för gamla:

Onekligen gott pr-jobb när inte bara Ekonominyheterna har en stor grej med RnB utan i fredags hade också DI en fetstor artikel om företaget.

Den nya kulturministern

Onekligen kommer många journalister och andra att vrick tungan när man försöker att uttala den nya kulturministerns namn. Och hon skräder inte heller vad hon tycker – ex.vis i en intervju med Martin Jönsson:

Vad är din viktigaste nyhetskälla?
– Jag är inte så intresserad av nyheter. Den nyhetslogik som blivit förhärskande, där samhällsmaterialet bytt plats med det lokala händelsematerialet tycker jag ofta är för ointressant.

Men det måste väl finnas några medier du inte kan vara utan?
– Det är tysk tv i så fall. Jag tittar mycket på tysk public service. Där finns gott om fördjupande välgjorda samhällsprogram.

Vilka tidningar/tidskrifter läser du?
– DN, DI och Svenskan. The Economist. Sydsvenskan och vissa kvällstidningsskribenter läser jag på nätet.

Vad saknar du på den svenska mediemarknaden?
– En veckotidning med högre ambitioner än Fokus.

(Svenska Dagbladet)

Bloggen som opinionsbildare

NMI har gjort en genomgång (hela rapporten i pdf-format) av hur bloggarna användes i valrörelsen. En svidande vidräkning med partiernas misslyckande av att använda ett nytt media:

flesta av dessa satsningar är ogenomtänkta, röriga, oinspirerade eller visar på bristande kunskaper om bloggvärlden. Folkpartiet ser tydligen bloggen som en hygienfaktor. Centerpartiet tycks ha tänkt att det skulle bli en kul satsning för att locka fler ungdomar. Socialdemokraterna kör enligt principen ”more is more”. Och kristdemokraterna hälsar blivande kd-bloggare att ”Riksorganisationen kommer att bidra med inspiration och teman som du kan blogga om”.

De bloggar som får godkänt är exempelvis Esbati och Federley, liksom att även Norberg, Morian och flera andra får godkänt. Det intressanta med deras bloggar är att de är startade av personerna, drivs av dem och (ofta) funnits redan innan “bloggtsunamin” som NMI väljer att kalla förra årets totala bloggcraze.

Tidningarnas bloggar får mer en sorts avgörande om att vara komplement till den vanliga rapporteringen. Bloggarna har här använts, enligt NMI, mer som kommentarer till nyheter i huvudupplagorna.

Rapportens slutsats är krass:

På ett sätt har Sverige en intressant och mycket levande bloggosfär. Men på ett annat saknar den politiska bloggosfären, från vänster till höger, bred dragningskraft därför att denna valrörelse helt enkelt har saknat en dominerande sakfråga som varit tillräckligt polariserande för att driva landets väljarkår till nätbarrikaderna.

Enligt NMI kan man inte finna några svar om bloggarna verkligen har påverkan haft någon påverkan på valutgången eller ((Nöjd, Morian? ;) )) på opinionen. Och det hela visar antagligen mest på att bloggosfären fortfarande är ung i Sverige, samtidigt som det inte finns samma gräsrotsmentalitet varken i eller utanför det partipolitiska etablissemanget.

Den här rapporten är viktig även när det gäller reklambranschen – om inte bloggandet egentligen gett något stort genomslag på en övergripande opinion så är såväl bloggbuzzande eller ren marknadsföring via bloggar ännu inte så pass säkert att man som marknadsförare kan föreslå det som en stor del av en mediemix. Och samtidigt kan den utveckling som skett helt klart innebära att bloggandet måste vara med som en del, även om den är mindre, i en mediemix.
Rapporten visar också att det är innehållet som styr bloggar, och att det viktiga är att bloggandet är relevant och personligt. Det är vad Federley, Esbati och Morian gjort – och det som många partianknutna bloggar misslyckats med. Det visar också att en framgångsrik blog helt enkelt måste ha en skribent som kan skriva, och som gillar att skriva – och som förstår syftet med “sin” blog.

Jönsson är förutsägbar

Aktiespararnas kampanj har fått kritik från N24.se. Martin Jönsson skriver

Att reklambyrån inte brytt sig om att ta reda på vad avsändaren egentligen vill säga. Att de bara utgår från det lilla de själva vet om aktiehandel (att de gått upp, typ) och sedan lagt allt krut på att skapa några snabba fniss. Och att kunden fnissat med och inte funderar över vad det är för budskap som egentligen förmedlas.
Tyvärr är detta en alldeles för vanlig reklamhistoria. Lägg pengarna på något vettigare, nästa gång.

Man kan tycka att en person som Jönsson kunde vara lite mindre förutsägbar. Och faktiskt försöka att se reklamkampanjen som en del av något mer kanske?

Samma sak är publicerat på hans blog på Svenska Dagbladet

De:sign5

En Hulger vore inte helt fel om man säger…

Gustav har hittat en mindre välgjord logotyp på en kinesisk vattensort.

McD:s nya symboler är inte helt igenom väldesignade. Läs och tyck hos Beta Alfa 2.0

Redaktörn gillar P1 Mode. Jag har inte hört det men gillar tanken.

Dagens Media skriver om Kings nya inriktning för Åhléns kläder. Det må vara. Bilden de använder är det intressanta. Allvarligt… snacka om dubbla budskap (klicka på bilden för full storlek).
a2_1.jpg

När tidigare varumärken sågs som skillnad mellan framgång eller motgång har nu design blivit en viktig del. I följande postningar finns viktiga lärdomar om hur design handlar om affärsnytta:
Doing Business
Fast Companys designartiklar
How to create a brief that sets creativity free

Cool shit. Och onekligen en reklamhistorisk ikon i Sverige: Lars Hall AB

Drömkök är mest prisade

Det faktum att Forsman och Bodenfors IKEA-webbkampanj för kök har blivit den mest prisade visar ett antal saker att lära sig av:

  1. Det krävs kännedom om företaget men också om mottagarna för att lyckas även på webben.
  2. Om din målgrupp inte är early adopters – gör inte coolaste webben utan en som är intressant även för de personer som inte är webb-savvy.
  3. Sverige är bra på reklam. Och på webb.

Den gordiska knuten hos ett lovemark

B&O använder ungefär samma strategi som Apple. Vilket ger cred – men frågan är om det ger ekonomisk framgång?

Vi ser oss inte som ett konsumentelektronikföretag utan snarare som ett livsstilsföretag som råkar sälja audio och video.

(Ekonominyheterna)

Det är lite problemet med sk “lovemarks”. Det är nödvändigtvis inte ett likhetstecken mellan att älskas som varumärke och faktiskt sälja. Såväl Apple som B&O har det problemet gemensamt med en del biltillverkare. Varumärket är högt värderat men marknadsandelarna är försvinnande. Ibland kan jag uppleva att jag själv och andra varumärkesstrateger glömmer kopplingen mellan varumärke och ekonomi, eller åtminstone värderar kopplingen på ett annat sätt än vad en realekonom skulle göra. Det finns en sorts gordisk knut när det gäller just livsstilsmärken inom fr a kapitalvarumarknaden – att “kärleken” till viss del är kopplad till uniciteten hos produkterna – att varumärket är något man inte kan skaffa hur som helst (på grund av ekonomiska eller tillgångsmässiga faktorer). Och idag blir det mer och mer faktorer som måste viktas tyngre eftersom designuniciteten avtar för märken som Apple och B&O.

Metro lämnar Leo

Med den mycket luddiga förklaringen: “Samarbetet avslutas på grund av avsaknad av kemi och magi.” har Metro redan efter ett halvår valt att lämna sin byrå Leo Burnett. (Dagens Media)

Det låter mer som om det egentligen skulle stått: “de hade mage att föreslå egna idéer och dissa våra och sen ville de ha betalt också.”

Canal+ använder sig av AMS i marknadsföring

Canal + har genomfört en viral kampanj och är antagligen först med att medvetet använda sig av AMS.se. I bloggosfären har annonsen där kanalen söker zombiejägare snurrat i snart ett dygn och ärligt talat – att använda en sån tråkig och fyrkantig kanal som en platsannons på AMS.se gör att även en räv som jag faktiskt gick på det. I vilket fall så kopplade jag det inte till att vara ren reklam för deras nya programserie “Masters of Horror”.

Jag får skylla på feber eller helt enkelt lyfta på hatten för en väl genomförd viruskampanj i stealthmode.

Ännu roligare är att det är folk som uppenbart tagit det hela på allvar och sökt “jobbet”.

En skriver att han har “bred erfarenhet från zombies och deras vanor, svagheter och beteende”. Många av dem som söker är väldigt seriösa. Flera har militära kvalitéer.

(Dagens Media)

Lobby för fri reklam

Ulf Sandberg på Starcom startar en lobbyrörelse för att motverka politikernas tallande på den kommersiella yttrandefriheten. Och har samlat en hög företagare och kända svenska reklamprofiler i vad som ska kallas 10 novemberrörelsen. (Resumé)
Att det finns politiker som inte gillar fri reklam är helt klart särskilt om man tittar på de siffror som Dagens Media tog fram tidigare och som man kan läsa hos Beta Alfa i postningen Riksdagspartiernas syn på reklam och media.

Finkulturen i design och mode

Intressant trendspaning eller bara en normal fluktuation? Lotta Ahlvar, vd för Svenska Moderådet, är en av de experter som anser att det finns en finkulturell trend inom såväl mode som design.

Jo, jag tycker mig se en klar kulturtrend. Kanske är den en motreaktion till det ytliga såpafladdret. I vissa hem ska tv:n överhuvudtaget numera inte synas utan byggs in och görs osynlig. Hemmabion uppfattas i snobbiga kretsar som något vulgärt och ett uttryck för nyrikedom.

Andra exempel på trenden anses vara att design tar sin inspiration från äldre konst liksom att modeföretag jobbar med olika konstprojekt tillsammans med renommerade konstnärer. (Ekonominyheterna)

Det känns som om trendspaningen gjort ett misstag i sin utgångspunkt: att tänka att utveckling sker i statiska steg. Jag tror snarare att förklaringen handlar om att allt flyter och att det som vi reklamare gärna pratar om: att integrera varumärkeskommunikationen i alla kanaler, också gäller kultur och design. Och samtidigt känns det också som en rätt normal fluktuation. Varje kreatör måste söka sin inspiration någonstans ifrån, och ofta handlar det om att titta på vad andra gör vilket innebär att kreatörer följer kreatörer. Vidare finns det också en värderingsförändring bland “MeWe”-generationen som handlar om att återta vissa traditionella värderingar.

Buzz inte mogen?

Coca Cola har fått på pälsen efter att några buzzbyråer spammat norska diskussionsforum med stealth-aktig reklam. Norska Coca Cola pudlar vilt:

Vi har köpt en rad marknadsföringstjänster, och använt oss av en del reklambyråer som är specialiserade på att nå män i 20- till 24-årsåldern. Men vi har lagt märke till att de blivit lite provocerade av det här, så det kommer vi att ta hänsyn till nästa gång vi ska köra en kampanj och nästa gång vi använder oss av en byrå.

(Expressen.se)

Oops. Ännu ett bevis på att buzz marketing inte är speciellt mogen.

You Tube en videokopia av Napster?

Analysfirman Forrester menar att You Tube kommer att sluta som Napster: stämda och sedan ointressanta som uppköpskandidater.

Now I tell this fable because now, more than five years later, YouTube is in an analogous situation. YouTube is romancing media companies, just as Napster was. YouTube will take down copyrighted content if you complain, just as Napster would. And YouTube’s model is based on masses of material available without regard for copyright status, just as Napster’s was.

So, mark my words, YouTube will get sued. And it will lose.

Däremot menar många kommentatorer att Josh på Forrester har fel. Skillnaden är att den icke-kommersiellt skyddade delen av You Tubes innehåll är både större och intressantare än det som fanns på Napster-nätverket. (Devices, Media, And The Future Of Everything)
Tidigare har dock Marc Cuban, som skapade HDnet, menat att den som får för sig att försöka köpa upp You Tube är en idiot eftersom de kommer att bli stämda för upphovsrättsintrång. Framförallt sätter han också spotlighten på det faktum att användargenerat material knappast är det bästa för reklam och varumärken:

But do you want your advertising dollars spent on a video of Aunt Jenny watching her niece tap dance?

(CNET News.com

Om Cuban visar på ett problem för annonsörer på You Tube pekar IDC:s experter på att You Tube knappast kan välja någon annan väg än att försöka skapa intäkter via annonsering och samarbeten. Men, som Josh Martin påpekar, är detta något som användarna inte nödvändigtvis gillar. Det finns fortfarande en syn på nätet som en “fri” plats och dubbelheten i att You Tube väljer att lägga ansvaret för copyrighten på användarna samtidigt som de väljer att ekonomisera sig med annonser minskar såväl credd som förtroende.

Eventually, the paradigm will shift, where viewers accept watching advertisements to support their free video[…] ((Något som vissa undersökningar visat och som sajten iFilm använt sig av en längre tid.))but not likely quickly enough for YouTube to reinvent itself in the short term.

(CNET News.com)

Tips via IDG.

Två saker kommer jag att tänka på: Web 2.0 känns mer och mer som en repris av IT-bubblan i slutet av nittiotalet. Och tyvärr verkar investerarna inte lärt sig hemläxan. Och onekligen finns det stora strategiska problem för varumärken att försöka samarbeta med sajter som bygger på användargenererat material. Samtidigt som behovet av kontroll av varumärken blir större och större på grund av dess ökande värde så sker en utveckling där just kontroll blir svårare och svårare att hålla när det gäller annonsering.
Samtidigt gör det här åter frågan om copyrightlagstiftningen intressant. I en digital verklighet försöker företag skydda sig själva genom att hänvisa till en lagstiftning som har sin grund i en analog verklighet. Detta problem lyfte [[Nicholas Negroponte]] redan i mitten av nittiotalet men tyvärr är lagstiftningen mest att se som en sorts släpande back på utvecklingen.

Beta Alfa har hittat lite info om YouTube:

  • 45 terabyte filmer
  • 70 % amerikaner
  • 2000 stycken uppladdade av Christy Leigh Stewart
  • Sammanlagd tid för användarnas tittande: 9305 år