Tre psykologiska “trigger”punkter att försöka använda för att påverka:

1. Gör inte det förväntade.
Att bryta ett tankemönster handlar om att skapa uppmärksamhet. Genom att ställa en fråga tvingas konsumenten att svara på den eftersom hjärnan är programmerad att besvara varje fråga som den utsätts för.

2. Relatera problemet.
Att ha en lösning är bra men bara om konsumenten har just det problem som lösningen kommer till rätta med. Innan dess struntar konsumenten i vad man har att säga.

3. Låt kunden visualisera ditt varumärke. Nike är inte skor – det är swoosh-logon. Använd konsumentens fantasi, hennes kunskaper och drömmar. Berätta inte om din produkt – berätta din produkt.

“Tapping into the visualization part of the brain is probably the most powerful way to communicate with anyone. Use Triggers No. 2 and No. 3 together to get people to visualize the problem, and then – whoa, stand back.

(MarketingProfs.com)

Har du alltid samma innehåll på webben? Varför det?

azcentral.com har börjat att erbjuda olika innehåll beroende på när på dygnet sidan besöks. För det som de sett bland sina användare är att kvällstid är nöjesnyheter och lite mer “mjuka” nyheter det som är mest intressant och genom att låta dessa saker få högre status under kvällstid skapar men en högre konversion och därmed ökade möjligheter för att nå konsumenterna med reklamen. (Poynter Online)

Beteendeinriktningen är solklar och just när det gäller webb finns det stora möjligheter att jobba just med behavioral targeting. Frågan är varför det är så få publicister på nätet som väljer att göra det?

Forskare har hittat bevis på att varumärkesmarknadsföring fungerar. En grupp forskare lät försökspersoner att testa olika cola-sorter. I samband med blindtestet visade det sig ingen skillnad i vilken cola man föredrog, men när man visade logotyperna var det två tredjedelar som menade att Coca-Cola smakade bäst. Så långt allt väl men det visade sig att forskarna kunde se en klart ökad aktivitet i de delar av hjärnan som antas hantera kulturella preferenser, självbild och minnen. Pepsi hade inte alls samma påverkan på vårt “undermedvetna”. Dr P Read Montague vid Brown Human Neuroimaging Laboratory på Baylor College i Houston menar att bevisen är bra:

“There’s a huge effect of the Coke label on brain activity related to the control of actions, the dredging up of memories and self-image. There is a response in the brain which leads to a behavioural effect.”

(The Independent, hattip to Clayton)

Barilla går motsatt väg för att vinna mark. Det vill säga motsatt i förhållande till Nestlé och Semper. Att proppa maten full med socker, för att man tror att det är vad barnen kräver, tycks vara kutym i barnmatsindustrin. Barilla väljer istället helt sonika att bjuda in knattarna för att komponera sina egna favoriträtter (förvisso med kravet att den ska innehålla Piccolinipasta, Barillas senaste nytillskott i pastafamiljen). Barn vill själva. Barn kan själva. Målsättningen är att plocka marknadsandelar från snabbmakaronssegmentet som inte heller kan ståta med alltför näringsriktig innehållsdeklaration. Initiativet känns helrätt. Att fråga slutkunden vad som gillas bäst är smart.