Nikes vd Philip Knight kommer att få hederspriset “Årets annonsör” vid årets Cannes Lions-tävling.
Nike har vunnit det mesta som går att vinna och det är andra gången som företaget plockar hem ett hederspris. Priset bygger inte på att de bara gör bra reklam utan också att deras marknadsföring har haft genomslag i branschen och påverkat reklambranschen i stort på ett genomgripande sätt. (Resumé)
“I’m loving it!”
McDonald´s har äntligen börjat att lätta på förlåten om sin nya marknadsföring. Det har varit rena dokusåpan under flera veckor där det hela tiden funnits rykten om att hamburgerjätten i Sverige skulle vara på väg från Leo Burnett men ingen har vetat något. Den nya linjen är att använda en slogan: “I´m loving it” och en global kreativ stil men att ändå låta vissa lokala innehåll färga marknadsföringen.
Den kreativa briefen har byggts genom att låta tio olika företag vara med och i pitchen har det kommit fram att flera företag, bland annat Leo Burnett, TBWA och DDB, kommer att vara med i den globala delen. (Resumé)
Den bredsidan mot reklambranschens kreatörer som försöker att leka analytiker kommer från Andrew Serednyj.
I en artikel från i början av maj smäller Andrew Serednyj, som jobbat på McCann, till branschen så att det står härliga till. Han menar att det är för många kreatörer som försöker att vara analytiker.
“konsumenternas åsikter hämtas in alldeles för sent i marknadsföringsprocessen – och dessutom aldrig når fram till det operativa ledet.”
(Resumé)
Det intressanta är att sedan läsa artikelkommentarerna där det verkligen ser ut som Serednyj har petat på en öm punkt.
Spelföretaget Expekt.com har länge försökt att skapa opinion mot att det bara är det statliga Svenska Spel som får göra reklam för sina produkter och många gånger är det enda som har ett någorlunda känt varumärke inom spel och dobbel-branschen. Under hockey-VM valde Expekt.com att göra opinionsreklam mot det “statliga spelmonopolet”.
En (säkert medveten) sidoeffekt var att den sajt som företaget har fick många fler besökare efter detta och fler som spelade. Frågan är: har de då gjort reklam för sina produkter eller bara skapat åsiktsreklam?
En av de mer diskuterade reklamkampanjerna under våren var när Dagens Industri lånade ut både framsida och layout till Avanza som gjorde en stor annons i samma stil som DI. Nu har Textreklamkommitén fällt DI för den annonsen, det är helt enkelt allt för mycket och för oetiskt att lura prenumeranterna på ett sådant sett. (Dagens Media)
Rebecka skriver om kundtidningar i Dagens Media. Hon menar att alltför många “uppdragstidningar” mer liknar broschyrer och inte de relativt självständiga journalistiska produkter som skulle ge ett mervärde.
Vi tar in bilder mycket mycket mer än vi tar in ord. Bilden har fått en större och större plats i reklam under 80- och 90-talen. Om man jämför den reklam som Sören Blanking gjorde med dagens är mängden text försvinnande liten idag. Visserligen är det en förändring på gång (se ex vinnande reklam från skolboksproducenterna liksom reklamen för ett bättre arbetsliv från SIF). Copywriterbyrån Satellit vill slå ett slag för texten som kommunikativ form.
Nya regler för immaterialrätt kommer vilket kommer ge ägaren mer ansvar men förhoppningsvis kortare handläggningstider.
“Ansvaret för att bevaka sitt firmanamn, logo och andra varumärken läggs därmed på rättsinnehavaren själv och ett registreringsbevis kan komma att vara avgörande vid förhindrande av känneteckensintrång i framtiden, för att undvika segdragna tvister i en rättsinstans. Inte minst med hänvisning till att en tvist i domstol i dagsläget tar flera år med höga advokatkostnader som följd och med ett registreringsbevis behöver man förhoppningsvis inte driva saken så långt.”
“Man kan tycka att det är onödigt av företag att lägga ner miljontals kronor på en ny grafisk form som inte skiljer sig mycket från den förra. Men ibland kan justeringar ha nog så stor betydelse, till och med vara avgörande för en produkts eller ett varumärkes framtid och om den kommer upplevas vara med sin tid. Bakom ligger, förhoppningsvis, lika mycket tankearbete.
Det är som i vardagen. Du behöver inte alltid slå på stortrumman, bara du har sinne för detaljer. För i det långa loppet är det de som avgör måttet av tillfredsställelse – bara du kan urskilja vilka detaljer som är viktiga.”
ur en krönika av Susanne Johansson: CAP&Design – Små grepp lika viktiga som stora
E-posten förväntas bli en ny kanal för att skapa relationer med kunder och då handlar det företrädesvis om att uppehålla kontakt med befintliga kunder. Att göra stora utskick utan opt-in är dumt eftersom “mottagarna är känsliga för vad de får via e-post. Känsligare än för sådant de tar emot postalt” som Mikael Berg, sälj- och marknadschef för Relation&Brand, säger.
Framförallt är det genom kundklubbar och andra mervärdesmöjligheter som e-posten blir ett skarpt vapen. Att förstärka relationen och därigenom skapa incitament för merförsäljning är viktigt och trots att många företag har tusentals relationer så har de sällan epost-adresser till dessa.
Priset för marknadsföring med e-post kostar som mest en krona per e-postmeddelande men då ingår allt, design, distribution och statistik. Det finns fler än Relation & Brand (som har SF, Twilfit och Unilever som kunder) som säljer tjänster i e-postmarknadsföring: Maila Nordic som har H&M och Audi som kunder, Compost som har Saab, Telia och Fritidsresor och Xpedite Systems där bland annat Nokia köper sina tjänster. (Dagens Media #7-03)
VISA släpper en global kampanj där payoffen är: Framtiden tar VISA, oavsett vart den tar dig.. Konceptet man vill kommunicera är enligt företagets varumärkesansvarige “valen du gör idag påverkar din framtid, oavsett om framtiden är om två minuter eller om femtio år.”. Man söker att fokusera på invididen – att individen har en möjlighet att förändra sin framtid med ett VISA-kort. (Dagens Media-print #7-03)
“strategisk kommunikation…det innebär i korthet att kommunikation i sig inte har något värde. Det är hur kommunikationen bidrar till affärsmålen som är det intressanta, där ligger det strategiska tänkandet.”
Helena Giertz, informationsdirektör Procordia Food (Dagens Media #7-03).
Som om vi inte visste det? I varje fall har en professor vid Handels (sic!) kommit fram till detta. Svenska män ser hellre andra män som nördar i reklamsammanhang och känner sig hotade av snygga män när de finns i reklamen. Kvinnor har däremot inte samma hangups när det gäller andra kvinnor. Det innebär att Kjell-Henry, Norrlands Guld-kepsen och Fristadssnubbarna kommer att finnas kvar. (Resumé).
Jag får två olika tankar utifrån det här:
Ett av de starkaste argumenten mot reklambranschen i allmänhet är just att den objektifierar kvinnor och i patriarkatets namn skapar en bild av kvinnan som vacker men tyst.
Även om jag personligen inte tror att anorexi och ätstörningar bara beror på mediabilden av den perfekta kvinnan är det knappast något som gör saken bättre. Kvinnor har vant sig att värdera andra utifrån yta eftersom kvinnor mer sällan umgås mer än två i taget och behöver därmed ett bättre urvalsinstrument för att avgöra om det finns ett värde i att umgås med den andra.
Vidare är modeindustrin värderingsbyggare och därmed använder man modevärldens verktyg för att avgöra plus eller minus hos sig själv och andra.
Till skillnad mot många kvinnor som faktiskt kan använda reklam till att drömma om ett annat liv (dagdrömslivet) och använda en snyggare person som ‘råmodell’ för sitt eget liv (på gott och ont) så har män svårt för just detta. Om det handlar om en starkare tävlingsinstinkt eller om att män i allmänhet har svårt att relatera både till sig själva och till andra är svårt att veta.
Det kan ju vara så enkelt att svensk reklam (fr a vad gäller TV-reklam) faktiskt har en tradition att vara rolig. Det är lite buskis över mycket av reklamen och har så varit länge. Det är inte svårt att urskilja vilken reklam som är internationell respektive tysk, italiensk eller amerikansk när man jämför med svenska reklamfilmer.
Patent är en märklig industriell gren. Ibland verkar det som om vissa glömmer att ta patent på sina innovationer medan det ibland verkar som om man kan ta patent på vad som helst.
Apple är ett företag som är duktiga på att ta patent på allt från hårdvara till detaljer i användargränssnittet. Det senaste är att företaget fått ett patent på Papperskorgen i MacOS X liksom att de patenterat sina fönster och sin uppbyggnad av användargränssnittet.
(The Mac Observer)
Kommunaktuellts reklampris “Columbi ägg” ges till Sveriges Läromedelsproducenter för deras reklamkampanjer som bygger på det dåliga skolmaterial som många skolor har att tillgå. (Dagens Media). Reklambyrån som gjorde det är den nyligen konkursade klassiska byrån Blanking.
Juryns motivering var:
Vår tid präglas av snabba förändringar. Rakt på sak och med ett bildspråk, som de flesta kan känna igen från sin vardag, tydliggörs konsekvenserna av att inte låta förändringarna få genomslag hos dem som utgör Sveriges framtid. Budskapet når inte bara fram till den uttalade målgruppen av beslutsfattare utan till alla som en gång hållit i en skolbok.”
(Resumé).
Tidningen Residence, som gått upp högt upp på mediaköparnas listor (läs här 21/2), har tecknat upp åttiofem procent av sin annonsbeläggning för året. Tidningen har fått säga nej till annonsörer.
Jag har läst Residence för att försöka förstå varför mediaköparna gillar tidningen. Helt kort kan man se att de försöker att hitta ett kommunikativt sätt både genom att skapa en sorts “allt är bra” genom att blanda saker i olika prisklasser. Det finns en sorts kompromisslöshet i att bara se vad som är snyggt – oavsett vad produkten kostar. Det innebär att i en översikt över röda lampor hittar man allt från lampor i klassen “kostar-som-en-begagnad-bil” till IKEA-lampa för 69 spänn. Dels spelar man på vår önskan att veta mer om de rika och berömda: lägenheter och hus som annonseras är ofta i den dyra klassen, som bara få av läsarna någonsin skulle kunna ha råd med. Vi får möjligheten att titta in i designade rum utan att springa på visningar – Residence utnyttjar vår voyeristiska sida. Man låter också läsarna få utlopp för sin önskan om dagdrömmande, och smånjutningar: man kanske inte kan köpa hela rummet men man kan investera i en av stolarna.
Jag låg i min säng och slösurfade lite igår och hittade en hel del bra och inspirerade sajter.
e x c e l e n t: verkar inte uppdateras så värst men är riktigt läcker. Minimalistisk utan att vara vit liksom.
AbsolutGallery: världens mest kända reklamkoncept? Absolut Vodkas reklam är stilbildande och självklart finns det folk som samlar på annonser och Absolut är inte sämre än att skapa en sajt för dessa.
deaddreamer.com: vansinnigt mörkt och mystiskt, märkliga konstverk och foton. Deaddreamer är en sajt som ger en både inspiration men också en smula skräck.
: : thelongdrop.com : :: i klassen “Hur gör man en byrå presentation lite mer intressant” så är Longdrop helt klart en klass för sig.
Magnum Photos: de klassiska bilderna är oftast tagna av någon av de fotografer som samlar sig i Magnum. Det är varje fotografs våta dröm att vara en del av detta. Se och inspireras.
Shadowness: okej, 3D kanske inte är det som Sprida mest håller på med men upplägget är cool och Flash håller fortfarande.
THRED DIVISION – fresh design: massor av exempel på bra design. Ett måste som bokmärke för inspiration i den mer mainstream-minimalistiska-nittiotals-designen.
Kriget påverkar nätet och det man från sökmotorhorisonten sett är att ordet ‘war’ har gått om ord som ‘sex’, ‘Britney’ och ‘travel’. (CS). Även militärsajterna har gungat under det gigantiska tryck som kom av att många trodde att det skulle vara på dessa ställen som nyheten kom först (Yahoo! News).
Också att alliansens myndighetssajter blockeras av krigsmotståndare. Cyberterrorism eller virtuellt gerillakrig genom att använda DoS-attacker. (PC World).
De som åtminstone lärt sig av läxan från 11e september, är nyhetssajterna, som inför Irakkriget har byggt ut sina möjligheter att ta emot många besökare. Efter attacken mot WTC var det många nyhetssajter som slutade att fungera eller tog evigheter att ladda ner (det vet jag av personlig erfarenhet eftersom jag spenderade natten med att snurra runt på mellan 30-40 nyhetssajter) (CS eller CS 2).
Canal+ har driftat en kampanj som bygger på payoffen “Hos oss är långfilmerna kortare”.
Vilket självklart riktar sig mot den diskussion som förts mellan TV4 och diverse regissörer angående reklamavbrott i filmer som sänds. Målgrupp är hushåll med genomsnittsinkomst eller högre, med parabol eller digitalbox. Reklamen kommer att gå i Kanal 5, TV4 och Discovery liksom i reklamradiokanaler. I det senare har man en förvirrad Nils-Petter Sundgren som tror att reklamen är en del av filmen. (Dagens Media)
Fotnot: Vilgot Sjöman är den som drivit hela kampanjen mot TV4 och fick Ingemar Bergmans pris under Guldbaggegalan just för det.
OB och Libresse har startat en kampanj där man går ut i skolorna, via skolsköterskorna, och marknadsför sig genom att ge bort sina produkter till flickor i 11-13 årsåldern. Relationsmarknadsföring och helt klart ett sätt att skapa en positiv bild av sig själva. Företaget ser inget omoraliskt i att surfa på skolorna utan menar att detta är en service även till skolorna som har en begränsad budget. (Dagens Media).
Jag tror inte att företagets försök att marknadsföra sig genom att skapa sig en relation med elever via skolsköterskan är något etiskt problem. Däremot tror jag att det kan vara ett vågspel för Libresse eftersom ungdomar knappast upplever ett företag som “tufft” och önskvärt att ha relation med som blir kopplat till skolan.