Ett subjektivt förbud mot reklam

Regeringen lurar på ett förslag om ett förbud mot “sexistisk” reklam (könsdiskriminerande är ordet för dagen). Det hela innebär en rätt stor sak, förutom att det visar att politiker inte förstår sig på hur marknadsföring faktiskt fungerar: det som anses vara fel eller oetiskt skjuter sig själv i foten genom att helt enkelt få liten effekt. Men konsekvenserna av ett förbud är grava:

  1. Det handlar om ett brott mot den kommersiella yttrandefriheten. Redan idag har staten valt att omskära denna yttrandefriheten när det gäller reklam riktad mot barn, när det gäller reklam för tobak och alkohol. Nu väljer man också att föreslå ett förbud mot “sexistisk” reklam: ett förbud som kommer vara oerhört svårhanterat eftersom “sexism” är ett subjektivt värde. Förbudet innebär helt enkelt att staten väljer att vara smakdomare och sätta upp ett antal moraliska regler utifrån oklara och garanterat oprecisa definitioner. Det är den allvarligaste konsekvensen och fortsätter den tidigare gången mot en mer statlig kontroll av människor tankar.
  2. Det innebär att man väljer att helt frångå den kunskap som finns om marknadsföringsteori. Ett varumärke som väljer att göra reklam som i målgruppens ögon är oetisk får ingen effekt. Liksom att regeringen klart visar att man inte har någon tilltro till reklambranschen – trots motstånd från såväl Reklamförbundet som Sveriges Annonsörer.

Update: Andra har skrivit om det. Jonas på Promemorian påpekar att det är ett utredningsförslag som faktiskt förra regeringen initierade (Martin Jönsson beskriver bakgrunden), och att det handlar om “könsdiskriminerande reklam”. Men menar också han att det är en inskränkning av yttrandefriheten:

Själv blir jag ganska ofta irriterad på korkad reklam. Ibland är den sexistisk och förnedrande, som när män framställs som korkade och oförmögna att klara de mest basala hushållssysslor eller när kvinnor reduceras till halvnakna våp. Ibland är den ”bara” allmänt fördummande. Men detta är mina subjektiva uppfattningar som inte bör upphöjas till allmän lag. När det gäller avarter av reklam tycks dock vanliga reservationer mot inskränkningar i yttrandefriheten vara som bortblåsta.

Andra politiker har samma åsikter. Lite förvånande är att Birgitta Olsson, som annars har en mycket hård inställning till sexism, uttrycker sig på följande klockrena sätt:

Sexistisk reklam är korkad, inte kriminell. Jag tror mer på kaxig konsumentmakt och tuff självsanering från näringslivet än stelbent lagstiftning.

Även moderaternas Anna König Jerlmyr går hårt åt det hela:

Släng utredningen( som beställdes av Jens Orback) i papperskorgen och se till att den inte kommer tillbaka. Visst anser jag att man bör kritisera stereoptypa könsbilder, som den nakna kvinnan framför motorhuven, men det innebär inte att vi ska förbjuda människor att yttra sina åsikter. Yttrandefrihet och tryckfrihet är själva grundvalarna för vår demokrati och dem ska vi stå upp för och försvara.

Till alla de som anser att förslaget är bra:

  • Vem ska bestämma vad som är sexistisk reklam?
  • Hur ser en marknad ut som inte får göra reklam?
  • Hur har ni tänkt att en ekonomi ska fungera utan att det finns konkurrens och därmed ett incitament för reklam?

Update: Det är inte speciellt förvånande att den självutnämnde “Reklamombudsmannen”, vars bloggande konstant är inriktat på att så mycket som möjligt reglera och slå undan fötterna på reklam rent generellt, applåderar förslaget.

I Dagens Media utvecklar Birgitta Ohlsson sig däremot lite:

Som liberal feminist tror jag att kampen mot unkna könsroller ska föras genom debatt och med stöd från näringslivet och reklambranschen, inte genom lagstiftning

Hon tror istället på att ge ERK mer plats och även förslaget om en branschen egen (en riktig alltså) reklamombudsman.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Related Posts

9 thoughts on “Ett subjektivt förbud mot reklam

  1. Pingback: deep|edition » Attacker mot yttrandefriheter

  2. Fredo

    Men Etiska rådet kommer väl fortfarande vara den instans som gör bedömningen. Sen att det skrivs in i lagboken är ju en annan sak. Jag tror egentligen inte att det kommer att bli svårare att bedöma eller att fler kampanjer kommer att hamna under bilan, än det är idag. Tror du inte att jag har en point där?

    Fredo’s last blog post..I kölvattnet av köttfärsincidenten.

  3. Niclas (admin Researcher) Post author

    Problemet är att ERK utgår från en överenskommelse som knappast kan upphöjas till lag. Och för övrigt så är det knappast säkert att ERK kommer att bli den som står för bedömningarna. Och om det är så – så vet minnesgoda Bold och Researcher-läsare att jag anser ERK vara alltför obalanserade och ofta sila mygga och svälja kameler (dvs. fälla reklam som är måttligt kränkande om det är en kvinna i den men låta riktigt kränkande reklam lämnas utan anmärkning om det är en man i den).

  4. Dabitch

    Jag retar mig lite på ERK’s sajt och ovanan att ibland scanna reklamen och ibland inte. Jag tänkte leta fram några exempel på hur de silar mygg och sväljer kameler “fälla reklam som är måttligt kränkande om det är en kvinna i den men låta riktigt kränkande reklam lämnas utan anmärkning om det är en man i den” som du säger, men du kanske känner till ett bra exempel på det på rak arm som du kan peka ut åt mig?

  5. Niclas (admin Researcher) Post author

    Det var ett tag sedan jag ens brydde mig (eller hade tid) att bry mig om ERK – men om man bara tittar på hur mycket reklam som anmäls som kränkande mot män kontra mot kvinnor – och sedan räknar över vad som blir fällt eller inte så känns det generellt som att det antingen är så att svensk reklam är totalt patriarkal: eller att ERK har en viss bias.

  6. Reklamombudsmannen

    Läste precis detta av dig Niclas:

    “Update: Det är inte speciellt förvånande att den självutnämnde “Reklamombudsmannen”, vars bloggande konstant är inriktat på att så mycket som möjligt reglera och slå undan fötterna på reklam rent generellt, applåderar förslaget.”

    Tror du behöver ta på dig glasögonen och verkligen läsa det vi har skrivit om det. Vill inte på något sätt slå undan fötterna på reklamen, utan den raka motsatsen. Anser att reklam som diskriminerar eller på annat sätt kränker sänker trovärdigheten och ryktet för all annan reklam och tycker inte det är ok. Det jag efterfrågar är därför ett bättre fungerande system för att branschen själva ska kunna ta hand om dessa avarter. Jag anser inte att det är statens uppgift utan att det är branschen som ska se till att ingen blir kränkt. Idag fungerar det inte och ingen orkar ta tag i det innan det finns ett hot om lagstiftning.

    Det finns flera och bra modeller att bygga ett sådant system på och ett som ofta anses vara ett av de bättre är ASA i UK. De har ett system som är otroligt mycket bättre än svenska motsvarigehetn ERK. Det är också ett system som branschen själva tycker fungerar väl och man bryr sig om. Med tanke på ditt senaste inlägg om att du inte ens orkar bry dig om ERK så borde du om någon vilja ha ett bättre fungerande system.

    Reklamombudsmannen’s last blog post..Fråga: Var anmäler man sexistisk reklam?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *