Category Archives: Online

Online-trender

– competition in the Wi-Fi market will remain fierce. Established names, such as Intel, Microsoft and Cisco, will lead the charge. There are currently approximately 60 Wi-Fi chip startups, and some are already dropping out of the game.

– bankers are using the Web increasingly to reach more affluent, educated and loyal customers, and also as a tool to retain existing customers, with services such as online bill payment, mortgages and financial planning.

– North American mobile market will likely be the world hotbed of growth and innovation in the short-to-medium-term, and in many respects will leapfrog a number of the Western European and Asian markets.

– last year, 81.2 million Internet users in the US made an online purchase. This number is expected to grow to 86.5 million online buyers in the US by the end of 2004, spending $72.60 Billion.

(Mediapost Research)

Användare ger offentliga webbplatser bra betyg

Användarna ger bra betyg till svenska myndigheters webbplatser, visar två nya undersökningar från Statskontoret. AMS och RSV är de myndigheter som får flest besök på webben, visar två nya rapporter från Statskontoret. Båda hade en miljon besök mellan februari och april. Totalt hade myndigheternas webbplatser 3,3 miljoner unika besök under perioden. Under det senaste halvåret har antalet besökare på den offentliga sektorns webbplatser ökat med tio procent. Användarna blir inte bara fler, de är också nöjda med de tjänster som erbjuds, framför allt med de mer avancerade. Större delen av besöken sker från hemmen. De som använder modem ör lika nöjda som dem med bredbandsuppkoppling.
Över 90 procent av användarna tycker att tjänsterna är bra eller mycket bra.

(Statskontoret pressmeddelande)

Dålig undervisning i källkritik

Endast två procent av de svenska barnen har fått regelbunden undervisning om användning av
Internet, en anmärkningsvärt låg siffra jämfört med barn i andra länder. Detta enligt en omfattande
studie av barn och ungdomars internetvanor, som EU-projektet SAFT står bakom. 4.700 svenska,
norska, danska, isländska och irländska barn mellan 9 och 16 år har deltagit i studien. Dessutom har
3.200 föräldrar intervjuats.

Generellt sett är svenska elever mycket positiva till Internet. De flesta
menar att skolarbetet blir bättre med hjälp av nätet och vid sidan av skolböcker är webbsidor den
vanligaste källan när eleverna söker information för läxor och skolarbete.

Tilliten till Internet som
informationskälla är också stor, 35 procent menar att all eller åtminstone det mesta av informationen
på Internet är sann. Sex av tio svenska föräldrar tror att deras barn klarar av att bedöma om
information är sann, men endast 15 procent av barnen svarar att de brukar kolla om den information
som de hittar på nätet går att lita på. Det är den lägsta andelen bland de länder som ingår i studien, i
Danmark är det dubbelt så vanligt att eleverna kontrollerar sina källor. (Public Access 2004:2)

Spray dödar popuper

“För att ge sina besökare en “positivare upplevelse” så kommer Spray nu att ta bort omkring 90 procent av popup-reklamfönstren på sina sidor. Det har Lycos Europe, som äger Spray, beslutat. De få popupfönster som kommer finnas kvar kommer vara väldigt dyra, och det är främst befintliga viktiga kunder hos bolaget som kommer använda sig av dem.” (FL-Net)

CRM via mejl

“Marknadsföring via mejl har etablerat sig som det vanligaste verktyget för företag som vill underhålla sina kundrelationer.”

Det visar en undersökning från DMA, den engelska organisationen för direktmarknadsföring.
89 procent av företagen har ett register med sina kunders e-postadresser, en dubblering jämfört med motsvarande siffra för 2002.(Dagens Media)

Skåden framtiden – prenumerationstjänster

Aftonbladet.se väljer att satsa på en prenumerationstjänst där spel, hälsa och nöje blir bakom det virtuella vändkorset. Många har försökt tidigare men få har lyckats med att ta betalt för en sajts innehåll. Flera tidningar har istället valt att låta sina papperstidningsprenumeranter få tillgång till allt på nätet medan ‘free-riders’ får klara sig med det allra senaste (ex. DN och DI).

Problemet med det är att nyheter är färskvara och fördelen med att ha tillgång till hela arkivet på sajten är ändå relativt måttlig. Knappast något som gör att man köper sig en prenumeration.

Andra väljer att ge betalande fler och bättre tillämpningar på sajten (ex. Lunarstorms PRO). Eller att man slipper reklam om man betalar (ex. Bloggers tjänst Blogspot).

Men jag tror liksom Pontus Schultz att just prenumerationerna kommer att öka i takt med att nätet blir i var mans ägo och den vardagliga mediakällan. Det som behöver utvecklas är “mikrobetalningar” och säkra certifikat.

Titta igenom det [Aftonbladet.se; N/. kommentar] och skåda framtiden på nätet.
Kalle Jungkvist och gänget bakom Aftonbladet.se har gjort det igen. Gått i täten på en väg som experterna sågat. Betalning på nätet har varit dött som ett dotcomlik, men kommer att bli en av de viktigaste trenderna för de stora mediehusen de närmsta åren.
Jag är övertygad om att prenumerationen som modell för konsumtion av media är något som folk förstår och kan tänka sig att använda också på nätet.
Förutsättningen är förstås kvalitet och begåvad förpackning.

Det finns två dominerande trender i media just nu. Den ena är att de stora medierna befinner sig i en generisk dödsdans. De är så rädda för att inte vara viktiga att de satsar allt sitt krut på att göra exakt samma nyheter, bevaka exakt samma presskonferenser och ha exakt samma nyhetsförmedlande agenda som alla andra. Nyanserna är minimala.
Samtidigt minskar intäkterna för nästa alla, och det verkar inte bara vara en konjunkturförändring utan också en strukturell förändring. Det betyder att den spiralen kan bara gå nedåt. Kvaliteten sjunker.
Men, säger, men, den som först kliver av tåget och satsar på kvalitet på utvalda saker kommer att stå ut rejält. Och kunna ta betalt för det. Kvalitet är fördjupning och en orientering i det nya medielandskapet, att förstå sin roll i nyhetsförmedlningskedjan. […]

Den andra stora trenden i medievärlden just nu, som få vågat hoppa på, är rationalisering för att skapa rörlighet. SVT har länge lidit av kolossjukan och politikernas tröttsamma detaljstyrning. Att göra regionalpolitik av styrningen av ett medieföretag är katastrof. Det är just det kravet på lokal produktion har varit på SVT. När världen börjat snurra allt snabbare, osäkerheten om vartåt tv-världen går blivit större och konkurrensen hårdnat, har det kravet blivit allt mer katatrofalt.

(Pontus Schultz i DAGENS PS)

Tjejer surfar mer än killar

Nu är tjejerna under 17 år i kapp killarna – i alla fall på nätet. Enligt den senaste mätningen från Nielsen Netratings så surfar de 16 timmar och 14 minuter per månad jämfört med killarnas 12 timmar och 18 minuter. Men totalt sett så är det fortfarande männen som surfar mest – i genomsnitt 10 timmar och 37 minuter per månad mot kvinnornas 6 timmar och 46 minuter.
(FL-Net)

AZ borde satsa mer på webb

En undersökning från Interactive Advertising Bureau menar att om Astra Zeneca skulle addera mer on-linemarknadsföring till mixen för Nexium så skulle man nå en högre effekt hos både doktorer men också hos patienter med sura uppstötningar.

AZ satsar bara 4% av sin marknadsföring online men om man lät Internet stå för mellan 10%-15% skulle man enklare nå både brand awareness, lead generation och även trial. Målet med Nexium-kampanjen har varit att få personer med sura uppstötningar (heartburn) två eller flera gånger i veckan att fråga sin läkare om Nexium (brand awareness). Mixen var TV: 73%; 17% magz; 6% radion; 4% online. Rena pengar handlar det om $192m för offlinemedia och $4m för onlinemedia.

Studien visar att en mix mellan magazine-ads and onlinemedia är en kraftfull kombination både när det gäller awareness of key attributes och att vara kostnadseffektivt.

“The message is about targeting and that the best way for an advertiser like this [in a high-involvement category] is to go after their cohort on the Web,” (Ad Age)

Uppenbart skulle man kunna se en affärsmöjlighet här – hur skulle man kunna skapa en högre brand aw för ex Durogesic? En mix med online-kommunikation, både när det gäller banners men att skapa en heltäckande kommunikation för fr a människor med kroniska smärtor – tips och råd när man använder smärtplåstret: det skulle innebära att fler personer kommer att fråga efter det. Även om Nexium är en mer spridd medicin och kan byggas utifrån den friare amerikanska lagen kan man tänka sig att Durogesic kan använda de kanaler som är tillåtna. I Sverige handlar det om att köpa sökord på de vanliga motorerna och sälja in faktainformationen till olika länksidor.

Svenska webbtoppen

Med samma traditionella frekvens som julen så kommer listan över de mest populära sajterna i Sverige vid den här tiden på året. Störst är (som vanligt) Aftonbladet.se även om MSN.se är större men den kopplad till både Hotmail och MSN Messenger-tjänsterna. Intressant är att Passagen har så många besökare. Spray är kanske det mest intressanta eftersom det fortfarande är så starkt som varumärke trots att allt innehåll ägs av Lycos. I övrigt är det knappast några större förändringar: Lunarstorm har fallit en del och Eniro.se har självklart farit upp högt på listan.

Som vanligt är Aftonbladet.se störst bäst (men knappast vackrast) bland mediasajterna. Expressen.se har gått om DN.se och lagt sig efter sin kvällstidningskonkurrent. När det gäller TV-kanalernas sajter har TV4.se gått om SVT.se när det gäller antal besökare.
(Dagens Media)

Onekligen är det så att det fortfarande är så att människor söker sig till syndikatsidor: sidor där traditionella media använder sina muskler för att ge vad folk söker. Nyheter enligt kvällstidningsmallen är uppenbart något som säljer liksom att Eniros idoga kampanjande i TV har gett resultat. Det som förvånar är att Passagen fortfarande “lever”.
Uppenbart är att sajter som ger något till besökaren är viktiga: att det finns något som ger mervärde – som är utöver den information man kanske först söker. Varumärkesmässigt är [XX].se en självklarhet och blir lika viktiga som dess modermärke.
Frågan är om den vanliga regeln om att en tillfällig icke-tillgänglighet gäller i de här fallen? Jag tror att det är så pass starka varumärken att det inte ska göra något om en av de här sajterna skulle gå ner tillfälligtvis.
Om man ser på Aftonbladet.se är det knappast någon avancerad sajt, det är nästintill en forntida tjänst som är störst i Sverige men de var tidiga och har skapat en gränssnittsvana hos sina besökare. Alltså bör man satsa på innehåll och att inte skapa ett alltför knepigt användargränssnitt.

Webbens räckvidd ökar

Det är lika vanligt att för svenska folket går in på en webbsida som att de lyssnar på kommersiell radio. Fr a ungdomar använder webben mycket – hela 58% av 16-24åringarna besöker en webbplatser under ett dygn. Dock har inte dagstidningsläsandet gått ner – fortfarande är det närmare åttio procent av unga som läser en dagstidning. Ungdomarna leder den oerhört svaga tendensen till flytt mellan medier. (TU – webben ökar i räckvidd)

Årets bästa sajter

Internetworld gör varje år en lista på Sveriges bästa sajter. Årets topplaceringar går till

  1. Sveriges Radio: “Detta är public service när det är som bäst. Här finns tio webbradiokanaler av vilka flera bara går att lyssna på via webben. Här finns en ledande nyhetsservice där vi både kan hitta lokalnyheter och ladda ner extra godbitar som Schymans tveksamma skatteavdrag.”
  2. Eniro.se: “En komplett och slimmad söktjänst med världens bästa sökmotor, Google, under huven. Ett sparsmakat länkbibliotek av högsta kvalitet med det mesta en surfare behöver. Nyhetsberoende och faktasökare kan hålla koll på 500 nyhetskällor med den utmärkta nyhetssöktjänsten. Dessutom har de fantastiska Gula sidorna med telefonnummer och adresser till privatpersoner och företag integrerats sömlöst i tjänsten. Svenska surfare har fått en självklar utgångspunkt i Eniro.se.”
  3. SVT.se: “Idag är sajten snygg, användarvänlig och inte minst innehållsrik. Här finns nyheter av högsta klass, en barnsajt som är bäst i Sverige och ett otal fullmatade programsajter”.

erket, Aftonbladet, Lunarstorm mfl som ligger överst. Den mest intressanta är nog ändå tiondeplatsen som innehas av susning.nu som är ett interaktivt uppslagsverk där användarna bygger upp uppslagsorden (så kallad Wikipedia). (Internetworld)

E-post som RM

E-posten förväntas bli en ny kanal för att skapa relationer med kunder och då handlar det företrädesvis om att uppehålla kontakt med befintliga kunder. Att göra stora utskick utan opt-in är dumt eftersom “mottagarna är känsliga för vad de får via e-post. Känsligare än för sådant de tar emot postalt” som Mikael Berg, sälj- och marknadschef för Relation&Brand, säger.

Framförallt är det genom kundklubbar och andra mervärdesmöjligheter som e-posten blir ett skarpt vapen. Att förstärka relationen och därigenom skapa incitament för merförsäljning är viktigt och trots att många företag har tusentals relationer så har de sällan epost-adresser till dessa.

Priset för marknadsföring med e-post kostar som mest en krona per e-postmeddelande men då ingår allt, design, distribution och statistik. Det finns fler än Relation & Brand (som har SF, Twilfit och Unilever som kunder) som säljer tjänster i e-postmarknadsföring: Maila Nordic som har H&M och Audi som kunder, Compost som har Saab, Telia och Fritidsresor och Xpedite Systems där bland annat Nokia köper sina tjänster. (Dagens Media #7-03)

Hellre ett rejält krig än sex

Kriget påverkar nätet och det man från sökmotorhorisonten sett är att ordet ‘war’ har gått om ord som ‘sex’, ‘Britney’ och ‘travel’. (CS). Även militärsajterna har gungat under det gigantiska tryck som kom av att många trodde att det skulle vara på dessa ställen som nyheten kom först (Yahoo! News).

Också att alliansens myndighetssajter blockeras av krigsmotståndare. Cyberterrorism eller virtuellt gerillakrig genom att använda DoS-attacker. (PC World).

De som åtminstone lärt sig av läxan från 11e september, är nyhetssajterna, som inför Irakkriget har byggt ut sina möjligheter att ta emot många besökare. Efter attacken mot WTC var det många nyhetssajter som slutade att fungera eller tog evigheter att ladda ner (det vet jag av personlig erfarenhet eftersom jag spenderade natten med att snurra runt på mellan 30-40 nyhetssajter) (CS eller CS 2).

Sprit och postorder bäst på webben

Ellos och Systembolaget vann 2002-års Web Service Awards. Tävlingen är en av de största svenska tävlingarna för marknadsföring via Internet och arrangeras av Annonsörföreningen, GEA, Handelskammaren, IT Management och Temo. Mer än 10 000 surfare deltar och svara på frågor om sajternas användarvänlighet, service och design.

Specialpriser fick Adressändring för användarvänlighet, Bokus för förbättring och som årets bästa samhällskommunikatör fick Haninge kommun pris. (Sälj & marknadsföring)

Nästan alla svenska företag har access

Nästan alla svenska företag med mer än tio anställda är uppkopplade mot Internet. Mest används Internet till informationssökning och att göra research på kunder och leverantörers hemsidor. 69% av alla företag i undersökningen har en egen hemsida vars mål är att marknadsföra och informera om företaget. En fjärdedel ger olika åtkomst till extra information såsom tillgång till databaser och liknande. (IDG.se och SCB)

Pressa etiken

Pressetik gäller på nätet från 1 oktober
Från och med den 1 oktober gäller pressetiken för Internetpubliceringar på samma sätt som för tryckta tidningar. Det beslutade Pressens Samarbetsnämnd vid sitt senaste möte.
Tidigare har en försöksverksamhet pågått, men nu permanentas alltså verksamheten fullt ut. Beslutet innebär att den som känner sig kränkt av en publicering i en nättidning eller nättidskrift kan anmäla saken till Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd för prövning.”

(TS.se)

Intresset för Internetmedier ökar

Ur undersökningen framkommer också att dagspressens problem kommer att fortsätta, medan Internetmedier och adresserad direktreklam ökar i betydelse.
29 procent av Sveriges största reklamköpare uppger att deras investeringar på svensk marknad kommer att öka under de kommande tolv månaderna. 17 procent uppger att de kommer att minska sina investeringar i svensk reklammarknad, medan varannan tillfrågad säger att investeringarna kommer att vara oförändrade.
Resultatet bygger på intervjuer med 66 av de 200 största reklamköparna, som undersökningsföretaget MarketWatch genomfört per telefon under slutet av november.

(Daladirekt)