SvD börjar att köra en dejttjänst i samarbete med Match.com. Allt utifrån målen att bli papperstidningsläsarens självklara mål på nätet och att hitta tjänster som passar deras “urbana” publik. (Dagens Media)
Känns seriöst som attan. Och varför skulle man gå till samma nyhetssajt som man prenumererar på print-editionen.
1999 startade Buzz. Nu kommer den första uppsatsen om länkfenomenet. (l j u g e r . n u – Buzz.uppsats)
Genom sitt program “Google Advertising Professionals” inbjuder sökmotorn upp till dans med stora reklambyråer och marknadsförare med stora budgetar. Tanken är att Google ska ge byråernas key account managers utökade kunskaper om och möjligheter att enklare hantera sina kontons köp av reklam inom Googles reklamnätverk. (CNET News.com)
APIs är nästa stora genombrott på nätet, tror deltagare på Web 2.o-konferensen. API – application programming interfaces – gör det möjligt att vara “sticky” och hålla kvar besökarna på sin sajt längre. Amazon är några av de som lyckats allra bäst genom att både erbjuda API till andra (exempelvis att en blog om böcker enkelt får länkar från Amazon om de böcker som de skriver om). Fördelen ligger i att varumärket blir starkt närvarande i konsumentens medvetande. (Internetnews)
Webben är på väg att förändra hela sättet branding fungerar. Det handlar inte längre om publicitet utan om närvaro. WebAPIs är en sorts virtuell WoM. Ett bra exempel är blogosfären där länkning och utbyte av nyheter ger varumärket/bloggen ett mervärde.
Priserna på annonser går upp. I varje fall på de stora portalerna som MSN, Yahoo! och AOL. Dygnspriset ligger på $300k. Men då når annonserna uppskattningsvis 50 miljoner amerikaner. Av amerikanernas mediekonsumtion är 14% Internetrelaterad. (Dagens PS)
Internet borde vara lika självklart att satsa på när det handlar om varumärkeskommunikation och -byggande som print. Men fr a svenska företag hanterar fortfarande nätet som något som “måste vara med” när det kommer till mediaval.
Till skillnad mot print är möjligheterna på webben i det närmaste obegränsade, framförallt när det kommer till relationsmarknadsföring.
Trots “buzz” runt sökordsannonsering menar bland annat Catherine Levene på NYT Digital att det är varumärkesannonsering som kommer att vara vad online-marknadsföringen långsiktigt kommer att satsa på. Hon ser också en utveckling där online-publicister mer och mer måste rikta in sig på mobila konsumenter. Det kommer förändra publicistiskt arbete i grunden – än mer kan konsumenten välja vad den vill läsa. (E-Media Tidbits)
Omvärldsanalysföretaget Observer har börjat att även övervaka bloggar för att samla material för sina kunder. Det är ett genombrott för den svenska blogosfären. (Media Culpa)
Guy Kawasaki (snacka om ett tufft namn…) är en känd person. Åtminstone i kretsar av macanvändare av äldre datum. Han har varit en av de mest framstående Apple-‘evanglisterna’ men har nu sadlat om till att skriva om pr och reklam online. Hans senaste bok heter “The Art of the Start (The Time-Tested, Battle-Hardened Guide for Anyone Starting Anything)” och tar bland annat upp enkla regler för hur en email-kampanj bör genomföras för att lyckas. (Clickz / Experts)
När jag började använda Internet 1995 var det fortfarande en känsla av pionjäranda. Och reklambannern var inte ett normalt inslag utan fanns bara på vissa sajter. Eftersom de flesta av oss satt på modem blev “bannerdödarna” vanliga, även om jag aldrig använde en sådan. Faktiskt.
Att bannern fyllde tio år uppmärksammade dab på AdLand och det visade sig vara den enda som insåg att bannern fyllde år. Så den postningen har blivit “citerad” på olika ställen: ClickZ / Media – The Ad Banner Turns 10, Metafilter – So the banner ad turned 10 a few days ago, Creativity Email – A Banner Day, Boing Boing – Happy 10th birthday, internet banner ads! och säkert en massa andra forum, bloggar och nyhetssajter.
Intressant är att dab aldrig lyckas bli evangelist i sitt eget hemland – branschtidningarna i Sverige bryr sig nada om det faktum att Adland är en av de allra hetaste reklambloggarna i världen.
Om någon intet ont anande går till www.ogilvymather.co.uk får man en liten överraskning. För man möts av en bild av ett lik med en tag (en idé som snotts från ett gäng andra reklaminslag).
Det är ASABAILEY – Viral Advertising Agency som varit påpassliga och för fem pund fått tillgång till OgilvyMathers domännamn för England. Snacka om miss från den stora byrån. (AdLand)
En ny svensk PR-blog har sett dagens ljus. JMWs blogg är en byrå-blog från JMW Kommunikation. Återstår att se om den lyfter. (via MediaCulpa)
Webblogging har vuxit fort och i samband med det amerikanska presidentvalet var det många av de webbloggar med politiska kommentarer som fick bita i bandbreddsgräset. (E-Media Tidbits)
Att söka kommunicera sina produkter utifrån en kontext verkar ju knappast vara någon ny tanke. Men Larry Light på McD säger att det ändå är något nytt:
“Identifying one brand position, communicating it in a repetitive manner is old-fashioned, out of date, out of touch” […] “Simplistic marketing is marketing suicide.”
Brand journalism bygger egentligen på en nygammal tanke – att försöka att använda den journalistiska (teoretiskt sätt) mångfasetterade tekniken att berätta en historia istället för att driva en och samma tagline till förbannelse.
Framförallt är det på webben som både en monolitisk marknadsföring såväl som en kontextuellt inriktad marknadskommunikation kan ha framgång. Där finns båda möjligheterna: dels att köra ut en ren varumärkesbyggande, monolitisk reklam som bygger på starkt igenkänningsvärde. Men också låta kommunikationen bygga på olika målgruppsparametrar. (Click Z / Design)
“Any single ad, commercial, or promotion is not a summary of our strategy. It’s not representative of the brand message. We don’t need one big execution of a big idea. We need one big idea that can be used in a multidimensional, multilayered, and multifaceted way.”
Det är Larry Light, marknadschef på McDonald’s som citeras av Yahoo!s Wenda Harris Millard. Och det tål att tänkas på.
Reklamen genomgår stora förändringar, och det faktum att man in undersökningar kan se att en affärsmans vanligaste kanal för inhämtande av information är online ger onekligen en helt annan möjlighet för att arbeta med branding. Om man vågar se det.
Problemet är att reklambyråer ofta är dåligt rustade för bra online-kampanjer. Antingen har man en webbutvecklare anställd som inte är kunnig i marknadsföring eller så har man ingenting. Och lämnar fältet öppet för små hungriga bolag att käka hela kakan.
Problemet ligger inte längre i en digital klyfta mellan uppkopplade och icke-uppkopplade utan att reklambranschen tror att folk gör en sak men folk gör tvärtom:
“it’s the gap between what people are really doing and what we still believe they’re doing. ”
För ett tag sedan sa cyberpunkens ena förälder William Gibson tack och adjö till blogosfären. Men nu är han tillbaka. Och för oss cypherromantiker, Mona Lisas och neuromancers är det kittlande att läsa hans lågmälda poster. Och att få se “hattip to Bruce Sterling” ger en extra dimension. (William Gibson blog via MyMarkup)
Return of investment är hög om man köper upp varumärkets nyckelord.
“Every case is different. But in nearly every scenario I’ve looked at, it makes financial sense for the brand owner to buy his own brand.”
Fr a handlar det om att skaffa sig de viktiga nyckelorden på nätet. Alltför många företag nöjer sig med att bara ha sitt varumärke registrerat som domän. Men i samband med att nätet växer, blir det mer och mer intressant att äga de värden som varumärket och produkten har såväl som både felstavningar och att ha namnskydd via registrering av domäner under flera toppdomäner.
I samband med att den kände holländske sångaren Andre Hazes dog visade sig den styrka som de nya nätverken besitter. Bloggar, SMS och liknande inofficiella kanaler var snabbast på att låta nyheten sprida sig. Vad lär vi oss av det? (E-Media Tidbits)
Siffror visar att det finns ett samband mellan bredbandsutbyggnad och e-handel: det är helt enkelt så att den som har något sorts bredband oftare väljer att använda nätet till att handla.
Siffrorna visar också ett samband mellan vanan att använda sökmotorer och valet att handla online.
(ClickZ / Stats)
I nätets gemensamma historia finns de stora satsningarna på e-handel runt sekelskiftet, varav de flesta inte längre finns kvar. Boo.com och liknande giganter var helt enkelt för tidigt ute, alldeles för tidigt ute medan Jeff Bezos och hans Amazon la sig på en nivå där utvecklingen av företaget följde mognaden av användarna.
Det var för tidigt att både utropa e-handeln som framtidens handel och att uttala sig om “e-handelns död”. Det vi ser nu är en samordning av faktorer som gör att Internet tar ett ytterligare steg i användarnas/konsumenternas liv. Faktorer som bredbandsutbyggnad, teknikutveckling, onlinevana och nya konsumentmönster innebär att vi närmar oss “the turning point” för e-handel. För precis som jag och andra användare intresserat följde användarstatistiken av nätet under ’97 och framåt och försökte att prognosticera “när” 50% användande skulle nås, ser vi idag att detsamma gäller e-handel. Och jag gissar att samma sak kommer hända med e-handel som hände med Internetanvändandet: utvecklingen efter att hälften av befolkningen använder nätet går fortare än innan.
SvD har startat en egen blog på tidningens sajt. PJ Just Nu är ett försök att skapa en snabb återkoppling till vad som händer i realtid. Däremot tänker tidningen inte öppna upp för kommentarer på bloggen.
Kritiker som Media Culpa, som bygger på en artikel av Nicklas Lundblad i Axess, menar att det borde finnas någon sorts kommentarfunktion. Annars blir det bara som vanligt: en envägskommunikation.
SvD försvarar sitt val i en blogpost: blogg och papper hör ihop och menar att det är skillnad på PJ Just nu och resten av blogosfären.
Förutom att SvDs PJ Linder har ett trist överlägset sätt gentemot resten av bloggare så tycker jag det är en märklig och lätt sunkig åsikt som drivs fram. Allt måste inte alltid kommenteras av alla och envar. Det blir i slutändan ett konstant brus av kommentarer och kvaliteten blir klart lidande. Ett exempel är kommentarerna på Dagens PS där personliga påhopp, oändligt tjat om stavning och rent personliga meddelanden till krönikörerna står för 90% av innehållet. Vi gräsrötter har fått möjligheten att kommentera både ditten och datten genom Internet – det gör jag och det gör Kullin på Media Culpa.
Ärligt talat – jag ser inte värdet av ett ständigt kommenterande.
Blogging är de möjliga och omöjligas möjligheter till att göra sin röst hörd.
Den senaste i raden är George Soros
(via Media Culpa)