Att Twitter har en fågel som “pausbild” är väl lite förståeligt – ordet låter som om det har med fåglars läten att göra. Att sedan Jaiku väljer en fågel får mig att fundera över det här med att ha egna idéer. Diskussionen kan gå hur långt som helst – är det något som ofta kommer upp i reklamsammanhang så är det ju “badlander”/idéstöld/kopiering av koncept, tänk och lösningar… Frågan är snarare: vad får oss att medvetet lägga oss nära andra när det gäller en sån här sak. Det är inte ett kommunikativt element av tyngd, och snarare skulle man kunna låta det bygga på vilka galna idéer som helst. Ändå gör man det inte… Hur tänker vi när vi ibland medvetet lägger oss nära konkurrenter eller andra segments marknadsföringsidéer?