Digitalt “alibi” – en digital immigrant. Farfar startade för sju – åtta år sedan. Att vara digital reklambyrå är deras idé. Menar att många marknadschefer helt enkelt inte har någon digital strategi.
Tar upp Nokia N91-caset för att visa på hur det hela faktiskt ska kunna fungera. Räknade med att använda den stora delen av kampanjens pengar till att låta kampanjen leva vidare. 90 miljoner viewings har gjorts. Kan moträknas gentemot köpta medier. P&P är underordnat flera andra värden – vem avsändaren är är viktigt.
Digital media handlar mest om one-to-onekommunikation: eftersom det handlar om interaktion mellan användarens rörelser med musen och sajtens innehåller. Pjotr ger en ny känsla för vad Nokia är. Och såväl MTV som Carson Show har frågat efter Pjotr. Problemet är ju att Pjotr inte egentligen fanns. Så man fick återskapa och låta honom åka runt och helt enkelt göra redaktionell reklam. För Nokia.
Säljer det telefoner? frågar någon. Är det uppdraget? funderar Matias.
Det hela handlar om att utveckla hela storyn vidare – exempelvis i battle mellan Pjotr och DJ Effex. Jobbar då med att låta de som gillar Pjotr-figuren att möta DJ Effex fans (DJ Effex är en beatboxartist känd från YouTube).
Pjotr har en blogg, MySpace och Facebook. Så klart.
Hur förhåller man sig till det här? Farfar har en stor chart för att hela tiden se i realtid vad som händer på sajten.
Sedan berättar han (självklart) om Heidiescaset som de gjort för Diesel. Diesel är knappast digitala. Men vågade att göra det. Caset byggde på att hälla ner allt som händer på nätet, alla olika märkliga idéer som varit inne på nätet, och samla det i ett rum. Att samordna det hela är grejen. Det ger en kickstart. Alla Web 2.0-applikationer användes. Det hela streamades under fem dagar. Kampanjen kostade som en ordinär större reklamfilm.
Amerikanska Diesel efterfrågade kampanjen. Och bevisade att den digitala kampanjen helt enkelt låg bättre till än de vanliga Dieselidéerna. När man ser impacten av digitala delar, visar att lägga till det användargenererade. Och Farfar kallar det den mest ärliga underklädesreklamen. Ingen retusch och alla som fånade sig mot tjejerna blev utmobbade.
Besökarna börjar nu att interagera med Diesel. Man frågar när nästa grej kommer. Och det är nu det börjar kosta pengar – för man måste helt enkelt ha någon där, som interagerar. Det är här som brand values byggs – och traditionell reklam kommer mer och mer få lov att bygga på price & product.
Han avslutar sedan med att berätta om byråns senaste jobb för Björn Borg. Det hela bygger på en story som sedan ska interagera med alla kanalvalen. Det handlar om att bygga en fiktiv verklighet som helt enkelt bygger varumärket. “Passion for fashion – the power of underwear”. Sjuttiotalsbondstil. All kommunikation kommer att bygga runt dena fiktiva verklighet.
Orkar alla produkter med sån här reklam? Det handlar om att boosta upp varumärket – att helt enkelt bygga det internt och att göra den interna resan. Mottagaren är det som styr – Nokia är långt framme när det gäller att sätta digitalt fokus.
Det handlar om att dra igång en rörelse.
B2B? Det är inget annat än B2C för Farfar. Det måste helt enkelt vara relevant.
Milkokampanjen för Fjällfil rullar fortfarande – för den fanns det en budget på 100k. Och det kan jämföras med reklamfilmen som gick på närmare fyra miljoner i mediaköp.